- Speaker #0
Men är det så jag ska säga?
- Speaker #1
Säger man så?
- Speaker #0
Jag vet inte. Det står ju så, så jag säger så.
- Speaker #1
Återigen har det varit en händelserik vecka i rymdsverige.
- Speaker #0
Ja, rymdstyrelsen bjöd in till rymddagen 2025. Och självklart... var vi där och lyssnade in om rymdsveriges framtid.
- Speaker #1
Mycket spännande!
- Speaker #0
Jag heter Susanna Levenhaupt.
- Speaker #1
Jag heter Marcus Pettersson.
- Speaker #0
Och du lyssnar på Har vi åkt till mars än?
- Speaker #1
Ja, i förra veckan höll alltså rymdstyrelsen sin rymddag, den andra i ordningen efter förra årets succé. Och det bjöds på föreläsningar och panelsamtal, men framför allt tillfälle för deltagare och gäster att träffas och prata rymd med varandra.
- Speaker #0
Och för den som gillar rymden, och framförallt Sveriges del och bidrag till den, är det en väldigt inspirerande dag. Med representanter från rymdindustri, forskning och försvaret på plats, som tillsammans med politiker, astronomiska ungdomar och astronauter pratar samhällsnytta.
- Speaker #1
Och vi märker att det finns mycket vilja i rummet och att vi får det mesta dra åt samma håll. Det finns ett gemensamt mål för ett svenskt tillträde till rymden. Och en dag som denna är en viktig pusselbit för att vi tillsammans ska kunna ta oss dit.
- Speaker #0
Och vi samlade såklart in lite röster bland gästerna. Och vi börjar med värdinnan för dagen, Ella Karlsson, generaldirektör på Rymdstyrelsen. Ella, varför anordnar ni en rymddag?
- Speaker #2
Det är ett sätt att samla hela rymdsverige. Också ett tillfälle för Ausha berätta vad vi gör, vad som ligger i pipen och vilka program som är på gång. Vi har ju fått några aviseringar från forsknings- och innovationspropositionen. Så vi berättar lite grann om de programmen och vad som händer inom ESA. Vi har ju ministerrådsmöte i år. Och sen så handlar det om att kunna träffas, umgås, nätverka och få höra vad alla andra gör. Och just i år så har vi fokus på samhällsnytta.
- Speaker #0
Toppen ju! Och redan i nästa avsnitt så blir det en lite längre intervju med Rymdstyrelsens nytillträdda generaldirektör Ella Karlsson. Så vi lämnar henne med den presentationen för den här gången och går vidare till dagens fokus och den första delen med titeln Rymddata för samhällsnytta. Mm,
- Speaker #1
och en av de första talarna ut var Camilla Jönsson som är handläggare på Naturvårdsverket. Hon gav oss en inblick i hur hennes myndighet kan använda rymdata för samhällsnytta.
- Speaker #3
Vi presenterar kopplat till biologisk mångfald och de frågor som vi på Naturvårdsverket jobbar med kring hur rymdata kan bidra och stärka vårt beslutsfattande. Jag jobbar med något som heter nationella marktäckerdata som är en heltäckande datamängd som baseras på satellitbilder och lite andra datamängd också som helt enkelt är en heltäckande kartering av Sverige där det finns Ja, 54 olika klasser av marktäcke. Marktäcke, om du tittar ovanifrån, vad är det biologiska, fysiska marktäcket? Är det en skog? Är det vatten? Är det bebyggda områden? Och sen inom skogen kan man skilja mellan olika trädslag. Du har våtmarker, etc. Så det är ju att veta hur ser landskapet ut? Och med hjälp av den typen av data så kan du sedan göra geografiska analyser av landskapsanalyser, konnektivitet. Vilka typer av arter trivs i vilka livsmiljöer?
- Speaker #1
Vilka är det som använder denna datan sen och hur?
- Speaker #3
Det är ganska brett. Det är alltifrån andra myndigheter. MSB använder det här för att ta fram en brandbränslekarta som ett exempel. Kommunen använder det för att kunna göra en översiktlig planering. Konnektivitet, grön infrastruktur, ekosystemtjänster, var har vi skogen, våtmarkerna. Hur mycket grönyta har vi inne i städer? SCB kan jag också ta det. De använder den här produkten för att se hur mycket hårdgjort mark, alltså bebyggd mark, kontra grönyta och träd som det finns. Och sen är det även privata näringslivet som använder det för analyser. Och då använder de ju oftast en datamängd av många för att arbeta vidare med.
- Speaker #1
Spännande! Så jag kommer ju vilja prata vidare med dig vid ett annat tillfälle. Men vad har du för förhoppning på den här dagen?
- Speaker #3
Jag tycker det är trevligt framförallt att träffas. Träffa näringsliv, träffa andra myndigheter, träffa... Ja, forskning, akademin. Vad har vi för gemensam bild och vad har vi för motsättningar för att få det här till att funka? Hur får vi till det här systemet i Sverige så att vi nyttjar data på bästa möjliga sätt? Så inspiration skulle jag vilja säga.
- Speaker #0
Ja, ni hör ju. Det finns otroligt många områden där man kan använda satellitdata för samhällsnytta. Och dagar som den här är ju viktiga för att... Att olika samhällsaktörer ska få träffas och dela erfarenheter och skapa möjligheter.
- Speaker #1
Verkligen. En viktig aktör i allt detta är Försvarsmakten som självklart också var på plats. Förra året representerades de av flygvapnets dåvarande rymdchef Ella Karlsson. Men eftersom hon ju fått nytt jobb så fick vi istället ett kärt återseende med Mattias Bengtsson från Försvarsmaktens rymdavdelning.
- Speaker #0
Mattias, vad pratade du om idag?
- Speaker #4
Jag presenterade under rubriken Sveriges tillträde till rymdomänen och valde att prata om vad det är som Försvarsmakten nyttjar rymden till. Att bara ha tillträde är inte bara att kunna sända upp saker utan vi behöver få ut någonting av rymden. Då beskrev jag vad Försvarsmakten nyttjar rymden till. Till exempel spaning, övervakning, GNSS. Rymdlägesbild, rymdväder, den delen. Så jag gav en presentation om vad Försvarsmakten kan nyttja det till och vad vi faktiskt satsar just nu. Vi har ju fått pengar från regeringen förra året och jobbar nu med det vi kallar basplatta rymd. Där vi satsar på dels att bygga upp en militär rymdlägesbild för att ta koll på vad händer där uppe och vilka tittar på oss. Och vad gör de med våra och sina satelliter i områdesbanan. Sen så jobbar vi också inom basplattan med nationell uppsändning och då har vi samarbete med SEC för att få till uppsändning från S-range, kunna skjuta upp militära satelliter därifrån. Och tredje benet som vi jobbar på är att vi anskaffar egna svenska militära satelliter till fransk makten i syfte att kunna bedriva spaning och övervakning från rymden för det är någonting fransk makten vill ha egen rådighet över.
- Speaker #1
Vad behöver ni för att kunna uppnå resultat inom dessa olika områdena?
- Speaker #4
Försvarsmakten behöver ju att det finns resurser och kompetensen inom Sverige för det här. Nu kan vi såklart lutas på andra länders industrier och så, men Försvarsmakten vill ju allra helst att det finns svensk rådighet. Att vi har svenska företag som kan bygga svenska satelliter som vi kan sända upp från en svensk rymdhamn. I syfte att inte vara beroende av andra länder. Vi ser ju bara nu senast tiden så klipps ju allt flera band mellan olika länder. Så här ser vi ju att Försvarsmakten behöver kunna ha stark inhemskt. industribas inom rymden att nyttja.
- Speaker #1
Du jämför detta med egen rådighet med vår förmåga inom flygvapnet och egna flygplan. Kan du utveckla det lite?
- Speaker #4
Ja, Sverige bestämde ju för många år sedan att man skulle utveckla egna svenska stridsflygplan. Allt ifrån tunnan till JAS 39-gripen. Och det är ju någonting som Sverige har fattat ett strategiskt beslut om att det här är värt. risken och kostnaden att göra det här. Många andra länder de köper ju sina stridsflygplan och annan försvarsmateriel från de stora länderna som USA och Frankrike och andra som bygger egna. Men Sverige som ett litet land satsar på att bygga eget mycket på grund av neutralitets politiken som vi hade då. Men även bara för beredskaps och rådighetstänket. Och även om vi nu är med i en allians och och ska kunna lita på våra allierade att samarbeta inom allt möjligt så är det fortfarande någonting som vi ser som en väldigt viktig sak att vi kan ha svensk rådighet. Precis som vi hade med Gripen så vill vi också kunna ha det inom rymddomänen. Den här egna rådigheten, den skapar vi då genom att staten behöver vara tydlig med vilka behov staten har både på kort sikt och lång sikt för att industrin ska kunna våga satsa och investera och veta att om vi företaget satsar på att bygga den här tekniken, utveckla den, sänka ner pengar i det, så vet vi att det här kommer staten och myndigheter att köpa för det är någonting de har efterfrågats. Så det behövs tydlighet från staten i det, vad vi är ute efter. Samt att vi gör det lätt för företag att faktiskt starta, oavsett om det är startups eller om det är större existerande bolag som satsar på rymdteknik, så behöver vi förenkla processer och underlätta. Gör en bra marknad som finns.
- Speaker #1
Och slutligen då, vad tar du med dig från denna dagen hem till din arbetsplats och jobbar vidare med? Några nya insikter?
- Speaker #4
Det jag tar med mig från dagen är att Sverige är ett land som har väldigt mycket kompetens och mycket vilja inom rymdområdet. Bara nu i pausen här, jag tänkte gå och fika men jag blev stoppad av en kö av människor som vill prata om hur ska vi se till att innovation faktiskt händer? Vad ska vi göra? Vad krävs? Jag blir väldigt glad att se att det finns så många hungriga, både fåmansföretag, startups, som stora företag och andra myndigheter som verkligen vill dra åt samma håll. Som vill att Sverige ska växa i rymdrådet och få en starkare ställning. Det här visste jag egentligen tidigare också, men jag tog med mig det lite extra. Gud vad kul det är att jobba inom rymden i en växande marknad och se att många i Sverige vill och kan så mycket för det här.
- Speaker #1
Den andra panelen handlade alltså om svenskt tillträde till rymden. Mattias efterlyser tydlighet från staten om deras behov för att industrin ska våga satsa mer.
- Speaker #0
Tyvärr fick vi ingen kommentar från staten eftersom rymdminister Johan Persson tyvärr fick ställa in sin medverkan på rymdagen med kort varsel. Vi hoppas vi får prata med honom vid ett senare tillfälle. Men desto fler representanter från industrin var på plats. Bland andra... Karin Holmqvist, Head of Public and Governmental Affairs på SSE.
- Speaker #1
Karin, vad har du presenterat idag?
- Speaker #2
Jag har presenterat min och SSEs syn på svensk tillträde till rymden.
- Speaker #1
Precis. Vad är din och SSEs syn på svensk tillträde till rymden?
- Speaker #2
Att tillträde till rymden är mycket mer än bara orbitala uppsändningar. Tillträde till rymden kan man se som ett system av olika system. Ett av de här systemen i systemen absolut är uppsändningsförmåga. Ett annat system kan vara själva satelliterna som ska skickas upp. Vi måste också kunna ta hand om datat som kommer ner. Allt det här tillsammans är ju varför vi vill ha tillträde till rymden.
- Speaker #1
Hur anser ni att Sverige eller vi tillsammans ska arbeta för att uppnå detta?
- Speaker #2
Först och främst tror jag inte att vi som Sverige kan göra alla delar i den här kedjan. För det är otroligt mycket vi vet. Ett litet men duktigt och kompetent land. Men inget land i världen kan göra allting i det här. Utan vi måste titta på vad är vi duktiga på? Hur kan vi utveckla de delarna vidare? Och hur kan vi använda de delarna för att då sen kunna samarbeta med aktörer i andra länder för att få de delar som saknas?
- Speaker #1
Hur samarbetar vi i Sverige för att nå de resultat vi vill uppnå inom rymd?
- Speaker #2
Inte till. tillräckligt mycket skulle jag vilja säga. Jag tycker ibland att vi saknar den här gemensamma bilden av vad vi vill uppnå. Men också hur vi vill uppnå det. Det finns strategier. Vi har Sveriges nationella rymdstrategi, vi har försvarets strategi för rymd. Men vi skulle behöva ha en tydligare bild av hur de här jobbar tillsammans. och vilka Sverige vill vara i rymden.
- Speaker #1
Vad tar du med dig härifrån hem som du har tyckt varit bra idag?
- Speaker #2
Vi hade en panel efter min och Mattias presentationer och i den panelen kom väldigt mycket frågor från publiken. Och det jag tar med mig är att det finns ett otroligt stort intresse för dels hur det går med uppsändningsförmågan och generellt kring S-Range. För mig är det ett bevis på att det är en viktig tillgång för Sverige. Framförallt kan det bli en ännu viktigare tillgång för Sverige. Jag tycker det är otroligt roligt att se att det finns ett så stort intresse för rymd helt generellt.
- Speaker #0
Ja, intresset för rymden är stort, såklart. Vi befinner oss på rymdstyrelsens rymddag. Men det är tydligt att deltagare från de... olika domänerna lyssnar intresserat på vad de andra gör och att det finns vilja till samarbete.
- Speaker #1
Ja, så då har väl blivit dags lite för en sammanfattning av dagen hittills tycker jag innan vi går vidare till den där tredje delen.
- Speaker #0
Förutom att bjuda in talare och gäster från andra organisationer så medverkade självklart också Rymdstyrelsens ställföreträdande generaldirektör Christer Nilsson.
- Speaker #1
Christer! Vad är det som presenterats under dagen och vad tycker du är det viktiga?
- Speaker #5
Först har vi förstås presenterat en ny generaldirektör. Det är något som hänt sen förra gången som vi stod här. Ella Karlsson från Försvarsmakten som började jobba hos oss strax före årsskiftet. Det var roligt. Hon är duktig. Sen har vi tittat lite grann på rymden som nytta för samhället i en panel. Vi har pratat om ett svenska tillträde till rymden. Precis, och sen har vi en panel kvar och den kommer att titta lite mer på en framtidsspaning och på innovation och forskning inom rymden. Och vad som är viktigast, om man tittar på de här tre panelerna som vi har, så det som jag tror är viktigast är den första. Att faktiskt höja medvetenheten inom egentligen hela det svenska samhället. Vad kan rymden leverera för någonting? Det finns jättemånga duktiga ingenjörer som vet hur man hanterar rymdata och som vet hur man får fram tjänster och applikationer av det här. Men tyvärr så tror jag att brett inom till exempel Sveriges kommuner och regioner så vet man faktiskt inte vad rymden kan leverera. Jag tror att det finns massor med problem som rymdata kan lösa. Och det är också en potentiell. Stor marknad skulle jag väl säga för nystartade svenska företag som då kan understötta och leverera till svenska myndigheter och kommuner och regioner.
- Speaker #1
Det är väldigt bra för då har vi alltså både kunder och potentiella företag som kan leverera till dessa kunderna. Så det är ju ett väldigt bra tips. Förra året när vi stod här då pratade vi rätt så mycket om den nya rymdstrategin som hade lagts fram, det ni la fram då. Hur har det gått med det? Hur har ni levererat på det sen dess, det här senaste året?
- Speaker #5
Ja, vi hade ju då kanske inte en helt ny rymdstrategi. Det var mer en uppdatering på grund av allt som hade hänt här i omvärlden. Så stora delar av den redan tidigare strategin ligger ju fast. Den jobbar mycket med att rymdstyrelsen ska vara Sveriges rymdbundighet. Och... Att vi faktiskt ska ha resurser att agera som Sveriges synmyndighet. Den innefattar också det här med samhällsnyttan som har sagt att vi ska se till att det finns den rymdata som Sverige behöver finns. Och att den är säker och verifierad och att den helt enkelt levererar vad Sverige behöver. Och sen att det här också är en del i att förbättra Sveriges konkurrenskraft. Och position som kunskapsnation. Om man tittar på vad vi har lyckats med. Och nu säger jag inte att det här är enbart den nya strategin. Men som presenterades idag av Vigdela Karlsson. Också i hennes inledning. Är att vi faktiskt har fått den absolut största. Enskilt största ökningen av vårat sakanslag. Sen urminnes tid skulle jag vilja säga. Efter den... efter forsknings- och innovations- propositionen som lades nu strax före årsskiftet. Så det måste vi väl vara nöjda över. Jag säger inte bara att det är vår strategi, men det är faktiskt någonting som har hänt. Och som Ella sa, det är nästan en halv miljard som vi får ytterligare i medel fram till 2028. Främst för att satsa på nationella projekt i nationella program. Vilket är bra. Så nu jobbar vi lite grann på att hitta den här internationella delen som faktiskt är en ännu större del av rymdstyrelsens verksamhet. Rymd är en lagsport och det är en lagsport tillsammans med många andra länder faktiskt. Så där fattas det fortfarande pengar skulle jag vilja säga för att Sverige ska kunna agera på ett bra sätt.
- Speaker #1
Just det. Och för att kunna genomföra detta så ni är ju ändå Sveriges rymdmyndighet. väldigt mycket nya pengar till rymden och du nämnde också förra året att en av de viktigaste sakerna för er för att kunna leverera på allt detta det är ju att ni får kapacitet att göra ert jobb och då var ni väl 27-28 personer anställda och du menade att ni behövde i alla fall vara det minsta dubbla. Hur har det gått med det? Hur många är ni idag som jobbar här på Rymdstyrelsen?
- Speaker #5
Vi är 29,1. Nästa fråga. Nej, det är väl kanske någonting där vi inte har nått så mycket framgång kan vi säga. Och med de extra pengarna i forskningsinnovationsproportionen. Så gör det faktiskt att vi blir ännu mer trängda i det här. För att det här, mer pengar på vårat sakanslag. Det gör att vi måste ha fler timmar hos våra handläggare. Att faktiskt ta hand om de här pengarna. Så att tyvärr inte så mycket. Var vi 27 förra året så brukar vi säga att vi är 29,1. Det är faktiskt Marcus Vant som har en liten del i anställningen av oss. Så vi kan kanske runda av och säga att vi är. 30 personer, men vi behöver fortfarande vara det ungefär dubbelt så många. Det skulle jag säga.
- Speaker #1
Men då, det ska egentligen ta om Ella sen, men jag tar det med dig nu ändå. De här pengarna, ni har fått nu en jättesatsning under fyra år. Kommer några av de pengarna kunna gå till nyanställningar?
- Speaker #5
Nej, så är det. Det kommer inte gå. Alla myndigheter, eller alla myndigheter, men i alla fall inom innovationsmyndighet, vi har ett sakanslag. Det ska gå till att stödja för rymdstyrelsen, det gäller svenska rymdföretag och svenska rymdforskare. Och det kan ske i internationella samarbeten som ESA eller i nationella program. Så det ena delen av vårt anslag ligger på, i fördagsläget då nästan på 1,2-1,3 svenska miljarder ungefär sakanslag. Vårt förvaltningsanslag är det som ska betala min lön och alla mina resor och Ellas lön och alla handläggare, deras datorer, telefon och så vidare. Det är på det anslaget som vi måste få en ökning för att faktiskt kunna anställa fler människor. Det har vi inte fått. I förrfjol fick vi väl anställa fem och det var bra. Om jag skulle vilja säga att ditt ideal är... I ett idealt scenario skulle vi få anställa ungefär fem personer utbildade per år under en 4-5 års period. Det är svårt att hantera, om vi skulle gå från 30 till 40, det är väldigt svårt att hantera en 33% i personalökning av rent administrativ och praktiska skäl. Men ett antal nya per år skulle vara väldigt bra för vår verksamhet. och förrymdsfärdiga?
- Speaker #1
Då lämnar vi den frågan där. MSB fick ju de fyra som ni hade behövt. Men jag tar det vid annat tillfälle. En av de sakerna vi hördes prata om nu i en av de senare panelerna var den svenska rymdlagen och att vi behöver en ny rymdlag. Vi har tre rymdministrar, de tre senaste rymdministrarna som har traskat igenom ett nytt rymdlagsförslag. Vi har en fjärde rymdminister som inte dök upp här idag tyvärr. Men så jag frågar dig då, hur går det med den nya svenska rymdlagen?
- Speaker #5
Ja, det har ju gått lite trögt precis som du antyder det här. Men vi har löften om att den nu ska vara på gång. Och vi har fått lite förhandsinformation möjligen om vad det är som man skulle kunna tänka sig att ändra då i det förslag som las. Det som möjligtvis krånglar till det här litegrann är att EU håller också på att ta fram sin egen rymdlag som ställer till det litegrann. För de har lite idéer om att ensa europeiska rymdlagar hos länderna och det kan ställa vissa administrativa krav på en svensk rymdlag också. Eller på en process för att hantera det här. Vi hoppas att... Att den faktiskt kommer på plats. Och precis som jag har hört i någon av panelerna är det här oerhört viktigt. Och det är inte viktigt för den juridiska aspekten. Utan det här är viktigt för att företag som vill bedriva rymdverksamheten i Sverige ska veta vad som gäller. Vet man inte vad som gäller, då åker man någon annanstans. Där är det ett förutsägbart klimat att verka. I Sverige har vi inte det riktigt idag.
- Speaker #1
En ny rymdlag, förhoppningsvis snart på plats. Vi har ju intervjuat oss igenom tre rymdministrar som jobbat med den. Så kanske, kanske den är på plats när vi får till en intervju med den fjärde.
- Speaker #0
Ja, vi får väl se. Men rymden, den knallar vidare i väntan. Och den är ju också så mycket mer. Som forskning till exempel. Dagens tredje och sista tema hade alltså titeln... Forskningsnytta och framtidsspaning. Och om det pratade vi med Gabriella Stenberg-Wiser, rymdforskare på Institutet för rymdfysik, IRF.
- Speaker #6
Jag fick uppdrag att prata om forskningsnytta och framtidsspaning. Så jag sågade begreppet forskningsnytta som jag tycker är helt värdelös. Forskning är nyttigt, behöver inte kopplas ihop med begreppet nytta som jag tycker har en negativ känsla i sig. Så det var ett av mina budskap. Ett. Ett annat är väl att vi måste fokusera på forskning. Så måste vi tänka på människorna som ska utföra forskningen. Och ge dem förutsättningar att göra det på bästa sätt och bygga. lag med flera forskare tillsammans som funkar ihop på ett bra sätt. Att vi ska tänka lagbygg istället för bara individer.
- Speaker #1
Och om vi då inte ska använda ordet forskningsnytta utan vi ska använda ordet forskning. Vilken nytta har vi av forskningen?
- Speaker #6
Grejen är den att vi kan inte riktigt veta. Jag jobbar ju med grundforskning så till exempel är jag på väg till Jupiter med rymdsonden JOS. Vad vi kommer att upptäcka där och vad vi kommer att lära oss av det, det vet vi egentligen inte. Men vad vi vet tycker jag är att all kunskap som vi bygger är nyttig. Även om det inte resulterar i en produkt vi kan sälja. Jag tycker att vi som forskare är viktiga som kunskapsinhämtare och kunskapsbyggare. Och att vi visar hur kunskap inhämtas och vilken process den är för att lära oss saker om världen. Så det tycker jag är en viktig aspekt. Sen handlar det mycket om att inspirera folk till att göra bra grejer, att se på människan på ett annat sätt när vi åker ut i solsystemet och tittar på våra planetgrannar och det ger oss ett väldigt hälsosamt perspektiv på oss själva. De långa missioner vi gör till exempel till Jupiter som i sin helhet kanske tar 30 år ger också ett budskap till samhället om att vi måste tänka långsiktigt på ett annat sätt än vi är vana vid.
- Speaker #1
Hur tycker du att det här budskapet togs emot av din publik?
- Speaker #6
Jag vet inte riktigt. Jag ska gå ut och höra det nu här på Minglets. Vi får se om jag måste springa ut genom en bakdörr eller om jag får en drink. Det vet man inte.
- Speaker #1
Det låter underbart. Av övriga paneler och samtal, vad tar du med dig härifrån idag?
- Speaker #6
En sak som jag tar med mig är att glädjande nog finns det en medvetenhet i rymdsektorn om världsläget och att vi är beredda att... steppa upp, tycker jag, inom svensk rymdverksamhet och göra oss vi är beredda i Sverige att göra oss mer självständiga inom rymdområdet. Det tycker jag är glädjen.
- Speaker #1
Ni kan vara lugna. Jag såg Gabriella med ett glas must efter intervjun. Så hennes budskap blev väl mottaget.
- Speaker #0
Och sist ut efter Gabriella var det dags för Rymdstyrelsens komma en tillika. astronaut Marcus Vant att knyta ihop rymdsäcken för den här gången.
- Speaker #7
Jag kommer prata lite framtidsspaningar och faktiskt lite generellt om AI och autonomi tror jag. Jag ändrar lite vad jag ska prata om när jag lyssnar på varandra. För det är mycket av det jag tänkte säga som redan är sagt. Och då kanske man kan trycka på det. Men samtidigt så vill jag nog ändå passa på och lyfta in lite tekniska aspekter. Och sen vad det kommer betyda för oss framöver.
- Speaker #1
Kan du ge oss, eller de som inte, en liten hint då? Vad kommer det här att betyda? Vad är dina huvudpunkter?
- Speaker #7
Dels så krävs en miljö som tillåter innovation i Sverige där vi kan jobba med varandra. Det krävs ett samarbetsklimat. Man brukar prata om en trippel helix där akademi, industri och myndigheter jobbar tillsammans. I det här fallet så blir det otroligt viktigt i rymdindustrin. Sen tror jag att vi kommer behöva dela en del risker tillsammans vilket gör att man inte bara från myndigheter beställer och så kommer någonting in. Då är det ganska riskfritt för industrin kanske utan man får ta lite från industrin också men inte bara chanser i industrin heller utan lite hybridmodeller. Sånt kommer jag att prata om som vi inte har sett supertydligt på andra ställen men som jag tror att Sverige behöver.
- Speaker #1
I stort, Sverige i rymden. Hur ser det ut just nu tycker du?
- Speaker #7
Som världsläget ändras nu hela tiden så tror jag, eller Sverige kommer behöva ha en högre ambitionsnivå när det gäller sin egen tillgång till rymden. Och vad vi skickar upp i rymden för att skapa en robust tillgång till de samhällsfunktioner vi har. Så Sverige kommer ta en större del och ha en högre rymdambition framöver. Det är jag helt övertygad om.
- Speaker #1
Det är jag också. Och efter den här dagen så är det som vi nämnt flera gånger tidigare tydligt att alla delar inom den här trippelhelixen, akademi, industri och myndigheter, är intresserade och på hugget. Man vill vara med.
- Speaker #0
Ja, och man kan vara med. Vi har kunskapen och förmågan att få till egen tillgång och rådighet. Och vi har viljan till samarbete. Det enda vi saknar är väl kanske då någon som sätter på sig ledartröjan och samlar alla för det här.
- Speaker #1
Jag har ett förslag. Kan vi inte ha en rymdminister som bara är rymdminister? Så det inte krockar med ministerns andra intresseområden. Just nu ligger det ju under utbildningsdepartementet och tidigare låg det under näringsdepartementet. Nej, jag föreslår ett renodlat rymddepartement.
- Speaker #0
Ja, bra. Jag kan tänka mig nästan vem som helst av dagens gäster på posten. Eller dig, Marcus. Många nedslag blev det idag och vi kommer att ha anledning att återkomma till alla våra gäster under året för mer djupdykningar i frågorna.
- Speaker #1
Först ut alltså Ella Karlsson, rymdstyrelsens nytillträdde generaldirektör. Henne träffar vi redan i nästa avsnitt.
- Speaker #0
Men tills dess. stort tack Ella och rymdstyrelsen för en bra fixad dag. Vi ser redan fram emot nästa års upplaga.
- Speaker #1
Och ett stort tack till dig som lyssnat på detta och som lyssnat på musiken som vi hör här i bakgrunden. Den är skriven av Armin Pendek.
- Speaker #0
Jag heter Susanna Levenhaupt.
- Speaker #1
Jag heter Marcus Pettersson.
- Speaker #0
Har vi åkt till marsen görs på Beppo av Rundfunkmedia i samarbete med Saab.
- Speaker #5
Hallå, programmet gjordes av
- Speaker #1
Rundfunk Media.
