undefined cover
undefined cover
Hur bygger man en bas på Mars? cover
Hur bygger man en bas på Mars? cover
Har vi åkt till Mars än? - Junior

Hur bygger man en bas på Mars?

Hur bygger man en bas på Mars?

12min |26/04/2023
Play
undefined cover
undefined cover
Hur bygger man en bas på Mars? cover
Hur bygger man en bas på Mars? cover
Har vi åkt till Mars än? - Junior

Hur bygger man en bas på Mars?

Hur bygger man en bas på Mars?

12min |26/04/2023
Play

Description

Om vi ska åka till Mars och bygga en bas, hur gör vi det? Hur går resan till, och hur går byggandet av basen till? Och kan vi använda nånting av det som finns på Mars för att bygga vår bas?
Li Forsberg är chefsingenjör på raketmotortillverkaren GKN och hon återvänder till HVÅTMÄ och berättar allt vi behöver veta när vi väl kommer fram till Mars.


Programledare Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson. Har vi åkt till Mars än? - junior produceras av Rundfunk Media för Hello World i samarbete med Rymdstyrelsen.


Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Transcription

  • Speaker #0

    Hur gör man när man bygger en bas på Mars? Hello World presenterar Har vi åkt i Mars än? Junior. Programmet där vi besvarar dina frågor om rymden. Jag heter Susanna Levenhout.

  • Speaker #1

    Jag heter Marcus Hedterson. Ja, serien heter ju ändå Har vi åkt till Mars än? Så det börjar ju bli dags för den där Marsresan i.

  • Speaker #0

    Eller hur? Det finns inget att vänta på. Li Forsberg är chefingenjör på GKN där hon bygger delar till raketmotorer. Och hon är vår ciceron på den här resan. Li, vi planerar ju en resa till Mars här. Hur ser resplanen ut?

  • Speaker #2

    Ska man åka till Mars så kan man inte åka när som helst. Utan man måste vänta in ett bra läge när Mars och jorden är i rätt förhållande till varandra. Då tar resan ungefär nio månader. Och sen så kan man ju heller inte bara vända och åka tillbaka igen. Utan då måste man vänta igen tills jorden och Mars ligger i rätt förhållande till varandra. Så det tar ungefär 500 dagar. Och sen kan man åka hem igen. Eller stanna 500 dagar till, om man vill. Och då tar det nio månader tillbaka till jorden igen. Så det är en ganska lång resa, det är ungefär tre år. Från att man lämnar jorden tills man är tillbaka igen.

  • Speaker #0

    Ja, tajmingen är förstås viktig här. Men så är det ju långt också, till mars och tillbaka. Det känns som att vi behöver jättemycket bränsle för att ta Ausha vägen, eller?

  • Speaker #2

    Vi behöver ju inte bränsle hela vägen fram till mars. Har vi väl fått fart på den här raketen så kommer det. Det finns ju inget motstånd i rymden. Det finns inget som på en bilväg när vi har motstånd från luftmotstånd och vägens motstånd mot däcken. Utan... Får vi fart på den finns det inget som bromsar den, då kör den. Så det är viktigt att vi behöver så mycket bränsle att vi kan lyfta raketen från jorden, accelerera upp den i rätt hastighet och sen stänger vi motorerna. Så mycket bränsle behöver vi för att ta oss till Mars. Sen behöver vi lite bränsle också för att bromsa in och styra när vi väl kommer fram. Det är lite styrraketer. Men sen tänker jag att då är bränslet slut, det räcker till Mars. Så vi måste ju komma hem och det är ju en uppmaning. Och ta med oss allt det bränslet går inte. Utan det måste vi fixa där. Och det finns det också idéer för. Då är det så fiffigt att Mars har en atmosfär som mest består av koldioxid. Och av koldioxid så kan man använda kolet i det. Och få ihop det med väte och bilda metan. Och metan är ju ett superbra bränsle för raketer. Så där kan vi få fram metan. Men då behöver vi också syre. Och då har vi det här vattnet som ligger vid polerna. Vatten består av väte och syre. Då slår man isär det i en process som heter spelkning och då får man syre och väte. Syret kan vi använda till syre, till att andas och till syret i raketen. Och vätet använder vi ihop med koldioxiden i atmosfären och skapar metan. Så där har vi bränsle och vårt syre. Det är en väldigt bra planet på det sättet. Rätt sammansättning.

  • Speaker #0

    Vi behöver alltså inte så mycket bränsle för själva resan. Förutom för att ta oss ut från atmosfären och bort från jordens gravitationskraft. Och så lite för att styra oss rätt om vi skulle behöva ändra riktning någon gång. Men sen kan vi alltså skapa bränsle på plats på Mars för hemfärden. Det är ju superbra.

  • Speaker #1

    Men nu går vi händelserna lite i förväg tycker jag. Vi har ju inte ens landat på Marsen. Och det känns som när vi väl kommer dit efter nio månader. Så kommer vi in mot Mars ganska så snabbt. Hur gör vi för att bromsa raketen?

  • Speaker #2

    Det finns ju ingen riktig plan för det än, vad jag vet. Men vi behöver bromsa raketen, absolut. Så vi behöver någon form av bromsraketer. Om någon sitter längst fram på raketen eller om man helt enkelt vänder raketen och bromsar in farten. Och sen lägger vi oss i områdesbana och sen tar oss ner mot ytan. Bromsar upp och tar oss ner mot ytan med ordentliga värmesköldar. Sen är ju tanken att landa på det sätt som SpaceX gör här på jorden. Att du helt enkelt flippar upp raketen och landar vertikalt. Det finns ju inga landningsbanor så det är ingen större del att sätta hjul på din raket. Så du måste ner på en punkt.

  • Speaker #0

    Okej, vi kan inte landa som ett flygplan alltså. Utan måste pricka in en punkt där vi landar stående. Och värmeföljdar behövs för att inte raketen ska brinna upp när den kommer in i atmosfären på Mars. Men sen då? Vi måste väl ändå ha förberett vår ankomst på något sätt? Eller flyger vi bara dit och slår läger?

  • Speaker #2

    Till att börja med, om vi ska åka dit en massa människor så måste vi höra dit saker som gör att vi kan överleva där. Så i så fall skulle jag börja med att skicka en obemannad raket först. Med saker så att vi kan bygga någonstans att bo. Att vi kan ha energi där. Att det finns mat och sätt att odla. Det skickar vi först utan människor. Och kanske få med en smart robot som kan hjälpa Ausha bygga i ordning den här basen. Så att vi är förberedda när vi kommer dit. Allra helst skulle den här raketen vara lite smart. Så att den här raketen kan man använda och sen bo i delvis. Att den kan bli vårt nya hem på mars.

  • Speaker #0

    Du säger att man ska skicka dit saker som gör att man kan odla mat till exempel. Vad är det man skickar då?

  • Speaker #2

    Ja, det är ju lite för lite dagsljus på mars för att vi ska kunna odla. Det är inte som på jorden. Så till att börja med så behöver vi ha växtbelysning om vi ska kunna odla någonting. Och vi behöver ha någonting som driver den här växtbelysningen. Så det måste vi ha. Sen behövs det utrymme. Det är inte mycket energi i grönsaker och sallad och sånt. Så det behövs ganska mycket. Men det är ändå viktigt att den här typen av mat äter vi också. Dels för att det blir väldigt tråkigt att inte äta färsk mat. Och sen är det ju väldigt mycket nyttigheter i det också. Som gör att vi går bra som människor.

  • Speaker #1

    Kan vi odla i marken på Mars?

  • Speaker #2

    Nej, inte rätt upp och ner. Den är lite för näringsfattig. Det är inte så mycket jord där. Utan då skulle man förmodligen odla i vatten. Och det gör man ju på jorden också. Det kallas för hydroponisk odling. Så det skulle nog vara lösningen där, att någon form av vatten och näringslösning i vattnet för att odla. Om man inte vill släppa av sig väldigt mycket jord och det är ju väldigt tungt. Det känns onödigt.

  • Speaker #0

    Tar man vatten som finns då på Mars och i sådana fall måste vi befinna oss någon särskild stans på Mars för att hitta det vattnet?

  • Speaker #2

    Ja, man har ju hittat vatten på Mars och det är ju fryst vatten som befinner sig vid polerna. Så om man nu ska bygga någonstans och bo på Mars... så är det ju bra att vara nära vattnet. Så att man då kan ta rätt på det här frysta vattnet och använda det till odling och använda det till att dricka och äta. Som människor också. Vi behöver ju mycket vatten som människor också.

  • Speaker #0

    Vad äter vi mer än de här grönsakerna som vi odlar?

  • Speaker #2

    Ja, bara grönsaker kan man inte leva på. Det är lite för lite energi. Så det jag hade tänkt då, det är ju att man forskar väldigt mycket just nu på att äta insekter. Det tar inte så mycket plats. Det är energi och protein i det. Så det hade nog varit en bra lösning att helt enkelt äta insekter som proteinkälla när vi är på mars. Men det blir lite tråkigt att bara äta det så komplettera med potatis och grönsaker och annat gott som vi odlar. Jag tror att vi tar med oss en del konserver också. För börjar vi odla så kommer det ta ett tag innan det är någonting på plats. Så vi måste ju ha med oss annan mat också. Och det kanske då vi kan skicka med den första raketen. Vi måste ju ha mat på resan också. Det tar nio månader att åka dit. Vi måste ha någonting att äta. Så det kommer väga en hel del på den andra raketen där människan åker. Så det räcker nog med. Det vi ska äta då är tillräckligt tungt.

  • Speaker #1

    Bra, då har vi löst mat- och vattenfrågan. Men vi måste ju prata lite mer om den här roboten som nämndes i förbifarten tidigare. Berätta mer, vad ska den göra?

  • Speaker #2

    Jag tänker att den framförallt ska bygga ordning någonstans för Ausha bo. För det måste vi ha på en gång när vi kommer dit. Så dels får vi bygga raketens mat och de delar vi har på raketen. så att den här roboten kan bygga upp ett bra bo och se till att det blir helt lufttätt, att det finns värme där inne och att när vi kommer dit kan vi komma ur raketen och så kan vi komma in i det här hemmet som roboten har byggt upp åt oss. Så det kanske inte är en sån här robot man tänker sig som går omkring oss i en blipplopp och bygger saker med verktyg, utan någonting som kan lyfta grejer, sätta ihop saker, bygga ett litet hem åt oss av raketdelar och andra saker vi har med i raketen. Det finns ju också idéer på att faktiskt bygga saker av materialet som finns på Mars. Jag tänker lite längre i framtiden någon form av 3D-printer som använder just Marsgruset till att skapa tegelstenar, byggmaterial och kunna bygga ditt boende. Både bygga saker och man kan också tänka sig att man gräver ner sig. Att man bygger boenden under mark, man bygger tunnlar, odlingstunnlar och boendetunnlar så behöver man inte bygga så mycket uppåt och ha så mycket strukturer. Utan vi faktiskt gräver oss neråt istället och bor där.

  • Speaker #0

    Vi kommer alltså att bo i grottor under marsjorden. Skitkult. Men hur är det att bo så? Vi kan ju spjälka loss syre och väte ur vattnet på mars. Kommer vi då också kunna skapa vår egen luft? Så vi kan andas där inne i vårt lilla habitat.

  • Speaker #2

    Ja, det är tanken. Vi utvinner den från mars. Det har man lärt sig på ISS. Det är också ett slutet system. Att man faktiskt renar den luften hela tiden så att den fungerar för Ausha andas år ut och år in. Där har man också lärt sig väldigt bra hur man återanvänder vatten. Det kommer att vara viktigt på mars också. Så det vi har lärt oss på ISS kommer vi att ha mycket nytta av. När vi kommer då till Mars så småningom.

  • Speaker #1

    Alltså, det är så mycket häftigt det här. Inte minst hur viktig forskningen på ISS, den internationella rymdstationen, har varit. Både för vår kommande Marsresa och för att ta fram saker som hjälper oss här på jorden.

  • Speaker #0

    Ja, verkligen. Och nu har Li alltså tagit med oss på resan till Mars. Vi har så vi klarar Ausha bo där och vi har skapat vårt eget bränsle på plats för att kunna ta oss hem igen. Och innan vi åker därifrån så kan det komma nya marsresenärer att flytta in och bygga ut vår lilla koloni. Det är underbart.

  • Speaker #1

    Ja, vill du veta mer om marsresan, utforskning och missioner? Gå in på helloworld.se och klicka dig vidare till den här podden. Jag heter Marcus Pettersson.

  • Speaker #0

    Jag heter Susanna Levenhaupt.

  • Speaker #1

    Harvey och Timarsen Junior produceras för Hello World i samarbete med Rymdstyrelsen. Det är en ganska stor bas du ska bygga.

  • Speaker #2

    Ja, jag behöver nog mer än en rakett. Vi skickar upp ett gäng raketer så vi bygger en stor bas innan vi kommer dit. Så alla får sitt eget rum och vi får lite gemensamma ytor och träningsanläggning.

  • Speaker #0

    Det är jättetrevligt. Det är plötsligt en utflykt som jag skulle kunna tänka mig att göra.

  • Speaker #1

    Verkligen. Jag skulle också vilja åka och kanske bo i den här, när man springer runt i de här nergrävda gångarna. Så att ibland tittar man upp över en liten kål. Känns superbra.

  • Speaker #2

    Ja men det tror jag är det bästa. Vi kombinerar de här nedgrävda gångarna och kupolen. Det tror jag blir en toppenbas. Jag hänger på. Hallå, programmet gjordes av Runtfunk Media.

Description

Om vi ska åka till Mars och bygga en bas, hur gör vi det? Hur går resan till, och hur går byggandet av basen till? Och kan vi använda nånting av det som finns på Mars för att bygga vår bas?
Li Forsberg är chefsingenjör på raketmotortillverkaren GKN och hon återvänder till HVÅTMÄ och berättar allt vi behöver veta när vi väl kommer fram till Mars.


Programledare Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson. Har vi åkt till Mars än? - junior produceras av Rundfunk Media för Hello World i samarbete med Rymdstyrelsen.


Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Transcription

  • Speaker #0

    Hur gör man när man bygger en bas på Mars? Hello World presenterar Har vi åkt i Mars än? Junior. Programmet där vi besvarar dina frågor om rymden. Jag heter Susanna Levenhout.

  • Speaker #1

    Jag heter Marcus Hedterson. Ja, serien heter ju ändå Har vi åkt till Mars än? Så det börjar ju bli dags för den där Marsresan i.

  • Speaker #0

    Eller hur? Det finns inget att vänta på. Li Forsberg är chefingenjör på GKN där hon bygger delar till raketmotorer. Och hon är vår ciceron på den här resan. Li, vi planerar ju en resa till Mars här. Hur ser resplanen ut?

  • Speaker #2

    Ska man åka till Mars så kan man inte åka när som helst. Utan man måste vänta in ett bra läge när Mars och jorden är i rätt förhållande till varandra. Då tar resan ungefär nio månader. Och sen så kan man ju heller inte bara vända och åka tillbaka igen. Utan då måste man vänta igen tills jorden och Mars ligger i rätt förhållande till varandra. Så det tar ungefär 500 dagar. Och sen kan man åka hem igen. Eller stanna 500 dagar till, om man vill. Och då tar det nio månader tillbaka till jorden igen. Så det är en ganska lång resa, det är ungefär tre år. Från att man lämnar jorden tills man är tillbaka igen.

  • Speaker #0

    Ja, tajmingen är förstås viktig här. Men så är det ju långt också, till mars och tillbaka. Det känns som att vi behöver jättemycket bränsle för att ta Ausha vägen, eller?

  • Speaker #2

    Vi behöver ju inte bränsle hela vägen fram till mars. Har vi väl fått fart på den här raketen så kommer det. Det finns ju inget motstånd i rymden. Det finns inget som på en bilväg när vi har motstånd från luftmotstånd och vägens motstånd mot däcken. Utan... Får vi fart på den finns det inget som bromsar den, då kör den. Så det är viktigt att vi behöver så mycket bränsle att vi kan lyfta raketen från jorden, accelerera upp den i rätt hastighet och sen stänger vi motorerna. Så mycket bränsle behöver vi för att ta oss till Mars. Sen behöver vi lite bränsle också för att bromsa in och styra när vi väl kommer fram. Det är lite styrraketer. Men sen tänker jag att då är bränslet slut, det räcker till Mars. Så vi måste ju komma hem och det är ju en uppmaning. Och ta med oss allt det bränslet går inte. Utan det måste vi fixa där. Och det finns det också idéer för. Då är det så fiffigt att Mars har en atmosfär som mest består av koldioxid. Och av koldioxid så kan man använda kolet i det. Och få ihop det med väte och bilda metan. Och metan är ju ett superbra bränsle för raketer. Så där kan vi få fram metan. Men då behöver vi också syre. Och då har vi det här vattnet som ligger vid polerna. Vatten består av väte och syre. Då slår man isär det i en process som heter spelkning och då får man syre och väte. Syret kan vi använda till syre, till att andas och till syret i raketen. Och vätet använder vi ihop med koldioxiden i atmosfären och skapar metan. Så där har vi bränsle och vårt syre. Det är en väldigt bra planet på det sättet. Rätt sammansättning.

  • Speaker #0

    Vi behöver alltså inte så mycket bränsle för själva resan. Förutom för att ta oss ut från atmosfären och bort från jordens gravitationskraft. Och så lite för att styra oss rätt om vi skulle behöva ändra riktning någon gång. Men sen kan vi alltså skapa bränsle på plats på Mars för hemfärden. Det är ju superbra.

  • Speaker #1

    Men nu går vi händelserna lite i förväg tycker jag. Vi har ju inte ens landat på Marsen. Och det känns som när vi väl kommer dit efter nio månader. Så kommer vi in mot Mars ganska så snabbt. Hur gör vi för att bromsa raketen?

  • Speaker #2

    Det finns ju ingen riktig plan för det än, vad jag vet. Men vi behöver bromsa raketen, absolut. Så vi behöver någon form av bromsraketer. Om någon sitter längst fram på raketen eller om man helt enkelt vänder raketen och bromsar in farten. Och sen lägger vi oss i områdesbana och sen tar oss ner mot ytan. Bromsar upp och tar oss ner mot ytan med ordentliga värmesköldar. Sen är ju tanken att landa på det sätt som SpaceX gör här på jorden. Att du helt enkelt flippar upp raketen och landar vertikalt. Det finns ju inga landningsbanor så det är ingen större del att sätta hjul på din raket. Så du måste ner på en punkt.

  • Speaker #0

    Okej, vi kan inte landa som ett flygplan alltså. Utan måste pricka in en punkt där vi landar stående. Och värmeföljdar behövs för att inte raketen ska brinna upp när den kommer in i atmosfären på Mars. Men sen då? Vi måste väl ändå ha förberett vår ankomst på något sätt? Eller flyger vi bara dit och slår läger?

  • Speaker #2

    Till att börja med, om vi ska åka dit en massa människor så måste vi höra dit saker som gör att vi kan överleva där. Så i så fall skulle jag börja med att skicka en obemannad raket först. Med saker så att vi kan bygga någonstans att bo. Att vi kan ha energi där. Att det finns mat och sätt att odla. Det skickar vi först utan människor. Och kanske få med en smart robot som kan hjälpa Ausha bygga i ordning den här basen. Så att vi är förberedda när vi kommer dit. Allra helst skulle den här raketen vara lite smart. Så att den här raketen kan man använda och sen bo i delvis. Att den kan bli vårt nya hem på mars.

  • Speaker #0

    Du säger att man ska skicka dit saker som gör att man kan odla mat till exempel. Vad är det man skickar då?

  • Speaker #2

    Ja, det är ju lite för lite dagsljus på mars för att vi ska kunna odla. Det är inte som på jorden. Så till att börja med så behöver vi ha växtbelysning om vi ska kunna odla någonting. Och vi behöver ha någonting som driver den här växtbelysningen. Så det måste vi ha. Sen behövs det utrymme. Det är inte mycket energi i grönsaker och sallad och sånt. Så det behövs ganska mycket. Men det är ändå viktigt att den här typen av mat äter vi också. Dels för att det blir väldigt tråkigt att inte äta färsk mat. Och sen är det ju väldigt mycket nyttigheter i det också. Som gör att vi går bra som människor.

  • Speaker #1

    Kan vi odla i marken på Mars?

  • Speaker #2

    Nej, inte rätt upp och ner. Den är lite för näringsfattig. Det är inte så mycket jord där. Utan då skulle man förmodligen odla i vatten. Och det gör man ju på jorden också. Det kallas för hydroponisk odling. Så det skulle nog vara lösningen där, att någon form av vatten och näringslösning i vattnet för att odla. Om man inte vill släppa av sig väldigt mycket jord och det är ju väldigt tungt. Det känns onödigt.

  • Speaker #0

    Tar man vatten som finns då på Mars och i sådana fall måste vi befinna oss någon särskild stans på Mars för att hitta det vattnet?

  • Speaker #2

    Ja, man har ju hittat vatten på Mars och det är ju fryst vatten som befinner sig vid polerna. Så om man nu ska bygga någonstans och bo på Mars... så är det ju bra att vara nära vattnet. Så att man då kan ta rätt på det här frysta vattnet och använda det till odling och använda det till att dricka och äta. Som människor också. Vi behöver ju mycket vatten som människor också.

  • Speaker #0

    Vad äter vi mer än de här grönsakerna som vi odlar?

  • Speaker #2

    Ja, bara grönsaker kan man inte leva på. Det är lite för lite energi. Så det jag hade tänkt då, det är ju att man forskar väldigt mycket just nu på att äta insekter. Det tar inte så mycket plats. Det är energi och protein i det. Så det hade nog varit en bra lösning att helt enkelt äta insekter som proteinkälla när vi är på mars. Men det blir lite tråkigt att bara äta det så komplettera med potatis och grönsaker och annat gott som vi odlar. Jag tror att vi tar med oss en del konserver också. För börjar vi odla så kommer det ta ett tag innan det är någonting på plats. Så vi måste ju ha med oss annan mat också. Och det kanske då vi kan skicka med den första raketen. Vi måste ju ha mat på resan också. Det tar nio månader att åka dit. Vi måste ha någonting att äta. Så det kommer väga en hel del på den andra raketen där människan åker. Så det räcker nog med. Det vi ska äta då är tillräckligt tungt.

  • Speaker #1

    Bra, då har vi löst mat- och vattenfrågan. Men vi måste ju prata lite mer om den här roboten som nämndes i förbifarten tidigare. Berätta mer, vad ska den göra?

  • Speaker #2

    Jag tänker att den framförallt ska bygga ordning någonstans för Ausha bo. För det måste vi ha på en gång när vi kommer dit. Så dels får vi bygga raketens mat och de delar vi har på raketen. så att den här roboten kan bygga upp ett bra bo och se till att det blir helt lufttätt, att det finns värme där inne och att när vi kommer dit kan vi komma ur raketen och så kan vi komma in i det här hemmet som roboten har byggt upp åt oss. Så det kanske inte är en sån här robot man tänker sig som går omkring oss i en blipplopp och bygger saker med verktyg, utan någonting som kan lyfta grejer, sätta ihop saker, bygga ett litet hem åt oss av raketdelar och andra saker vi har med i raketen. Det finns ju också idéer på att faktiskt bygga saker av materialet som finns på Mars. Jag tänker lite längre i framtiden någon form av 3D-printer som använder just Marsgruset till att skapa tegelstenar, byggmaterial och kunna bygga ditt boende. Både bygga saker och man kan också tänka sig att man gräver ner sig. Att man bygger boenden under mark, man bygger tunnlar, odlingstunnlar och boendetunnlar så behöver man inte bygga så mycket uppåt och ha så mycket strukturer. Utan vi faktiskt gräver oss neråt istället och bor där.

  • Speaker #0

    Vi kommer alltså att bo i grottor under marsjorden. Skitkult. Men hur är det att bo så? Vi kan ju spjälka loss syre och väte ur vattnet på mars. Kommer vi då också kunna skapa vår egen luft? Så vi kan andas där inne i vårt lilla habitat.

  • Speaker #2

    Ja, det är tanken. Vi utvinner den från mars. Det har man lärt sig på ISS. Det är också ett slutet system. Att man faktiskt renar den luften hela tiden så att den fungerar för Ausha andas år ut och år in. Där har man också lärt sig väldigt bra hur man återanvänder vatten. Det kommer att vara viktigt på mars också. Så det vi har lärt oss på ISS kommer vi att ha mycket nytta av. När vi kommer då till Mars så småningom.

  • Speaker #1

    Alltså, det är så mycket häftigt det här. Inte minst hur viktig forskningen på ISS, den internationella rymdstationen, har varit. Både för vår kommande Marsresa och för att ta fram saker som hjälper oss här på jorden.

  • Speaker #0

    Ja, verkligen. Och nu har Li alltså tagit med oss på resan till Mars. Vi har så vi klarar Ausha bo där och vi har skapat vårt eget bränsle på plats för att kunna ta oss hem igen. Och innan vi åker därifrån så kan det komma nya marsresenärer att flytta in och bygga ut vår lilla koloni. Det är underbart.

  • Speaker #1

    Ja, vill du veta mer om marsresan, utforskning och missioner? Gå in på helloworld.se och klicka dig vidare till den här podden. Jag heter Marcus Pettersson.

  • Speaker #0

    Jag heter Susanna Levenhaupt.

  • Speaker #1

    Harvey och Timarsen Junior produceras för Hello World i samarbete med Rymdstyrelsen. Det är en ganska stor bas du ska bygga.

  • Speaker #2

    Ja, jag behöver nog mer än en rakett. Vi skickar upp ett gäng raketer så vi bygger en stor bas innan vi kommer dit. Så alla får sitt eget rum och vi får lite gemensamma ytor och träningsanläggning.

  • Speaker #0

    Det är jättetrevligt. Det är plötsligt en utflykt som jag skulle kunna tänka mig att göra.

  • Speaker #1

    Verkligen. Jag skulle också vilja åka och kanske bo i den här, när man springer runt i de här nergrävda gångarna. Så att ibland tittar man upp över en liten kål. Känns superbra.

  • Speaker #2

    Ja men det tror jag är det bästa. Vi kombinerar de här nedgrävda gångarna och kupolen. Det tror jag blir en toppenbas. Jag hänger på. Hallå, programmet gjordes av Runtfunk Media.

Share

Embed

You may also like

Description

Om vi ska åka till Mars och bygga en bas, hur gör vi det? Hur går resan till, och hur går byggandet av basen till? Och kan vi använda nånting av det som finns på Mars för att bygga vår bas?
Li Forsberg är chefsingenjör på raketmotortillverkaren GKN och hon återvänder till HVÅTMÄ och berättar allt vi behöver veta när vi väl kommer fram till Mars.


Programledare Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson. Har vi åkt till Mars än? - junior produceras av Rundfunk Media för Hello World i samarbete med Rymdstyrelsen.


Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Transcription

  • Speaker #0

    Hur gör man när man bygger en bas på Mars? Hello World presenterar Har vi åkt i Mars än? Junior. Programmet där vi besvarar dina frågor om rymden. Jag heter Susanna Levenhout.

  • Speaker #1

    Jag heter Marcus Hedterson. Ja, serien heter ju ändå Har vi åkt till Mars än? Så det börjar ju bli dags för den där Marsresan i.

  • Speaker #0

    Eller hur? Det finns inget att vänta på. Li Forsberg är chefingenjör på GKN där hon bygger delar till raketmotorer. Och hon är vår ciceron på den här resan. Li, vi planerar ju en resa till Mars här. Hur ser resplanen ut?

  • Speaker #2

    Ska man åka till Mars så kan man inte åka när som helst. Utan man måste vänta in ett bra läge när Mars och jorden är i rätt förhållande till varandra. Då tar resan ungefär nio månader. Och sen så kan man ju heller inte bara vända och åka tillbaka igen. Utan då måste man vänta igen tills jorden och Mars ligger i rätt förhållande till varandra. Så det tar ungefär 500 dagar. Och sen kan man åka hem igen. Eller stanna 500 dagar till, om man vill. Och då tar det nio månader tillbaka till jorden igen. Så det är en ganska lång resa, det är ungefär tre år. Från att man lämnar jorden tills man är tillbaka igen.

  • Speaker #0

    Ja, tajmingen är förstås viktig här. Men så är det ju långt också, till mars och tillbaka. Det känns som att vi behöver jättemycket bränsle för att ta Ausha vägen, eller?

  • Speaker #2

    Vi behöver ju inte bränsle hela vägen fram till mars. Har vi väl fått fart på den här raketen så kommer det. Det finns ju inget motstånd i rymden. Det finns inget som på en bilväg när vi har motstånd från luftmotstånd och vägens motstånd mot däcken. Utan... Får vi fart på den finns det inget som bromsar den, då kör den. Så det är viktigt att vi behöver så mycket bränsle att vi kan lyfta raketen från jorden, accelerera upp den i rätt hastighet och sen stänger vi motorerna. Så mycket bränsle behöver vi för att ta oss till Mars. Sen behöver vi lite bränsle också för att bromsa in och styra när vi väl kommer fram. Det är lite styrraketer. Men sen tänker jag att då är bränslet slut, det räcker till Mars. Så vi måste ju komma hem och det är ju en uppmaning. Och ta med oss allt det bränslet går inte. Utan det måste vi fixa där. Och det finns det också idéer för. Då är det så fiffigt att Mars har en atmosfär som mest består av koldioxid. Och av koldioxid så kan man använda kolet i det. Och få ihop det med väte och bilda metan. Och metan är ju ett superbra bränsle för raketer. Så där kan vi få fram metan. Men då behöver vi också syre. Och då har vi det här vattnet som ligger vid polerna. Vatten består av väte och syre. Då slår man isär det i en process som heter spelkning och då får man syre och väte. Syret kan vi använda till syre, till att andas och till syret i raketen. Och vätet använder vi ihop med koldioxiden i atmosfären och skapar metan. Så där har vi bränsle och vårt syre. Det är en väldigt bra planet på det sättet. Rätt sammansättning.

  • Speaker #0

    Vi behöver alltså inte så mycket bränsle för själva resan. Förutom för att ta oss ut från atmosfären och bort från jordens gravitationskraft. Och så lite för att styra oss rätt om vi skulle behöva ändra riktning någon gång. Men sen kan vi alltså skapa bränsle på plats på Mars för hemfärden. Det är ju superbra.

  • Speaker #1

    Men nu går vi händelserna lite i förväg tycker jag. Vi har ju inte ens landat på Marsen. Och det känns som när vi väl kommer dit efter nio månader. Så kommer vi in mot Mars ganska så snabbt. Hur gör vi för att bromsa raketen?

  • Speaker #2

    Det finns ju ingen riktig plan för det än, vad jag vet. Men vi behöver bromsa raketen, absolut. Så vi behöver någon form av bromsraketer. Om någon sitter längst fram på raketen eller om man helt enkelt vänder raketen och bromsar in farten. Och sen lägger vi oss i områdesbana och sen tar oss ner mot ytan. Bromsar upp och tar oss ner mot ytan med ordentliga värmesköldar. Sen är ju tanken att landa på det sätt som SpaceX gör här på jorden. Att du helt enkelt flippar upp raketen och landar vertikalt. Det finns ju inga landningsbanor så det är ingen större del att sätta hjul på din raket. Så du måste ner på en punkt.

  • Speaker #0

    Okej, vi kan inte landa som ett flygplan alltså. Utan måste pricka in en punkt där vi landar stående. Och värmeföljdar behövs för att inte raketen ska brinna upp när den kommer in i atmosfären på Mars. Men sen då? Vi måste väl ändå ha förberett vår ankomst på något sätt? Eller flyger vi bara dit och slår läger?

  • Speaker #2

    Till att börja med, om vi ska åka dit en massa människor så måste vi höra dit saker som gör att vi kan överleva där. Så i så fall skulle jag börja med att skicka en obemannad raket först. Med saker så att vi kan bygga någonstans att bo. Att vi kan ha energi där. Att det finns mat och sätt att odla. Det skickar vi först utan människor. Och kanske få med en smart robot som kan hjälpa Ausha bygga i ordning den här basen. Så att vi är förberedda när vi kommer dit. Allra helst skulle den här raketen vara lite smart. Så att den här raketen kan man använda och sen bo i delvis. Att den kan bli vårt nya hem på mars.

  • Speaker #0

    Du säger att man ska skicka dit saker som gör att man kan odla mat till exempel. Vad är det man skickar då?

  • Speaker #2

    Ja, det är ju lite för lite dagsljus på mars för att vi ska kunna odla. Det är inte som på jorden. Så till att börja med så behöver vi ha växtbelysning om vi ska kunna odla någonting. Och vi behöver ha någonting som driver den här växtbelysningen. Så det måste vi ha. Sen behövs det utrymme. Det är inte mycket energi i grönsaker och sallad och sånt. Så det behövs ganska mycket. Men det är ändå viktigt att den här typen av mat äter vi också. Dels för att det blir väldigt tråkigt att inte äta färsk mat. Och sen är det ju väldigt mycket nyttigheter i det också. Som gör att vi går bra som människor.

  • Speaker #1

    Kan vi odla i marken på Mars?

  • Speaker #2

    Nej, inte rätt upp och ner. Den är lite för näringsfattig. Det är inte så mycket jord där. Utan då skulle man förmodligen odla i vatten. Och det gör man ju på jorden också. Det kallas för hydroponisk odling. Så det skulle nog vara lösningen där, att någon form av vatten och näringslösning i vattnet för att odla. Om man inte vill släppa av sig väldigt mycket jord och det är ju väldigt tungt. Det känns onödigt.

  • Speaker #0

    Tar man vatten som finns då på Mars och i sådana fall måste vi befinna oss någon särskild stans på Mars för att hitta det vattnet?

  • Speaker #2

    Ja, man har ju hittat vatten på Mars och det är ju fryst vatten som befinner sig vid polerna. Så om man nu ska bygga någonstans och bo på Mars... så är det ju bra att vara nära vattnet. Så att man då kan ta rätt på det här frysta vattnet och använda det till odling och använda det till att dricka och äta. Som människor också. Vi behöver ju mycket vatten som människor också.

  • Speaker #0

    Vad äter vi mer än de här grönsakerna som vi odlar?

  • Speaker #2

    Ja, bara grönsaker kan man inte leva på. Det är lite för lite energi. Så det jag hade tänkt då, det är ju att man forskar väldigt mycket just nu på att äta insekter. Det tar inte så mycket plats. Det är energi och protein i det. Så det hade nog varit en bra lösning att helt enkelt äta insekter som proteinkälla när vi är på mars. Men det blir lite tråkigt att bara äta det så komplettera med potatis och grönsaker och annat gott som vi odlar. Jag tror att vi tar med oss en del konserver också. För börjar vi odla så kommer det ta ett tag innan det är någonting på plats. Så vi måste ju ha med oss annan mat också. Och det kanske då vi kan skicka med den första raketen. Vi måste ju ha mat på resan också. Det tar nio månader att åka dit. Vi måste ha någonting att äta. Så det kommer väga en hel del på den andra raketen där människan åker. Så det räcker nog med. Det vi ska äta då är tillräckligt tungt.

  • Speaker #1

    Bra, då har vi löst mat- och vattenfrågan. Men vi måste ju prata lite mer om den här roboten som nämndes i förbifarten tidigare. Berätta mer, vad ska den göra?

  • Speaker #2

    Jag tänker att den framförallt ska bygga ordning någonstans för Ausha bo. För det måste vi ha på en gång när vi kommer dit. Så dels får vi bygga raketens mat och de delar vi har på raketen. så att den här roboten kan bygga upp ett bra bo och se till att det blir helt lufttätt, att det finns värme där inne och att när vi kommer dit kan vi komma ur raketen och så kan vi komma in i det här hemmet som roboten har byggt upp åt oss. Så det kanske inte är en sån här robot man tänker sig som går omkring oss i en blipplopp och bygger saker med verktyg, utan någonting som kan lyfta grejer, sätta ihop saker, bygga ett litet hem åt oss av raketdelar och andra saker vi har med i raketen. Det finns ju också idéer på att faktiskt bygga saker av materialet som finns på Mars. Jag tänker lite längre i framtiden någon form av 3D-printer som använder just Marsgruset till att skapa tegelstenar, byggmaterial och kunna bygga ditt boende. Både bygga saker och man kan också tänka sig att man gräver ner sig. Att man bygger boenden under mark, man bygger tunnlar, odlingstunnlar och boendetunnlar så behöver man inte bygga så mycket uppåt och ha så mycket strukturer. Utan vi faktiskt gräver oss neråt istället och bor där.

  • Speaker #0

    Vi kommer alltså att bo i grottor under marsjorden. Skitkult. Men hur är det att bo så? Vi kan ju spjälka loss syre och väte ur vattnet på mars. Kommer vi då också kunna skapa vår egen luft? Så vi kan andas där inne i vårt lilla habitat.

  • Speaker #2

    Ja, det är tanken. Vi utvinner den från mars. Det har man lärt sig på ISS. Det är också ett slutet system. Att man faktiskt renar den luften hela tiden så att den fungerar för Ausha andas år ut och år in. Där har man också lärt sig väldigt bra hur man återanvänder vatten. Det kommer att vara viktigt på mars också. Så det vi har lärt oss på ISS kommer vi att ha mycket nytta av. När vi kommer då till Mars så småningom.

  • Speaker #1

    Alltså, det är så mycket häftigt det här. Inte minst hur viktig forskningen på ISS, den internationella rymdstationen, har varit. Både för vår kommande Marsresa och för att ta fram saker som hjälper oss här på jorden.

  • Speaker #0

    Ja, verkligen. Och nu har Li alltså tagit med oss på resan till Mars. Vi har så vi klarar Ausha bo där och vi har skapat vårt eget bränsle på plats för att kunna ta oss hem igen. Och innan vi åker därifrån så kan det komma nya marsresenärer att flytta in och bygga ut vår lilla koloni. Det är underbart.

  • Speaker #1

    Ja, vill du veta mer om marsresan, utforskning och missioner? Gå in på helloworld.se och klicka dig vidare till den här podden. Jag heter Marcus Pettersson.

  • Speaker #0

    Jag heter Susanna Levenhaupt.

  • Speaker #1

    Harvey och Timarsen Junior produceras för Hello World i samarbete med Rymdstyrelsen. Det är en ganska stor bas du ska bygga.

  • Speaker #2

    Ja, jag behöver nog mer än en rakett. Vi skickar upp ett gäng raketer så vi bygger en stor bas innan vi kommer dit. Så alla får sitt eget rum och vi får lite gemensamma ytor och träningsanläggning.

  • Speaker #0

    Det är jättetrevligt. Det är plötsligt en utflykt som jag skulle kunna tänka mig att göra.

  • Speaker #1

    Verkligen. Jag skulle också vilja åka och kanske bo i den här, när man springer runt i de här nergrävda gångarna. Så att ibland tittar man upp över en liten kål. Känns superbra.

  • Speaker #2

    Ja men det tror jag är det bästa. Vi kombinerar de här nedgrävda gångarna och kupolen. Det tror jag blir en toppenbas. Jag hänger på. Hallå, programmet gjordes av Runtfunk Media.

Description

Om vi ska åka till Mars och bygga en bas, hur gör vi det? Hur går resan till, och hur går byggandet av basen till? Och kan vi använda nånting av det som finns på Mars för att bygga vår bas?
Li Forsberg är chefsingenjör på raketmotortillverkaren GKN och hon återvänder till HVÅTMÄ och berättar allt vi behöver veta när vi väl kommer fram till Mars.


Programledare Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson. Har vi åkt till Mars än? - junior produceras av Rundfunk Media för Hello World i samarbete med Rymdstyrelsen.


Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Transcription

  • Speaker #0

    Hur gör man när man bygger en bas på Mars? Hello World presenterar Har vi åkt i Mars än? Junior. Programmet där vi besvarar dina frågor om rymden. Jag heter Susanna Levenhout.

  • Speaker #1

    Jag heter Marcus Hedterson. Ja, serien heter ju ändå Har vi åkt till Mars än? Så det börjar ju bli dags för den där Marsresan i.

  • Speaker #0

    Eller hur? Det finns inget att vänta på. Li Forsberg är chefingenjör på GKN där hon bygger delar till raketmotorer. Och hon är vår ciceron på den här resan. Li, vi planerar ju en resa till Mars här. Hur ser resplanen ut?

  • Speaker #2

    Ska man åka till Mars så kan man inte åka när som helst. Utan man måste vänta in ett bra läge när Mars och jorden är i rätt förhållande till varandra. Då tar resan ungefär nio månader. Och sen så kan man ju heller inte bara vända och åka tillbaka igen. Utan då måste man vänta igen tills jorden och Mars ligger i rätt förhållande till varandra. Så det tar ungefär 500 dagar. Och sen kan man åka hem igen. Eller stanna 500 dagar till, om man vill. Och då tar det nio månader tillbaka till jorden igen. Så det är en ganska lång resa, det är ungefär tre år. Från att man lämnar jorden tills man är tillbaka igen.

  • Speaker #0

    Ja, tajmingen är förstås viktig här. Men så är det ju långt också, till mars och tillbaka. Det känns som att vi behöver jättemycket bränsle för att ta Ausha vägen, eller?

  • Speaker #2

    Vi behöver ju inte bränsle hela vägen fram till mars. Har vi väl fått fart på den här raketen så kommer det. Det finns ju inget motstånd i rymden. Det finns inget som på en bilväg när vi har motstånd från luftmotstånd och vägens motstånd mot däcken. Utan... Får vi fart på den finns det inget som bromsar den, då kör den. Så det är viktigt att vi behöver så mycket bränsle att vi kan lyfta raketen från jorden, accelerera upp den i rätt hastighet och sen stänger vi motorerna. Så mycket bränsle behöver vi för att ta oss till Mars. Sen behöver vi lite bränsle också för att bromsa in och styra när vi väl kommer fram. Det är lite styrraketer. Men sen tänker jag att då är bränslet slut, det räcker till Mars. Så vi måste ju komma hem och det är ju en uppmaning. Och ta med oss allt det bränslet går inte. Utan det måste vi fixa där. Och det finns det också idéer för. Då är det så fiffigt att Mars har en atmosfär som mest består av koldioxid. Och av koldioxid så kan man använda kolet i det. Och få ihop det med väte och bilda metan. Och metan är ju ett superbra bränsle för raketer. Så där kan vi få fram metan. Men då behöver vi också syre. Och då har vi det här vattnet som ligger vid polerna. Vatten består av väte och syre. Då slår man isär det i en process som heter spelkning och då får man syre och väte. Syret kan vi använda till syre, till att andas och till syret i raketen. Och vätet använder vi ihop med koldioxiden i atmosfären och skapar metan. Så där har vi bränsle och vårt syre. Det är en väldigt bra planet på det sättet. Rätt sammansättning.

  • Speaker #0

    Vi behöver alltså inte så mycket bränsle för själva resan. Förutom för att ta oss ut från atmosfären och bort från jordens gravitationskraft. Och så lite för att styra oss rätt om vi skulle behöva ändra riktning någon gång. Men sen kan vi alltså skapa bränsle på plats på Mars för hemfärden. Det är ju superbra.

  • Speaker #1

    Men nu går vi händelserna lite i förväg tycker jag. Vi har ju inte ens landat på Marsen. Och det känns som när vi väl kommer dit efter nio månader. Så kommer vi in mot Mars ganska så snabbt. Hur gör vi för att bromsa raketen?

  • Speaker #2

    Det finns ju ingen riktig plan för det än, vad jag vet. Men vi behöver bromsa raketen, absolut. Så vi behöver någon form av bromsraketer. Om någon sitter längst fram på raketen eller om man helt enkelt vänder raketen och bromsar in farten. Och sen lägger vi oss i områdesbana och sen tar oss ner mot ytan. Bromsar upp och tar oss ner mot ytan med ordentliga värmesköldar. Sen är ju tanken att landa på det sätt som SpaceX gör här på jorden. Att du helt enkelt flippar upp raketen och landar vertikalt. Det finns ju inga landningsbanor så det är ingen större del att sätta hjul på din raket. Så du måste ner på en punkt.

  • Speaker #0

    Okej, vi kan inte landa som ett flygplan alltså. Utan måste pricka in en punkt där vi landar stående. Och värmeföljdar behövs för att inte raketen ska brinna upp när den kommer in i atmosfären på Mars. Men sen då? Vi måste väl ändå ha förberett vår ankomst på något sätt? Eller flyger vi bara dit och slår läger?

  • Speaker #2

    Till att börja med, om vi ska åka dit en massa människor så måste vi höra dit saker som gör att vi kan överleva där. Så i så fall skulle jag börja med att skicka en obemannad raket först. Med saker så att vi kan bygga någonstans att bo. Att vi kan ha energi där. Att det finns mat och sätt att odla. Det skickar vi först utan människor. Och kanske få med en smart robot som kan hjälpa Ausha bygga i ordning den här basen. Så att vi är förberedda när vi kommer dit. Allra helst skulle den här raketen vara lite smart. Så att den här raketen kan man använda och sen bo i delvis. Att den kan bli vårt nya hem på mars.

  • Speaker #0

    Du säger att man ska skicka dit saker som gör att man kan odla mat till exempel. Vad är det man skickar då?

  • Speaker #2

    Ja, det är ju lite för lite dagsljus på mars för att vi ska kunna odla. Det är inte som på jorden. Så till att börja med så behöver vi ha växtbelysning om vi ska kunna odla någonting. Och vi behöver ha någonting som driver den här växtbelysningen. Så det måste vi ha. Sen behövs det utrymme. Det är inte mycket energi i grönsaker och sallad och sånt. Så det behövs ganska mycket. Men det är ändå viktigt att den här typen av mat äter vi också. Dels för att det blir väldigt tråkigt att inte äta färsk mat. Och sen är det ju väldigt mycket nyttigheter i det också. Som gör att vi går bra som människor.

  • Speaker #1

    Kan vi odla i marken på Mars?

  • Speaker #2

    Nej, inte rätt upp och ner. Den är lite för näringsfattig. Det är inte så mycket jord där. Utan då skulle man förmodligen odla i vatten. Och det gör man ju på jorden också. Det kallas för hydroponisk odling. Så det skulle nog vara lösningen där, att någon form av vatten och näringslösning i vattnet för att odla. Om man inte vill släppa av sig väldigt mycket jord och det är ju väldigt tungt. Det känns onödigt.

  • Speaker #0

    Tar man vatten som finns då på Mars och i sådana fall måste vi befinna oss någon särskild stans på Mars för att hitta det vattnet?

  • Speaker #2

    Ja, man har ju hittat vatten på Mars och det är ju fryst vatten som befinner sig vid polerna. Så om man nu ska bygga någonstans och bo på Mars... så är det ju bra att vara nära vattnet. Så att man då kan ta rätt på det här frysta vattnet och använda det till odling och använda det till att dricka och äta. Som människor också. Vi behöver ju mycket vatten som människor också.

  • Speaker #0

    Vad äter vi mer än de här grönsakerna som vi odlar?

  • Speaker #2

    Ja, bara grönsaker kan man inte leva på. Det är lite för lite energi. Så det jag hade tänkt då, det är ju att man forskar väldigt mycket just nu på att äta insekter. Det tar inte så mycket plats. Det är energi och protein i det. Så det hade nog varit en bra lösning att helt enkelt äta insekter som proteinkälla när vi är på mars. Men det blir lite tråkigt att bara äta det så komplettera med potatis och grönsaker och annat gott som vi odlar. Jag tror att vi tar med oss en del konserver också. För börjar vi odla så kommer det ta ett tag innan det är någonting på plats. Så vi måste ju ha med oss annan mat också. Och det kanske då vi kan skicka med den första raketen. Vi måste ju ha mat på resan också. Det tar nio månader att åka dit. Vi måste ha någonting att äta. Så det kommer väga en hel del på den andra raketen där människan åker. Så det räcker nog med. Det vi ska äta då är tillräckligt tungt.

  • Speaker #1

    Bra, då har vi löst mat- och vattenfrågan. Men vi måste ju prata lite mer om den här roboten som nämndes i förbifarten tidigare. Berätta mer, vad ska den göra?

  • Speaker #2

    Jag tänker att den framförallt ska bygga ordning någonstans för Ausha bo. För det måste vi ha på en gång när vi kommer dit. Så dels får vi bygga raketens mat och de delar vi har på raketen. så att den här roboten kan bygga upp ett bra bo och se till att det blir helt lufttätt, att det finns värme där inne och att när vi kommer dit kan vi komma ur raketen och så kan vi komma in i det här hemmet som roboten har byggt upp åt oss. Så det kanske inte är en sån här robot man tänker sig som går omkring oss i en blipplopp och bygger saker med verktyg, utan någonting som kan lyfta grejer, sätta ihop saker, bygga ett litet hem åt oss av raketdelar och andra saker vi har med i raketen. Det finns ju också idéer på att faktiskt bygga saker av materialet som finns på Mars. Jag tänker lite längre i framtiden någon form av 3D-printer som använder just Marsgruset till att skapa tegelstenar, byggmaterial och kunna bygga ditt boende. Både bygga saker och man kan också tänka sig att man gräver ner sig. Att man bygger boenden under mark, man bygger tunnlar, odlingstunnlar och boendetunnlar så behöver man inte bygga så mycket uppåt och ha så mycket strukturer. Utan vi faktiskt gräver oss neråt istället och bor där.

  • Speaker #0

    Vi kommer alltså att bo i grottor under marsjorden. Skitkult. Men hur är det att bo så? Vi kan ju spjälka loss syre och väte ur vattnet på mars. Kommer vi då också kunna skapa vår egen luft? Så vi kan andas där inne i vårt lilla habitat.

  • Speaker #2

    Ja, det är tanken. Vi utvinner den från mars. Det har man lärt sig på ISS. Det är också ett slutet system. Att man faktiskt renar den luften hela tiden så att den fungerar för Ausha andas år ut och år in. Där har man också lärt sig väldigt bra hur man återanvänder vatten. Det kommer att vara viktigt på mars också. Så det vi har lärt oss på ISS kommer vi att ha mycket nytta av. När vi kommer då till Mars så småningom.

  • Speaker #1

    Alltså, det är så mycket häftigt det här. Inte minst hur viktig forskningen på ISS, den internationella rymdstationen, har varit. Både för vår kommande Marsresa och för att ta fram saker som hjälper oss här på jorden.

  • Speaker #0

    Ja, verkligen. Och nu har Li alltså tagit med oss på resan till Mars. Vi har så vi klarar Ausha bo där och vi har skapat vårt eget bränsle på plats för att kunna ta oss hem igen. Och innan vi åker därifrån så kan det komma nya marsresenärer att flytta in och bygga ut vår lilla koloni. Det är underbart.

  • Speaker #1

    Ja, vill du veta mer om marsresan, utforskning och missioner? Gå in på helloworld.se och klicka dig vidare till den här podden. Jag heter Marcus Pettersson.

  • Speaker #0

    Jag heter Susanna Levenhaupt.

  • Speaker #1

    Harvey och Timarsen Junior produceras för Hello World i samarbete med Rymdstyrelsen. Det är en ganska stor bas du ska bygga.

  • Speaker #2

    Ja, jag behöver nog mer än en rakett. Vi skickar upp ett gäng raketer så vi bygger en stor bas innan vi kommer dit. Så alla får sitt eget rum och vi får lite gemensamma ytor och träningsanläggning.

  • Speaker #0

    Det är jättetrevligt. Det är plötsligt en utflykt som jag skulle kunna tänka mig att göra.

  • Speaker #1

    Verkligen. Jag skulle också vilja åka och kanske bo i den här, när man springer runt i de här nergrävda gångarna. Så att ibland tittar man upp över en liten kål. Känns superbra.

  • Speaker #2

    Ja men det tror jag är det bästa. Vi kombinerar de här nedgrävda gångarna och kupolen. Det tror jag blir en toppenbas. Jag hänger på. Hallå, programmet gjordes av Runtfunk Media.

Share

Embed

You may also like