Description

Javisst! Om allt går som det ska och vindarna är gynsamma så flyger SAAB:s cheftestpilot Marcus Wandt till rymden innan året är slut. Otroligt snabbt marscherat med tanke på att det bara var några månader sedan han blev uttagen i ESA:s astronautreserv.

Det är ett brett samarbete mellan industrin, försvaret, myndigheter och politiker som lett till dessa framgångar och i säsongens första avsnitt har vi samlat tre av parterna. Rymdstyrelsens GD Anna Rathsman, Rymdminister Mats Persson, och så huvudpersonen såklart, Sveriges stolthet, vår nye astronaut, Marcus Wandt!

Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Transcription

• Speaker #0

  Det är alltså officiellt nu.

• Speaker #1

  Sa

• Speaker #0

  Blar var bra.

• Speaker #2

  Ja! Lägg ut!

• Speaker #0

  Timingen för en ny start kunde inte bli bättre.

• Speaker #2

  Nej, för alldeles prick idag hölls en presskonferens där regeringen, Rymdstyrelsen och ESA tillsammans presenterade sin gemensamma satsning för att skicka iväg Sveriges... nästa astronaut till ISS.

• Speaker #0

  Ja visst! Marcus Vant, som ju blev uttagen till ESAs astronautreserv bara för några månader sedan, har alltså säkrats en biljett på en raket som planeras att skickas upp redan i år.

• Speaker #2

  Ja, och när vi träffade Marcus och intervjuade honom tidigare i våras, var det ingen som visste något om den här resan. Så håll dig i tanken när ni lyssnar på resten av detta programmet. När samtalet spelades in var Marcus bara astronautreserv på ESA och flög fortfarande Gripen som cheftestpilot på Saab.

• Speaker #0

  I och för sig tillräckligt coolt. Men sen dess har alltså hjulen snurrat på i rekordfart. Och många människor har arbetat hårt för att detta skulle bli av.

• Speaker #2

  Mm, minst sagt. Och i detta första avsnitt på vår nya säsong gästas vi av... tre av huvudpersonerna bakom Sveriges nästa steg till rymden. Peppen! Jag heter Marcus Pettersson.

• Speaker #0

  Jag heter Susanna Levenhaupt.

• Speaker #2

  Och du lyssnar på Har vi åkt till Mars än?

• Speaker #0

  Det är alltså ett helt gäng människor som har en roll i bedriften att få iväg Marcus Vant till ISS. En av dem är Anna Ratzman, generaldirektör för Svenska Rymdstyrelsen. Ja,

• Speaker #2

  så när det äntligen blev klart att det var klart tog vi bandaren och åkte till Solna för att fråga Anna. Vad är det egentligen för enorm nyhet som presenteras idag?

• Speaker #3

  Vi har presenterat att nu är det helt klart att... Den vi har annonserat förut att vi kommer få en astronaut i rymden. En svensk astronaut i rymden efter Christer Fugelsang. Och det är så att han kommer åka upp snart. Han kommer åka upp i slutet av året eller början på nästa år. Och det här är helt fantastiskt att vi lyckas åstadkomma det.

• Speaker #2

  Ja, det är ju helt fantastiskt och helt sjukt hur snabbt det har gått. Hur har ni arbetat för att det skulle gå så här snabbt?

• Speaker #3

  Jo, vi fick faktiskt ett erbjudande här i våras. om att det fanns en möjlighet att för en astronaut att komma upp till ISS och vara där i två veckor via det kommersiella bolaget Axiom som hjälper till med att få upp folk till rymden. Då har det varit ett stort intresse från oss men också från ESA. Han blev en projektastronaut inom ESA. Det är första gången han har en projektastronaut. ESA gick igång och tyckte att det här var en bra idé. Regeringskansliet. har gett oss uppdrag att ordna det här vilket jag är jättetacksam för. Så de har också gjort en jättearbetsinsats. Vi har jobbat mycket, men även industrin och försvarsmakten har sagt att det här är bra för Sverige. Det här ska vi göra, låt oss satsa. Och det har vi gjort och vi har kommit i mål och nu kan vi stå här och annonsera att vi har nästa astronaut på väg upp i rymden i slutet av året.

• Speaker #2

  Vad ska Marcus göra när han väl kommer upp? Kommer han ha med sig några speciella uppdrag? Kommer han ha några svenska uppdrag när han är uppe i rymden?

• Speaker #3

  Ja, det här ser bra ut. Han blir ju som sagt en ESA-projektast. ESA hjälper till genom den utbildning han ska ha för att han ska kunna vara med på de experiment som ESA har på internationella rymdstationer. Men sen är det också så att vi har haft en utlysning redan i Sverige. Det var frågat aktörer, har ni bra experiment som man snabbt skulle kunna genomföra inom ganska kort tid och inför genomföra. På rymdstationen och där har vi fått flera förslag och varav några tror vi absolut att vi kommer kunna göra. Sen kommer det också vara, förutom att han kommer göra mycket forskning, för det vet vi, så kommer han också göra en del för att uppmuntra till stäm. Vi hoppas att han ska kunna prata med skolelever någonstans och sådana här saker så att han riktigt får den här kontakten med lite telefonsamtal till marken. Så det blir kul.

• Speaker #2

  Hur ska vi hinna med det här? Kommer Marcus att hinna på denna korta tid att bli färdig? För han var ju tagen som reserv och nu ska han liksom jumpstarta någonstans utbildning då?

• Speaker #3

  Han har börjat redan i början av maj faktiskt. Och från och med den första juni så är han anställd hos ESA som projektastronaut. Och han ligger i hård träning kan jag garantera. Men det är klart att han har till godo att han är en välutbildad testpilot, stridspilot och så. Han har mycket utbildning som inte är likadan naturligtvis men som det finns många paralleller genom. Så han jobbar hårt.

• Speaker #2

  Ni har jobbat hårt här också men du säger att det är ett samarbete mellan rymdstyrelsen, industrin och politiken. Kan du berätta hur det gick till stegen? Det måste väl ha varit något politiskt beslut tänker jag och de brukar inte vara jättesnabba.

• Speaker #3

  Det är det som är så imponerande. Man kan väl säga att det här kom som ett erbjudande från Christer Fugelsang till mig och till andra som han känner, de som jobbar på Axiom. Jag är själv förvånad över att så många tyckte att det här var en fantastisk idé. Vi tyckte det, men även regeringskansliet tyckte att det fick en möjlighet för Sverige. Och ESA, som jag känner väl, som jag sitter som ordförande i högsta rådet där. Och ESAS generaldirektör tyckte också att det här kan också vara en fantastisk möjlighet för att vi faktiskt ska skaffa oss en projektastronaut. Man hade tagit och fattat beslut om att det här skulle vara möjligt att ha en projektastronaut. Men nu var det ett riktigt case. Nu kör vi så här. Och det har varit en ganska tuff väg eftersom alla sa att det här kan inte gå. Men sen när man driver processen, jag har ju varit väldigt inblandad och frågat, men kan vi inte göra så här? Och hur gör vi om vi gör så? Finns det möjlighet här? Så det var verkligen en gruppinsats och jag vet att man är ute i ro. nu säger hur tusan lyckades Sverige få till det här. Och jag tror att det är så att det finns faktiskt processer och rutiner för att göra snabbt ibland om det verkligen behövs. Och i det här fallet så gick det. Och det är tack vare många människors hårda insatser. Och som jag sa, det är både industrin, det är Försvarsmakten, det är Vi på rymdstyrelsen och inte minst då departementet, utbildningsdepartementet.

• Speaker #0

  Ett brett samarbete mellan politik, myndighet... Säkerhetssäkerhetssäkerheten, försvar och industri alltså. Tänk vad fint ändå när alla vill i samma riktning. Och vad fort det kan gå.

• Speaker #2

  Ja, verkligen. Och bara genom att ta avstamp i det här korta samtalet med Anna så har vi frågeställningar till en hel säsong framför oss. Vilka är aktier om och vad gör de? Hur ser missionen ut som Marcus ska ut på? Vilka experiment får han ta med sig? Och vilka utgör resten av besättningen? Vilken roll spelade egentligen Christoph Huglesang i det här? Ja. Jag vill veta allt.

• Speaker #0

  Men vilken tur att Saab nu har gett oss möjlighet att göra fler avsnitt. Vi har tio avsnitt på oss att ta reda på allt om Marcus rymdresa och vad den innebär. Och mycket, mycket mer såklart. Vi har ju massa andra rymdiga frågor som vi har suttit och hållit på. Men nu är det väl ändå dags att prata lite med Karn, eller vad tycker du?

• Speaker #2

  Jo, absolut! Som sagt, kom ihåg. Den här intervjun med Marcus Vant gjordes alltså precis innan Christer ringde till Anna om aktionprojektet. Så om det ibland låter som att han inte har någon faktiskt rymdresa inplanerad så stämmer ju det. Men vi lovar, det kommer snart en uppföljande intervju med honom.

• Speaker #0

  Mm. Då var han alltså cheftestpilot på Saab och flög Gripen. Och hade nyligen blivit uttagen till Esas astronautreserv. Nu! är han inte reserv längre, utan anställd av ESA och ligger i hård träning inför sitt stundande rymduppdrag som astronaut.

• Speaker #2

  Men Marcus, hur gick det till när du sökte dig till Esas astronautprogram?

• Speaker #1

  Jag, eller egentligen faktiskt min fru som såg en annons från ESA att de sökte astronauter. Och så sökte jag instinktivt skulle jag vilja säga till det. Och sen efter en lång serietester så blev jag uttagen. till astronautklassen 2022. Därav har man sedan tagit ut fem stycken karriärastronauter och resten av oss är reserver.

• Speaker #0

  Hur många reserver sa du?

• Speaker #1

  Elva reserver och så är det en som är med i en paraastronaut feasibility study. Man öppnar anbeloppen för vilka som ska kunna resa till rymden. Han är en paralympiker som har ett amputerat ben och är med i klassen också. Så det blir 17 totalt.

• Speaker #0

  Får ni som reserver samma utbildning som de som är ordinarie astronauter?

• Speaker #1

  Nej, inte förrän vi har tilldelats ett rymduppdrag. Ett uppdrag i rymden. Och de fem som är uttagna till karriärastronauter påbörjar sin utbildning nu i april. Och vi andra finns om det kommer en additional flight, en ytterligare uppdrag. Då lyfts man in. Och så får man full utbildning och reser till rymden.

• Speaker #0

  Var det direkt självklart för dig att söka till astronaututtagningen?

• Speaker #1

  Det var direkt instinktivt självklart för mig att söka. Men jag stannade till lite precis före jag påbörjade. För det är ju lite jobb ändå att skriva sitt CV och skriva ett brev och motivera varför. Varför vill jag bli astronaut? Och redan där kom det rätt mycket tankar. Varför vill jag det egentligen? Och med det gjort sen och inskicket, det var kanske inte tröskeln jättehög. Men sen halvvägs igenom uttagningen när det började gå bra i alla de här testerna. Då stannade jag till ganska ordentligt faktiskt och funderade på om jag tror på det här själv. Varför ska vi till rymden? Det var alltid från grundforskning till konkret industrirymd, alltså kommunikation och sådana vardagliga tillämpningar. Den analysen var ganska viktig för mig av flera skäl. Dels har jag alltid jobbat med sådant som jag verkligen tror på. Då blir det kul att gå till jobbet. Hittar motivation och skapar ett starkt driv. Och sen det andra är ju att någonstans så måste jag ju tro på det här för att kunna stå och förklara för er till exempel. Och för alla andra varför är det här vettigt att syssla på och varför gör jag det här. Så det var inte helt självklart att bli astronaut bara för att bli astronaut. Men slutsatsen var ju att det här är någonting otroligt viktigt att satsa på av massa anledningar.

• Speaker #2

  Hur såg ditt pb ut när du ansökte första gången?

• Speaker #1

  I stort så tror jag det inleder lite med min bakgrund om varför jag trodde och tror att jag kunde vara lämplig för det här jobbet. Och sen kommer det ner till varför jag vill vara en del av det här. Varför vill jag vara en del av den här utvecklingen? Och vad tror jag att jag kan göra med den utvecklingen när det gäller att inspirera, motivera och få utvecklingen att gå i en viss riktning?

• Speaker #2

  Det är ju två jättebra frågor. Ska vi börja med den ena? Vilka egenskaper har du som gör att du skulle vara en utmärkt astronaut?

• Speaker #1

  Ja, det får vi fråga ESA. De plockade ut mig. Jag tror att den främsta egenskapen som kännetecknar med alla de som har tagits ut tycker jag är lagarbete. Och dels intresse för andra och få till en effektivt grupparbete. sen om man tittar på min bakgrund till exempel så har jag ju En fallskärmsjägerutbildning som ger expeditionär erfarenhet, visat sig vara viktig sen då. Och stridspilotsutbildning och jobbet där man fattar massa snabba beslut. Också lagarbete mycket och verkligen kunna lita på varandra i stridssituationer. Och även under vanlig flygning, stridsflygning är farlig också även under träning. Så där måste man också kunna lita på varandra på riktigt då. och sen testpilotsbiten där Det görs väldigt mycket riskbedömningar, det är mycket teknisk utveckling, mycket kommunikation med ingenjörer och även andra delar i flyg- eller aerospaceindustrin. Och hela tiden de bedömningarna, hur kan vi nå målet på ett säkert sätt trots att det innebär risker hur vi än gör. Den vanan tror jag man la vikt vid vid uttagningen också. Sen tror jag allmänt engagerad och intresserad faktiskt. Det verkar också vara kännetecknande för hela den här gruppen.

• Speaker #2

  Jag tänker att de egenskaperna du beskriver känns ganska gammal NASA-tid. Att man var stridspilot och man skulle vara van vid det där. Har du några andra utbildningar som bereddar dig utanför just din egenskap att kunna flyga snabbt?

• Speaker #1

  Ja, absolut. Jag bomade ju att säga det. Så nu får väl alla kärlmarister sitta och studsa då. För jag har en civilingenjörsutbildning från Chalmers också. som gör att Att jag brottas med en hel del ekvationer och tekniska lösningar ur ett ingenjörsperspektiv också. Och den utbildningen har jag haft väldigt stor nytta av i mitt både stridspilotsjobbet men framförallt testpilotsjobbet också. Och testpilotsutbildningen för den var ganska krävande.

• Speaker #0

  Förstår det. Och nu jobbar du som testpilot på Saab. Hur engagerad var din arbetsgivare i din ansökan till ESA?

• Speaker #1

  I min ansökan så var inte arbetsgivaren... Jag är engagerad, däremot väldigt stöttande. När jag behövde åka iväg på tester och var borta från jobbet så fanns det ingen tvekan om att jag fick göra det. Även efter uttagningen så har SAB varit otroligt stöttande hela det och tycker det är bra grej.

• Speaker #0

  Det är ingenting som de säger, fast nu kommer du vara borta från jobbet en del här för att åka ner i Europa?

• Speaker #1

  Nej, jag upplever en hundraprocentig stöttning.

• Speaker #2

  Kanske en bra posterboy till Saab som sysslar lite med rymden.

• Speaker #1

  Det är säkert lite bra. Men de hade nog stöttat mig ändå faktiskt. Jag tycker det är överhuvudtaget för klimatet på Saab när det gäller att stötta sina medarbetare. Det är väldigt starkt. Så jag hade förvånat mig lite om man inte hade varit stöttande. Men den här nivån av stöttning som jag känner nu, den hade jag kanske inte heller förväntat mig. Så jag är väldigt glad över.

• Speaker #2

  Om vi då går in på den andra delen, vad vi ska med rymden till, ditt engagemang där, vad tryckte du på där i din ansökan?

• Speaker #1

  Dels är det de uppenbara sakerna. Utan att ha förmågan att vara i rymden så hade vi inte haft de kommunikationssystem vi har. Vi hade inte haft den medvetenhet vi har om klimatförändringar. Att få in all den datan i vår jordobservationsprogram. Vi hade inte haft den navigeringsmöjligheten och den kommunikationssystem generellt som vi har. Så att bara där så är det ju uppenbart att vi behöver, om vi vill kunna ha det samhälle vi har idag så är det uppenbart att vi behöver fortsätta mästra rymdfärd. Sen är rymden ett fantastiskt verktyg för att driva på utveckling som egentligen behöver göras här och nu. Det finns massa saker som vi behöver lösa här och nu som skulle göra nytta för oss redan imorgon och i övermorgon. Men vi måste inte riktigt lösa det. för att klara oss i morgon och övermorgon. Och då är inte incitamentet starkt nog för att genomföra den utvecklingen. Medan man för att kunna vistas i rymden eller färdas i rymden eller ta sig längre bort mot månen och mars och så vidare. Då måste man lösa de här sakerna direkt. Så på det sättet så fungerar det som en accelerator för att lösa problem som vi ändå har och ändå behöver lösa. Bara att eftersom vi inte riktigt måste göra det idag så gör vi det inte idag. Så på något sätt så hjälper rymdutforskningen anser jag då till att kunna lyfta blicken och titta bort mot horisonten. Det finns massa grejer som vi behöver lösa här och nu idag. Men vi måste också tänka långsiktigt. Hade man för 50 år sedan, 100 år sedan, 500 år sedan bara brytt som det som var exakt här och nu då hade vi aldrig haft det så bra som vi har idag. Så det finns någon form av generationsansvar om vi tänker på våra barn och våra barnbarn och bortom där. Om inte vi lyfter blicken och jobbar på sånt som ger oss nytta om 30 år. i 40, 50, 100 år då stannar det. Då stannar vi här. Då blir det inte bättre. Det kanske till och med blir sämre i värsta fall. Där vill jag vara en del av och lyfta. Där är rymden ett utmärkt verktyg. Sen finns det också andra mer grundforskningsdelar i rymden som man också kan fråga sig varför det är intressant att veta hur en stjärna fungerar. Varför det är intressant att veta hur en planet bildas. Alla de kunskaperna som... kommer fram där de till exempel partiklar attraheras. Det är sånt som man kan återanvända på jorden också. Det finns mängder av saker som vi har lärt oss genom att vara intresserade av något ute i rymden och sedan få nytta av på jorden.

• Speaker #0

  Om vi går tillbaka till den här gruppen som blev uttagen då. Det är du och så är det ett gäng till. Vad är de för några?

• Speaker #1

  Det är en blandning av, det finns andra piloter, det finns läkare, forskare, ja det är väl egentligen det, läkare, forskare och piloter kan man väl säga.

• Speaker #2

  Läkare, piloter och forskare. Läkare är läkare, piloter flyger saker. Forskare, man kan ju forska inom väldigt mycket olika saker. Inom vilka ämnen liksom?

• Speaker #1

  Naturvetenskap är det ju generellt sett. Om man tittar då på kriterierna för att ansöka till astronaut så ska vi se, jag kommer ihåg alla, det kanske jag inte gör. Men man ska ha en minst en master of science eller gärna en störst grad inom naturvetenskap. eller medicin, matematik, engineering, alltså ingenjörsbitar eller en testpilotutbildning. Den finns också med som en explicit line där. Och sen ska man ha minst tre års arbetslivserfarenhet. Man ska vara flytande på engelska. Man ska tycka att det är acceptabelt med ojämna och långa arbetsdagar. Okej, okej Plötsligt har jag längre resor, kunnat vara ifrån sin familj eller sociala sammanhang längre tider. Så det finns en del sådana faktorer som de har tagit upp. Och jag skulle säga att alla de där har fått bra övning tidigare. Och min familj också.

• Speaker #2

  Hur lång tid har processen tagit innan du blev tagen?

• Speaker #1

  Jag har för mig att det var april 2021 kan jag stämma. Två år sedan ungefär. Precis, då var det en sån sida. Jag tog en screendump på den faktiskt. Typ 199 500 som hade tittat på sidan så jag känner det kan nog finnas en och annan som har sökt det här jobbet.

• Speaker #0

  Hur många var det som sökte?

• Speaker #1

  22 500, någonting, 23 kanske. Det har jag sett på de här slidesen efteråt. Det visste jag ju inte då. Men det var över 22 000 godkända ansökningar. Så man var ju tvungen att fylla i alla de här. Hur många dagar har du varit i ett expeditionärt sammanhang? Eller hur mycket har du jobbat operativt i fältet? Det fanns sådana frågor. Och sen då om man hade någon master of science och allt det här. Som jag fattar då, eftersom det var 22 500 godkända ansökningar så var det 22 500 som gick vid den fasen och fick in sitt CV och sitt brev.

• Speaker #2

  Och vad hände sen?

• Speaker #1

  Ja, och sen blev man kallad till

• Speaker #0

  Hamburg. Inte alla de 22 000?

• Speaker #1

  Nej, 1 300 någonting. Till Hamburg för tester. Då var det lite personlighetstester och psykologitester. stressrelaterade tester, spatial förmåga, rumsuppfattning, lite minnestester och sånt. Det var egentligen ganska många tester faktiskt. Det var roligt men utmanande.

• Speaker #2

  Hur många blev du tagna sen?

• Speaker #1

  Ja, runt 400. Man gjorde testerna, åkte hem och så kom jag hit och tänkte att jag har gjort stridsblottester och sånt förut så tanken ärligt talat blev lite, det skulle jag gjort för tio år sedan då hade det varit snabbare än vad jag var nu. Men tydligen var det bra nog då. Så att en Jag fick ett mail till där man bjöd in mig till tester nere på EAC, European Astronaut Center i Köln. Där var det psykometriska tester och det är väl egentligen att man mäter. Det är mätbara psykologitester kan man säga. Och grupptester, samarbetstester som också var väldigt utmanande och roliga. Ofta blir det lite så, ju svårare desto roligare. och Det var också en hel dag tillsammans med ett gäng andra. Och varje gång har det blivit så att det har varit trevligt att umgås med alla och prata om. Man känner sig ganska trött efter testerna.

• Speaker #2

  Och hur lång tid har det gått nu sen ansökan?

• Speaker #1

  Då var det väl november någon gång tror jag. Eller nej, förlåt. November var hamburg. Så det här var nog strax efter årsskiftet. T22, början på 22.

• Speaker #2

  De jobbar ändå ganska snabbt med... Ja,

• Speaker #1

  med tanke på den mängden och att det var covid-tider som gjorde att de inte kunde ta de volymerna de hade planerat. De hade en massa rutiner kring det. Men sprida ut i lokalerna och alla säkerhetsåtgärder som fanns så var det imponerande ändå att de höll schemat så bra som man gjorde. Efter det sen så åkte jag hem igen och fick så småningom ett mejl till. Och då började jag bli... Jag är förvånad på riktigt om jag säger så. Att inbjuden till medicinska tester. För de gör ganska omfattande medicinska tester. Och det var en hel vecka ner i Köln igen för min del. Hälften var i Frankrike, Italoos och hälften i Köln. Där man vände ut och in på sig ordentligt. Och hållde koll på att allt såg hyfsat helt ut.

• Speaker #2

  Det låter nice.

• Speaker #1

  Det var nice. Det var intressant om inte annat. Det är det som är grejen. Det blir alltid en... Just det skulle man också klicka i under ansökan. annars man bara... Beredd på att vara en del av life science experiment och lite försökskanin. Och det är alltid kluven. Jag har varit det en massa gånger i mitt liv. Men det är alltid kluven för det är inte alltid behagliga grejer. Men det är oftast väldigt intressant. Så det intressanta övervinner ofta det obehagliga.

• Speaker #0

  Och efter de medicinska testerna så skalades det ner ytterligare?

• Speaker #1

  Ja, till de medicinska var det ungefär i runda slängar hundra. och efter det så var det ungefär hälften som kom till nästa. intervju stage med en panel som intervjuade och tittade på technical and behavioral competences. det var också väldigt intressant. Det var nog den mest utmanande, tycker jag, fasen, vilket också gjorde det till den absolut roligaste.

• Speaker #0

  Och vad fick du göra då?

• Speaker #1

  Ja, det jag kan säga, vi har ju skrivit på oss NDAs för allt det här då. non-disclosure agreements, jag kan inte säga exakt. Du kan säga bara till oss,

• Speaker #0

  det är bara vi här idag.

• Speaker #1

  Exakt, jag säger bara till er och micken. Inga problem. Det var intervjuer där man tog reda på lite mer om mig tror jag och lite hur jag beter mig och är och vad jag kan och inte kan i verkligheten.

• Speaker #2

  Okej, men då har du gjort alla dessa testerna och då vann ni 50 och nu är ni nere på?

• Speaker #1

  Nu är vi nere på ungefär 25 då så det verkar som att det har halverats ungefär varje gång där. Och det vet jag inte alls om det var en slump eller inte. Men de som är kvar efter det kallades till Paris för intervju med generaldirektören och direktörerna inom ESA. Och det var också en intressant intervju tycker jag. Och väldigt givande. Då fick jag lite möjligheter också att ställa högnivåfrågor. Och prata om vad är tanken för resa? Hur är inriktningen? Lite faktiskt för att matcha med min egen tro. Och vad jag vill jobba för. Och det var väldigt givande. Och det gick ju tydligen bra det också.

• Speaker #2

  Och det är liksom där och dem då som utser eller? Efter det som det bestäms vilka som ska vara de slutgiltiga?

• Speaker #1

  Ja, alla de som skickades från astronautcentret dit är ju godkända till att bli utbildade till astronauter. Så redan där var man liksom någonstans approved. Vilket ju var otroligt skönt. Och det ska jag säga, i varje steg här som jag hade blivit kallad vidare så var jag väldigt nöjd över att ha kommit så långt. Jag kände att även om det inte tar slut nu så var det en otrolig erfarenhet och jag känner mig väldigt glad med det, nöjd med det. glad med det i alla fall. Och jo, jag hade varit nöjd där också får jag säga. Efter att man skickades då till Paris till generaldirektörerna då vet man att okej, det var i alla fall inte... Jag klarade alla tester egentligen. Och sen att därifrån bli uttagen då och vara en del av den här klassen, det känns ju fantastiskt bra. Och alla dem, och det har de också jättetydliga med att alla de här sjutton är fullständigt godkända. För att göra astronaututbildningen och bli astronaut. Sen är det andra saker som avgör i vilken ordning och vem som gör vad.

• Speaker #2

  Är det någonstans på vägen som du har känt, vad håller jag på med? Det här är ju inte jag. Varför ska jag göra det här?

• Speaker #1

  Nej, det är det nog inte. Varje gång jag har frågat, jag ifrågasätter mig själv ganska ofta. Det gör jag i alla sammanhang, mest för att göra en reality check för att se vart jag är på väg. Men resultatet har aldrig blivit att hålla på med. Däremot får jag väl säga att nu har jag ganska mycket att göra. Eftersom att jag är både testpilot och en del av den här rymdsatsningen samtidigt.

• Speaker #2

  Hur mycket har du fått ta reda på om ESA? De har grävt i dig, liksom, av att ta reda på dig. Men hur mycket har det varit en dialog på resans gång, liksom?

• Speaker #1

  Jag har tagit reda på jättemycket om ESA, men på eget bevåg då kan man väl säga. Och det tror jag är en förutsättning för att klara så långt i testen också. Man har lite koll på... De testar inte ESA-kunskap, men det är syndmärks nog om man inte har koll på vad det handlar om. Och för mig var ju det viktigt också för att förstå. Vad vill ESA göra och är det någonting jag tror på och kan jobba med framöver? Och det är det ju. Och den satsningen som man gör generellt sett inom ESA tycker jag är väldigt dels inspirerande men också väldigt motiverad ur ett tekniskt utvecklingsperspektiv och ett förmågeperspektiv. En faktor måste jag ändå säga nu som gjorde att jag tyckte att det var värt att... Det låter konstigt för vem vill inte bli astronaut och så vidare. Men på riktigt, hade jag inte kommit fram till att jag trodde på det här då hade jag inte velat, det hade inte funkat. Och en stor faktor är att Sverige har så otroligt mycket att komma med inom det här. Och jag ser ju det, i mitt vanliga jobb så ser jag ju vad vi kan i flygindustrin och vad vi kan med rent, vad gäller autonomi och AI och farkostteknik. och allt möjligt av unik system och teknisk kompetens och industriell kompetens. Och vi i Sverige har så mycket att bidra med. Och vi bidrar med en del men inte alls så mycket som vi skulle kunna. Och det är på något sätt motiverat men väldigt starkt till att Sverige, kom igen, vi måste vara med här. Och det finns massa möjligheter. Som inte bara för att det är kul och häftigt att åka till rymden utan ur ett rent nationellt intresse, alltså vad gäller konkurrenskraft och sedan inflytande. Att om vi tycker att våra svenska värderingar är bra, och det hoppas jag, eller vi jobbar säkert på några av dem, men då vill man ju kanske på något sätt synas med dem i världen också. Och rymdprogram är ett klockrent sätt att komma ut och höras och synas. Så det är alla de bitarna gjorde det väldigt motiverande att ge sig in i det här.

• Speaker #2

  När du pratar då om att vi måste satsa, menar du Sverige som land eller industrin i sig?

• Speaker #1

  Nej, det är både och. Det är också så stort så att industrin gör det inte själva. Myndigheterna gör det inte själva, de har ju mer den politiska kraften eller monetära då kanske. Men tillsammans, forskning tillsammans, akademin, industrin, myndigheterna, alla de tillsammans måste... Det är då man får sådana saker att hända. Det är samma som med flygplanen som jag jobbar med. Vi hade aldrig byggt ett gripenflygplan om inte myndigheter, industri och akademi hade gjort det tillsammans. Och försvarsmakten. Ingen av dem hade enskilt klarat det här. Och det är samma med den här typen av satsningar. Och det gör ju också att det blir så mycket tillbaks för alla de här...

• Speaker #0

  enheterna som jag precis räknade upp de siktar mot samma så då får man synergier istället för att politiken drar ett ett håll och industrin åt ett annat och forskningen åt ett tredje och det blir liksom ingenting av det. Om man får dem att gå lite tillsammans om vi får oss att gå lite tillsammans då blir det väldigt stora effekter.

• Speaker #1

  Personligen för dig då, du jobbar på Saab. Hur många av de svenska rymdbolagen har hört av sig och vill ha ett samarbete och vill liksom ha du ska ju jobba med oss istället nu när du ska bli astronaut och inte bara flyga flygplan.

• Speaker #0

  Ja, det är ganska många som har hört av sig, så kan man säga, om alla möjliga saker. Och det är jätteroligt, jag lär mig mycket på det också. Jag läste på ordentligt under, tycker jag själv i alla fall, under antagningsprocessen. Men efter så har jag lärt mig lite andra aspekter och väldigt mycket mer. Som jag på något sätt kände att det här hade varit bra att kunna under antagningsprocessen. Det gick det bra ändå som tur är. Jag skulle till exempel ha lyssnat på er podd förstås. Det lär man sig jättemycket. Nu har jag sträcklyssnat på ganska mycket. Och det är fantastiskt bra.

• Speaker #2

  Inte bara fallskärmsjägare, stridspilot, testpilot, ingenjör och astronaut. Han har bra smak när det kommer till radioprogram också. Jag gillar den här killen.

• Speaker #1

  Det är ju svårt att hitta någon som känns bättre lämpad att skicka till rymden. Han är ju liksom allt som Tom Cruise vill vara. Det ska bli fantastiskt roligt att få följa honom den kommande tiden.

• Speaker #2

  Men du, tänkte du på att Marcus, precis som Anna gjorde tidigare, poängterade vikten av samarbete mellan olika instanser i samhället om man vill få något gjort?

• Speaker #1

  Mm, det var ju nästan som att han förutspådde vad som skulle hända. För strax efter det att vi spelat in vår intervju så sattes ju allt det här i rörelse.

• Speaker #2

  Mm, och en... En annan central figur i hela det här maskineriet får representera den instans som kanske oftast får rollen som svart får och flaskhals när man vill att saker och ting ska gå undan. Nämligen politiken.

• Speaker #1

  Sveriges rymdminister heter idag Mats Persson. Och även honom träffade vi strax innan möjligheterna med axiom uppenbarade sig.

• Speaker #2

  Mats tillträdde som rymdminister i och med regeringsskiftet. Så vår första fråga var såklart, hur skiljer sig den här regeringens rymdpolitik från den tidigades?

• Speaker #3

  Det återstår väl lite att se, men jag tänker att en skillnad är att jag har själv forskarbakgrund. Det tänker jag är en skillnad mot mina företrädare, som jag tycker verkar trevliga och dugliga på alla sätt. Men jag tror ändå att det är en styrka, att jag ändå vet lite vad forskningen går ut på, eller som jag har forskat själv. och jag tänker också att Det är det ena. Det andra jag tänker är att den här regeringen har ett väldigt fokus på säkerhetspolitik. Det nya säkerhetspolitiska läget. Och vi lägger om politiken rätt mycket nu när det gäller synen på... Vi kanske har varit lite naiva när vi får syn på Kina. Vi har varit lite naiva i hur andra länder opererar. Vilket inte minst gäller rymdaspekten av det. Så där tror jag ändå att man med fog kan säga att det är en annan politik vi bedriver.

• Speaker #1

  På vilket sätt skulle du säga att detta liksom... tappar in över rymden och rymdpolitiken?

• Speaker #3

  Ja, i allra högsta grad. Eftersom rymden är ett område vi vet att det har säkerhetspolitiska komponenter på ett väldigt tydligt sätt. Och att flera länder som Säpo listar som länder som agerar, om man använder det ordet, Kina, Ryssland och Iran för att ta de tre, så agerar de ju också i rymdfrågor och är aktörer där. så att det är klart att Så det är ju nya frågor som appliceras på rymden också.

• Speaker #1

  Ser du då att vi ska ha en mer aktiv närvaro i rymden eller titta ut mot rymden på grund av det?

• Speaker #3

  Vi måste vara medvetna om att det finns risker och vi måste se till att samarbeta med alla. Men också ha beredskap för att ibland så kan vi inte samarbeta med alla för vi har olika intressen.

• Speaker #2

  Så det handlar om att vara medveten om vad som händer och vara beredd på allt.

• Speaker #3

  Ja men inte vara naiva utan ha medvetenhet om att det finns länder som använder rymden som ett verktyg i deras säkerhetspolitiska agenda. Och det är inte säkert att det är det som är bra för Sverige. Vi måste alltid sätta Sveriges intressen först. Vi är ju ett internationalistiskt land så vi vill ju samarbeta med alla och det handlar inte om att vi har... Vi har forskare i Sverige från Kina så det handlar inte om att alla kineser är potentiella spioner. Absolut inte. Men man måste ha medvetenhet om att vissa länder har en väldigt tydlig säkerhetspolitiska agenda och det kommer också att avspeglas i rymden. Det är ändå en omläggning som jag skulle säga sker nu.

• Speaker #1

  Om vi bara bortser från den säkerhetspolitiska delen och rymden, allt det där angående...

• Speaker #3

  Det positiva, det roliga. Exakt, det som vi egentligen gillar att prata om.

• Speaker #1

  Om vi tar det, hur ska vi gå framåt där? Hur ska vi göra för att Sverige ska vara med, hänga med?

• Speaker #3

  Vi är rätt bra skulle jag vilja börja med att säga. Jag är en idrottskille så jag gillar att vinna så det tänker jag att vi ska göra också på detta området. Men vi är ganska bra och vi tar väldigt mycket plats just nu på europeisk nivå. Vi agerar, Sverige har offenskapet i EU nu. Indikation var att vi ändå hade hela EU-kommissionen på plats på S-range i Kiruna. Det visar ändå regeringens commitment kring detta. Vi är en väldigt stor och viktig del i det europeiska samarbetet och i ESA. Där har vi Sverige en dag och en timme mycket pengar. Jag skulle säga att vi uppfattas av europeiska länder som var en stor aktör eller stor spelare. Trots att det är folkningsmässigt ganska små. Vi ligger långt fram och vi tar steg för steg varje år här nu. Kommer göra.

• Speaker #1

  Du är ju vår tredje rymdminister som vi har med i serien. Den första beställde en ny rymdlag. Den andra presenterade förslaget och skickade det på remiss. Hur har det gått? Vad kommer du göra? Vad händer nu under den tredje perioden?

• Speaker #3

  Det ligger nästan i... ditt upplägg, vad som kommer hända. Får vi se om jag kan leverera på det. Det är jag hoppfull om att kunna göra. Men formellt måste jag svara lite tråkigt att den frågan bereds just nu och vi tittar på remissvar. Ibland tar ju politik väldigt lång tid och det är ju för att vi är en rättsstat. Vi är ju en liberal demokrati med rättsstat. Och då har vi ju liksom procedurer för detta och då är ju det att nu ska alla få komma till tal så nu ska alla få... kritisera och säga att det där var bra och det där var dåligt. Och så håller vi på att analysera det. Får vi se vad det blir i slutändan. Men jag tycker din fråga landade ändå i vad man kan tänka sig. Det blir ett slut. Utan att jag kan lova något.

• Speaker #1

  Ja, men precis. Det vi är ute efter är ju en ny rymdlag. Men liksom hur går det? Vi fattar ju att vi är på väg. Men har vi kommit halvvägs eller är det väldigt mycket som ska beredas och fixas?

• Speaker #3

  Det tar lite tid. Jag skulle säga att det här... Det säkerhetspolitiska läget vi befinner oss i som ändå är nytt sedan februari 2022 gör att man behöver verkligen veta vad man gör och det kanske behöver ta lite längre tid än vad man kanske trodde från början. Men med det sagt så är ju riktningen tydlig. Vi jobbar på med högt tempo och vill att det ska gå så fort som möjligt. Men det har liksom kommit ett hack i kurvan om man säger så på grund av invasionen i Ukraina.

• Speaker #1

  Har man behövt tänka om helt i vissa delar i förslaget för att oj, vi måste kanske skriva om våra lagförslag just i det här?

• Speaker #3

  Nej men det är en sån sak vi tittar på just nu. Det är en helt riktig analys från din sida. Det är ställt nya frågor, det är nya problem som dyker upp med tanke på det säkerhetspolitiska läget. Och det behöver vi förhålla oss till så att vi inte trampas snett. Jag tycker det är viktigt att... När vi gör det här så måste det bli bra, för risken är ju om det blir fel, att det blir en stor backlash. Alla vi som gillar rymden och ser möjligheterna med forskningen får en väldigt stor backlash om det inte blir rätt från början, eller någorlunda rätt från början. Så därför är det viktigt att vara noggrann.

• Speaker #2

  Men i tid, vad har vi för prognos?

• Speaker #3

  Jag vågar inte spekulera i det, men vi jobbar på jättehögt tempo, men vi är samtidigt noggranna så att det blir bra. Det är så pass viktiga frågor så vi har liksom inte råd att tabba oss lite som man skulle säga på skånska.

• Speaker #2

  Nu har ju vi en ny astronaut på uppgång här, Marcus Vant.

• Speaker #3

  Det är fantastiskt, vilken grej alltså. Ja,

• Speaker #2

  då undrar jag, hur mycket kan vi i Sverige påverka hans möjligheter att... Att faktiskt få ett uppdrag i rymden?

• Speaker #3

  Ganska mycket. Och jag skulle säga att han har blivit utsedd inom ramen för det här programmet för att han själv har enorma kvalifikationer och är väldigt, väldigt bra. Men det handlar ju också om att Sverige har tagit för sig och tar för sig i den här branschen, eller hur ska jag beskriva det? Så klart det hänger ihop. Så att... Det är... Men framförallt hans egna meriter är ju det som står för sig själv. Och det handlar ju om att vi ser till att vi har ingenjörsutbildningar som håller i riktigt, riktigt hög kvalitet. Och att vi har forskning som är riktigt, riktigt bra. Det är ju det som föder de här talangerna, de här väldigt duktiga personerna som till exempel Marcus. Så att det är ju basen för det hela.

• Speaker #1

  Men sen så har vi ju också tidigare år här, eller de senaste åren, så har du ju satsat rätt så mycket. mycket på olika specifika rymdprojekt, både i stort och litet. Men jag tänker bland annat på utbyggnaden av S-Range och den nya plattformen där. Kan vi se några fler sådana satsningar framöver?

• Speaker #3

  Det går inte att utesluta, det kan man tänka sig. Vi följer det här jättenoga hela tiden och ser vilka möjligheter som dyker upp utifrån vad som är bäst för Sverige hela tiden. Det är tankesättet. Nu har vi gjort några stora investeringar och vi är viktiga. i parten på europeisk nivå. Så vi har flyttat fram positioner och vi kommer fortsätta göra det. Exakt var det landar ner får vi se längre fram. Men ingen skulle vara gladare än jag om det kom på plats såklart.

• Speaker #1

  Och vad kan du som rymdminister hur arbetar du för att ta det framåt? Konkret.

• Speaker #3

  Vi gör väldigt mycket nu. Dels så jobbar vi väldigt intensivt på europeisk nivå och vi har dels så fatt upp. upp det här på den europeiska agendan nu när vi har ofarande landet och vi använder den plattformen för att föra fram Sveriges intressen och föra upp den här typen av frågor högre upp i dagordningen. Det är det ena vi gör. Det andra vi gör är att vi också har en väldigt aktiv agenda för Sverige som ingenjörsland. Men det är basen för detta att vi får unga människor att intressera sig för teknik och inte minst för rymdforskning. Gör vi inte det så spelar det ingen roll hur mycket pengar vi satsar. Och det tredje vi gör är att vi också ser till att de handläggningar vi har håller väldigt hög internationell kvalitet. Så vi gör väldigt mycket och vi har väldigt mycket på vår agenda.

• Speaker #2

  Men du jobbar inte bara med rymden utan du är ju utbildningsminister. Det är din titel. Och så har du, nu måste jag läsa innantill, för du har en hel del olika ansvarsområden. Som forskning och högre utbildning, vuxenutbildning, folk... Läkareckbildning, studiefinansiering och rymdfrågor. Så det är ju en hel lista. Hur mycket rymd blir det i ditt dagliga arbete?

• Speaker #3

  Mer än jag trodde får jag erkänna. Och det tror jag är för att Sverige har flyttat fram vår position och för att det är mycket på gång och för att vi vill mycket på det här området. Så hade någon frågat mig när jag fick den här rollen då hade jag trott att det var mindre rymd än vad det är. Och jag tycker det är jättespännande. Vem tycker inte det? Det är så kul. Jag skulle också säga med min forskarbara kund att både rymden i sig själv är intressant och spännande. För den ställer så mycket existentiella frågor som är pirrande. Men själva idén att använda rymden som ett stort mikroskop eller som en stor databas. Och att den i sig gör att man kan studera material eller studera förekomst på ett helt nytt sätt. eftersom rymden är annorlunda än jorden. Det är ju så spännande och vilka möjligheter det ger. Jag tänker ofta på det hur många förändringar i samhället som drivs av den tekniska utvecklingen. Teknik slår ju alltid politik. Du kan ju tro att du ska förbjuda parabolantennor eller att du ska tro att internet är en fluga och allt vad som politiker har försökt sig på genom historien. Det funkar ju inte. Teknik slår alltid politik. Så då gäller det att... Inse det och försöka se möjligheterna med tekniken. Så många problem i samhället som vi nu ser kan lösas med teknik. Jag tänker som ligger närmast i handsänkare klimatfrågan som vi under många år har diskuterat i termer av individuella ansvarstaganden. Ska jag äta kött eller inte? Ska jag flyga eller inte? Som ju inte är oviktiga i sammanhanget men det handlar om strukturella förändringar och politiska beslut. som krävs. Och den poletten har ju ramlat ner nu och det här drivs ju nu av teknikutvecklingen. Inte minst företagen som går först och som går väldigt, väldigt fort fram. Men jag menar, vill man rädda världen idag så ska man ju syssla med teknik. Det är ju så man räddar världen. Och det är ju en dramatisk förändring som har skett som är jättespännande tycker jag.

• Speaker #2

  Här är du ju verkligen inne på att rymden är ett jättestort område. Det sträcker över väldigt många olika discipliner. Alltså rymden är överallt. borde det ha ett eget departement egentligen? Rymddepartementet?

• Speaker #3

  Det har vi. Det är ju utbildningsdepartementet. Det är rymddepartementet.

• Speaker #2

  Men, och utbildning? Eller är det så nära sammanflätat?

• Speaker #3

  Ja, men det viktigaste för en bra rymdpolitik vågar jag ändå säga, det är att vi har riktigt, riktigt bra forskning och att vi har riktigt, riktigt bra utbildning och att vi får fler unga. Killar och tjejer att välja att läsa om tekniska ämnena. Det är basen för allting. Sen behöver vi ibland ha ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Vi behöver ibland ha ett företagarperspektiv. Men det hanterar vi i regeringskansliet. Det finns rutiner för. Men om man vill få kraft i politiken. Då måste det ha sin bas i forskning och utbildning.

• Speaker #1

  Hur ser du det framåt de kommande åren? Var ska vi?

• Speaker #3

  Vi ska bli ännu bättre. Och vi kommer bli det genom att vi samarbetar i Europa och att vi tar mer plats i Europa. Det är därför vi har lagt så otroligt mycket energi på det här nu under oföränderskapet. Det är nästan, vågar jag säga, att EU-kommissionen var lite chockade, positivt chockade, över att vi har gett rymdfrågan den tyngden vi har gett. Och att hela kommissionen var ute på S-range i Kiruna är ju en, det kan man tycka är en liten grej, men det är klart det öppnar upp ögonen för många. Och sen är det en väldigt tydlig signal hur viktigt det här är för Sverige. forskningsmässigt, också kommersiellt finns det stora kommersiella möjligheter i detta. Så jag skulle säga att vi har påbörjat en resa med det vi har påbörjat på europeisk nivå. Och sen så kommer vi ha väldigt mycket fokus nu på Sverige som ingenjörsland. Det är det som har byggt Sverige starkt historiskt och kommer också göra det framåt. Och det är jätteviktigt att vi förmår att få upp matteresultaten i skolan. Att vi får fler unga tjejer och killar att välja de tekniska ämnena där ju rymd är liksom... Det kan ju vara något som kan locka människor att se en motivation till varför man ska lära sig all den här matematiken. Vi har uppfattat det i skolan idag att vi inte riktigt uppfattar det. Det är fakta, vi lyckas inte. Resultaten sjunker eller står och stampar och så. Och det håller inte. För om Norge har olja så är vår motsvarighet till olja i stort sett vår ingenjör. Och det tror jag vi behöver inse så det gäller att satsa på detta.

• Speaker #1

  Finns det någon viktigare post än rymdministern? Kunskap och utbildning är hårdvaluta i rymdsammanhang och något som kan ta Ausha vägen till Mars och vidare.

• Speaker #3

  Ja,

• Speaker #2

  och även om Mats inte kan skynda på processen med en ny rymdlag så har han ju nu bevisat att politiken inte alltid måste vara en bromskloss. Snabba beslut kan tas. Det känns uppfriskande. Tack Mats, bra jobbat. Vi kan såklart inte följa med Marcus till ISS, men vi ska följa resan så nära vi kan. Och hoppas att ni vill haka på. Det här vill ni inte missa.

• Speaker #1

  Verkligen inte. Men vet du vad? Hur roligt det här än må vara så måste vi dra ett streck här för idag. Vi måste nämligen planera kommande avsnitt. Och vi har inte glömt de frågor som ni lyssnar och skickar till oss. Och ni som har fler, bara höra av er. Kontaktuppgifter finns på harviåkttillmarsen.se Och där hittar ni också bilder, vår juniorserie, webbshop, tävlingar Have We Gone To Mars Yet? samt våra seriers musik.

• Speaker #2

  Som är skriven av Armin Pendek.

• Speaker #1

  Jag heter Marcus Pettersson.

• Speaker #2

  Jag heter Susanna Levenhaupt.

• Speaker #1

  Har vi åkt till Marsen? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med SAAB.

• Speaker #2

  Hallå,

• Speaker #3

  programmet gjordes av

• Speaker #2

  Rundfunk Media.