- Susanna Lewenhaupt
Då är det hög tid att göra det nu.
- Marcus Pettersson
Det är bara pausa här. Och så fortsätter sen har du lyssnat färdigt. Också någon slags tidsresa nästan.
- Susanna Lewenhaupt
NJa.
- Marcus Pettersson
Jag heter Marcus Pettersson.
- Susanna Lewenhaupt
Jag heter Susanna Levenhaupt.
- Marcus Pettersson
Och du lyssnar på Har vi åkt till Mars än?
- Susanna Lewenhaupt
Okej, så maskhål och tidsresor. Känns ju till en början otroligt orimligt. Men efter förra avsnittet om tid och rum så nej, kanske inte helt omöjligt ändå.
- Marcus Pettersson
Men kanske inte helt möjligt heller. Det är hur som helst en typ till Ausha avgöra. Det har vi ju Sören Holst till. Han är universitetslektor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet. Och vi tar helt enkelt vid samtalet där vi slutade senast.
- Susanna Lewenhaupt
Ja, det här med att resa i... tiden. Är det möjligt?
- Sören Holst
Ja, alltså om vi igen tänker på den här situationen när du Susanna åker iväg från studion, låt oss göra det mer extremt låt oss säga att du reser iväg på en resa till en stjärna som ligger hundratals ljusår bort och du reser jättesnabbt i typ 99,999% av ljushastigheten eller något sånt där Ja Marcus, vi sitter och väntar på dig här naturligtvis. Men eftersom den här stjärnan ligger hundratals ljusår bort och du ska åka dit och sen åka tillbaka så tar du naturligtvis enligt våra studioklockor här inne, så tar det förstås hundratals år innan du kommer tillbaka. Men du, om du rör dig så nära ljushastigheten, med så hög fart, så kommer dina klockor gå väldigt långsamt i förhållande till studioklockorna. Så du kanske bara åldras några år på resan. Så när du kommer tillbaka, ja då, vi har blivit i skelett liksom här. Så hur kommer du uppfatta det när du är tillbaka? Ja, du kommer ju rimligen säga, ja men jag har rest in i jordens framtid. Eller hur? Ja. Så påståendet här är att... Den här effekten som vi har pratat om, att tiden kan gå lika snabbt beroende på hur man rör sig, att det går långsammare när man rör sig snabbt och kommer tillbaka och så vidare. Den innebär att man kan resa framåt i tiden.
- Susanna Lewenhaupt
Men om jag kan resa hundratals ljusår, det tar alltså inte mig hundra år då?
- Sören Holst
Precis, om du reser jättenära ljushastigheten så går dina klockor långsammare än våra klockor. Och när du kommer tillbaka så kommer det inte ha förflutit lika lång tid för dig som för oss här. i studion och den effekten kan man göra hur extrem som helst genom att du åker tillräckligt nära ljushastigheten så att säga. Men ljuset själv, ljuset rör sig i ljusets hastighet så för ljuset blir den här effekten extrem. För ljuset går ingen tid alls. För ljuset tar det, om ljuset hade en egen tidsupplevelse och en egen klocka så skulle det inte gå för flytande någon tid alls för ljuset. Ljuset anser att ljuset befinner sig överallt samtidigt. Den är liksom på den här stjärnan i ett kick liksom. Och om Susanna rör sig nära ljushastigheten så kommer det vara nästan så för henne också att hon kommer dit på några år bara. Och det har för övrigt att göra med den här andra effekten att sträckor också så att säga blir annorlunda. För du kommer inte heller tycka då att sträckan var hundra ljusår utan du kommer tycka att den är som man säger längd kontraherad. Alltså en mycket kortare sträcka.
- Marcus Pettersson
Ja okej, jag fattar. Jag köper det du säger Absolut Och jo, vi gör ju tidsresor hela tiden Nu reser jag fram en sekund Och reser fram en sekund till Så det är fan Och våra klockor går olika så vi reser fram i tiden Ja Kan vi resa bakåt i tiden?
- Sören Holst
Ja det är ju tyvärr mycket svårare Så när Susanna, när du kommer till jorden Och ser oss som skelett här Eller möjligen nedfrysta På något sätt då kanske du önskar att du kunde resa tillbaka i tiden igen. Men det är mycket, mycket svårare. Men det är teoretiskt inte helt uteslutet. Men det förutsätter nog i så fall att vi hittar någonting som kallas för maskhål. Och ett maskhål det är en genväg eller direktförbindelse i rummet mellan två platser som annars hade varit väldigt åtskilda från varandra och legat väldigt långt bort från varandra. Säg att vi har ett maskhål med en mynning här på jorden och en på Mars. Då skulle vi alltså bara kunna gå ner i mynningarna på jorden och så direkt ploppa vi upp på mars. Och då skulle ni kunna lägga ner den här podden sen för övrigt, eller hur?
- Susanna Lewenhaupt
Ja, och hur funkar det? Hur funkar ett maskhål?
- Sören Holst
Ja, alltså det enklaste sättet att tänka på det är ju som en direkt förbindelse mellan punkter i rummet eller rumtiden. Och det som gör det möjligt är den här allmänna relativitetsteorin som säger att rummet och rumtiden faktiskt är krökt. Och i och med att rummet och rumtiden är krökt så innebär det också att rummets punkter kan sitta ihop på oväntade sätt. Man kan inte förbjuda eller från början säga att masskål kan inte finnas för så kan inte rummets punkter sitta ihop. För att om man väl har accepterat att rummet kan vara krökt så måste man också acceptera att rummets punkter kan sitta ihop på oväntade sätt. Så idén kommer från den allmänna relativitetsteorin.
- Susanna Lewenhaupt
Men man har aldrig observerat?
- Sören Holst
Nej, man kan säga att det är en teoretisk möjlighet. Så man kan teoretiskt fundera över existensen av maskhål. Men det visar sig också i teorin att för att sådana här maskhål ska kunna uppstå eller finnas så krävs det en väldigt speciell typ av materia. För det är nämligen materia som kröker rumtiden och rummet. Så finns det ett maskhål så är rummet krökt på ett speciellt sätt och då krävs det materia där. Och det krävs en väldigt konstig form av materia visar det sig. Och det gör att de flesta tror att det inte finns några maskhål i själva verket. Men det är inte helt uteslutet.
- Marcus Pettersson
Vad är det för materia?
- Sören Holst
Vet vi det? Ja, det är materia med så kallad negativ energi. Och det verkar inte finnas, åtminstone inte i de mängder som skulle... eventuellt behövas för att få till ett maskhål.
- Marcus Pettersson
Men det låter ju som att om det är någonting som skulle kunna finnas så skulle jag kunna tillverka det. Så jag skulle kunna tillverka ett maskhål?
- Sören Holst
Ja, så det är en intressant fråga som man också kan undersöka inom ramen för den allmänna relativitetsurin. Och jag tror att det visar sig att det finns en massa hinder på vägen. Men det här är en aktiv forskningsfråga kan man säga. Är det omöjligt och teoretiskt förbjudet att konstruera ett maskhål? Eller finns det någon väg runt det? Och det är en svår teoretisk fråga. Olika fysiker har olika åsikter om det. Det kompliceras också av att det finns olika sorters maskhål. Man pratar om farbara maskhål och icke-farbara maskhål. Alltså maskhål som man kan utnyttja för att resa. Man kan åka igenom och maskhål som man inte kan utnyttja för att åka igenom. Det viktigaste skälet till att man inte kan utnyttja dem det är att man hinner inte igenom dem förrän de upphör att existera. Eftersom man inte kan åka snabbare än ljuset så finns det en gräns på hur snabbt man kan ta sig igenom ett maskhål och då kan det vara så att maskhålet sluter sig innan man hinner igenom. Och då kallar man dem för icke-farbara maskhål. Och den typen av maskhål är faktiskt lite... enklare att få till i teorin än de farbara, men det är ju de farbara man vill ha å andra sidan.
- Marcus Pettersson
De här icke-farbara är ju totalt vallare. Ja,
- Sören Holst
men de är ju teoretiskt intressanta. Absolut.
- Marcus Pettersson
Men jag ska resa någonstans. Låt säga att det finns ett, och jag har så många frågor, men vi börjar med den ena. Ska jag börja med den andra? Har maskhål någonting med svarta hål att göra?
- Sören Holst
Jag tror att det korta svaret är nej. Men science fiction författare där jag gärna har velat koppla samman de här. Det lite längre svaret är att ja, sådana här icke-farbara maskhål som man inte kan komma igenom har faktiskt något med svarta hål att göra för att visa sig att en teoretisk modell av ett i teorin väldigt viktigt svart hål är förknippat med ett sådant icke-farbart maskhål. Men troligen så har det ingenting att göra med riktiga svarta hål som finns i universum. Så att... Jag skulle säga att när det gäller riktiga svarta hål som vi förväntar Ausha i universum och som vi har hittat så har de med all sannolikhet ingenting att göra med maskhål.
- Marcus Pettersson
Okej, då tar jag min andra maskhålsfråga. Vi skapar ett maskhål?
- Sören Holst
Eller så upptäcker vi ett. Det är troligare att vi upptäcker ett som fanns från början.
- Marcus Pettersson
Vi upptäcker ett här ute bara?
- Sören Holst
Ja.
- Marcus Pettersson
Hur vet vi var det leder någonstans?
- Sören Holst
Vi får pröva. Det har ju då två mynningar. Och man får då gå ner Den ena mynningen och se vart man kommer
- Marcus Pettersson
Kanske kommer man till Mars Fast kanske man kommer till en annan dimension Eller i alla fall väldigt väldigt långt Absolut
- Sören Holst
Kanske är det som i filmen Event Horizon När man kommer till helvetet Ja de kommer till helvetet
- Marcus Pettersson
Förhoppningsvis är det inte så Och i den skapar de ju också ett svart hål För att göra ett maskhål Ja just det så är det nog Där finns det en koppling Men i alla fall Om det finns maskhål. Hur ska vi kunna använda dem för att resa i tiden?
- Sören Holst
Ja, så det är den intressanta frågan förstås. För det visar sig nämligen att om det finns maskhål så kan vi använda dem för att faktiskt bygga oss en tidsmaskin. Där vi kan resa både bakåt och framåt i tiden. Så säg att vi hittar ett maskhål som har sina båda mynningar här i närheten av jorden. Det kan ju låta tråkigt. Men det är inte så tråkigt, ska det visa sig. För sig nu, att en av de här maskhålsmynningarna, vi placerar den här i studion. Det är praktiskt, så har vi tillgång till den. Den andra maskhålsmynningen, den får Susanna ta med sig på din långa resa till den här stjärnan som ligger hundratals ljusår bort, säger vi. Du tar med den ombord på rymdköppet, den andra mynningen. Och då kan man fråga sig, kan man verkligen ta med en maskhålsmynning? Ja, alltså om det finns maskhål... Så är de kopplade till rumtidskrökning och rumtidskrökning är i sin tur kopplad till materia. Och materia kan man flytta på. Så att ja, finns det en maskåsmynning så kan du ta med den.
- Marcus Pettersson
Och nu gör du det?
- Sören Holst
Ja, nu säger vi att du gör det. Du tar med det på ditt rymdskäpp. Och det är väldigt praktiskt för att säga att du efter ett år på din långa färd kommer på Åh nej, jag glömde den här skiftnyckeln som jag behöver. Då kan du bara krypa ner i din maskåsmynning och då ploppar du upp här i studion och så kan du hämta... din skiftnyckel. Det är väldigt praktiskt. Men nu måste vi fråga oss, vid vilken tid om du går ner i din maskholmsmynning efter att det förflutit ett år för dig ombord på rymdskeppet, vid vilken tid här i studion ploppar du upp? Och svaret på den frågan visar sig vara, jo, det måste vara efter ett år här i studion. För båda maskholmsmynningarna måste åldras likadant så att säga. De sitter ihop vid... Där de har samma ålder kan man säga. Om du efter ett år på rymdskäppet går ner i maskhålet så kommer du upp efter ett år här i studion.
- Marcus Pettersson
Enligt min klocka.
- Sören Holst
Enligt våra studioklockor sedan du reste. Precis, exakt. Och om du efter tio år på rymdskäppet går ner i maskhålsmynningen. Då kommer du fram här i studion efter att du har förflutit tio år i studion. Och om du nu tar med maskhålet hela resan och kommer tillbaka. Och sen går du ner i din maskålsmynning. Då är din maskålsmynning, den har åldrats några år, säger vi. Men vi sa tidigare att när du kommer tillbaka så har det gått tusentals år här på jorden. Eller tusen år, kanske vi sa, på jorden. Hundratals i alla fall. Och när du kliver ner i den maskålsmynningen, då kommer du ju alltså upp här på jorden efter att det hade gått bara några år. På jorden efter att du for. Så då gör du alltså en resa bakåt i tiden. Så man kan säga att du då har byggt en tidsmaskin med hjälp av det här maskhålet.
- Marcus Pettersson
Men varför går tiden efter Susannas klocka och inte efter vår klocka? Alltså varför går maskhålstiden?
- Susanna Lewenhaupt
För att maskhålet, den mynningen har varit med mig.
- Marcus Pettersson
Ja men den andra var här. Så varför går båda mynningarna Susannas tid och inte vår tid?
- Sören Holst
Alltså de har vår tid också. Det är inte så att maskhålet anpassar sig efter mer enligt vår tid än enligt Susannas tid utan maskhålet har helt enkelt samma tid vid sina två mynningar och det är det vi kan utnyttja.
- Marcus Pettersson
Vi behöver inte följa med på resan utan vi sitter här och väntar sen när hon är framme då går vi ner och då kommer vi ju 200 år efter Susanna har kommit fram och städer den här staden hon har byggt. Det tar 200 år att terraformera Mars så vi sätter det där och sen så hoppar vi bara in. Exakt. Så kommer vi dit när det är klart.
- Sören Holst
Ja, precis.
- Susanna Lewenhaupt
Grejen är att jag tar med mig en mynning iväg och sen tar jag med den tillbaka. Och det är då vi har byggt en tidsmaskin.
- Sören Holst
Ja, precis.
- Marcus Pettersson
Vilket betyder att med denna teori och med denna tidsmaskin då kan jag aldrig åka längre tillbaka i tiden än när jag började.
- Sören Holst
Jag kan inte åka till 1800-talet Nej precis Susanna kan inte åka längre tillbaka I tiden än När hon började
- Marcus Pettersson
Men kan det finnas ett maskål Som befinner sig på 1800-talet Som jag kan hoppa in i
- Sören Holst
Precis, det kan man ju inte utesluta Att någon annan byggde det här då Men det är ju kanske osannolikt Men ja, nu talar vi ju bara om osannolika saker Å andra sidan Så slutsatsen är här att om det finns maskhål så kan man bygga tidsmaskiner med dem. En del fysiker skulle ta det som ett argument för att det inte finns maskhål. Man kan vända på resonemanget och säga att det här är en aspekt av maskhål som gör dem för konstiga. Så de kan nog inte vara tillåtna i naturen. Men sen blir det en annan teoretisk fråga då att fundera på varför kan man inte bygga ett sånt här maskhål? Varför finns det inte den här speciella typen av materian som behövs för att göra det?
- Susanna Lewenhaupt
Det finns naturliga maskhål. Du är inne på att... vissa är farbara och vissa är inte det. Betyder det att de förändras? Maskhålen flyttar på sig eller är de alltid på samma plats och på samma sätt?
- Sören Holst
Jag tror att det kan vara på olika sätt helt enkelt. Man kan tänka sig en maskhålsmynning som kretsar kring en stjärna eller som en som bara Ausha fram genom rymden. Eller en maskosmynning som du tar med dig i rymdköpet.
- Susanna Lewenhaupt
Ska man alltså se, alltså rumtiden, den liksom förändras hela tiden eller?
- Sören Holst
Ja, så att det finns ju den här kopplingen då mellan rumtidens krökning och materian i rumtiden. Och det finns en berömd formulering av innehållet i den allmänna relativitetstyrin som är ganska bra. Som säger så här att... Att rumtiden och rumtidskrökningen bestämmer hur materian rör sig och materian bestämmer hur rumtiden kröker sig. Så det är ett komplicerat växelspel här. I och med att planeter far runt stjärnor och stjärnor far runt galaxer och så vidare och galaxer far runt på olika sätt så påverkar det rumtidskrökningen som är dynamisk så att säga.
- Susanna Lewenhaupt
Och den här krökningen gör att... det skulle kunna uppstå maskhål på vissa ställen.
- Sören Holst
Ja, eller jag tycker att det är bättre att säga man kan inte teoretiskt utesluta detta. Det finns inget enkelt teoretiskt sätt att utesluta det i alla fall. Men de flesta fysiker anser att det nog är omöjligt eller ytterst osannolikt. Men det intressanta här tycker jag är att teorin medger detta. Och gör att vi kan på ett seriöst sätt ändå tala om de här frågorna. Vad skulle hända om det var så här? Vad skulle hända om det var så här? Så relativitetstyrning ger ett teoretiskt ramverk för att hantera den här typen av frågor. Och sen är det en annan fråga om det faktiskt realiseras i naturen så att säga.
- Marcus Pettersson
Absolut.
- Susanna Lewenhaupt
Är det möjligt så borde du kunna.
- Marcus Pettersson
Precis. Alltså i ett oändligt universum så sker det ju.
- Sören Holst
Ja, fast en del saker kan ju också vara omöjliga och inte ske. Trots att de är...
- Marcus Pettersson
Men jag hörde någon säga att det är teoretiskt möjligt. Ja,
- Sören Holst
precis. Och med det menar jag bara att det går inte att teoretiskt utesluta utifrån de antaganden man gör inom teorin, när man formulerar teorin så att säga. Men det finns ju en massa andra praktiska antaganden. Jag menar... Den allmänna relativitetsteorin beskriver ju alla tänkbara materiefördelningar och alla tänkbara rumtider, men vi lever faktiskt bara i ett universum och en rumtid. Och frågan är vad som är realiserat i den.
- Susanna Lewenhaupt
Ja, ni hör ju själva. Vår diskussion om maskhål må ha nått sitt slut för den här gången, men att vi bara lever i ett universum öppnar ju upp för en fantastisk fortsättning. För va? Finns det fler universum?
- Marcus Pettersson
Mm, och du är alltså en av dem, den som skeppet Event Horizon hamnar i, i filmen med samma namn. Fruktansvärda tanke.
- Susanna Lewenhaupt
Fruktansvärda samnil. Men i alla fall, vi kommer att återkomma till frågan om andra universum. Och prata vidare om förekomsten av fler dimensioner än de tre rumsdimensionerna och en tidsdimension som utgör vår verklighet enligt Einstein. Snart blir det strängteori i Havio och Timarsen.
- Marcus Pettersson
Det sades fler coola grejer under samtalet som vi kommer behöva gräva vidare i. Till exempel att ljuset anser att det befinner sig överallt samtidigt. För det samtalet kan vi behöva få ut dem en teoretisk fysiker, en filosof och en teolog i rummet.
- Susanna Lewenhaupt
Ja, varför inte? Ett annat samtal vi måste fortsätta är det vi hade med Gabriella Stenberg-Viser i avsnitt nio för, se sådär en fem, sex år sedan. Då hon sa att vi inte är helt säkra på att fysikens lagar är samma överallt i universum. Jag kan fortfarande vakna kallsvettig om natten tänkandes på detta.
- Marcus Pettersson
Orimligt. Och orimligt. Ja, ni får höra mer om det här i vårt mest snart alltså.
- Susanna Lewenhaupt
Ja, det och mycket mer framöver. Redan nästa vecka fortsätter vi med det vi pratade om i årets första avsnitt och gräver oss ner ännu djupare i den amerikanska rymdpolitiken. Och så träffar vi René Laufer igen och pratar om SpaceX faktiska möjligheter att flyga till Mars inom fyra år.
- Marcus Pettersson
Men just nu får ni lyssna vidare på vår musik. Den är skriven av Armin Pendek.
- Susanna Lewenhaupt
Jag heter Susanna Levenhaupt.
- Marcus Pettersson
Jag heter Marcus Pettersson.
- Susanna Lewenhaupt
Har vi åkt till Marsen görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab. Hallå,
- Marcus Pettersson
programmet gjordes av Rundfunk Media.
