- Marcus Pettersson
Ella, du har fått ett nytt jobb.
- Ella Carlsson
Berätta. Ja, det stämmer. Det känns så oerhört stort. Jag har av regeringen fått uppdraget att bli generaldirektör för Rymdstyrelsen. Just det.
- Susanna Lewenhaupt
Så ska en rymdsten dras. Den 7 november förra året tillkännagav alltså regeringen att Ella Karlsson var den som skulle ta över jobbet som rymdstyrelsens generaldirektör efter Anna Ratzman.
- Marcus Pettersson
En titel hon bytte till från sin tidigare som var rymdchef på flygvapnet. Jag tror på trippen. Rymdminister om sista där sjuta år.
- Susanna Lewenhaupt
Ja, men vi håller oss till nu ett tag till. För nu har hon just gjort sina hundra första dagar på GD-posten. Så då har det såklart blivit dags för Ausha ta oss ett ordentligt snack med henne om hennes nya roll.
- Marcus Pettersson
Jag heter Marcus Pettersson.
- Susanna Lewenhaupt
Jag heter Susanna Levenhaupt.
- Marcus Pettersson
Du lyssnar på Har vi åkt till Mars än? Vi fick ju oss ett kort snack med Ella då hon just fått sitt nya jobb på Rymdstyrelsen. Hon var rymdchef på flygvapnet och Försvarsmakten hade just tilldelats en miljard kronor för att kunna utveckla sin rymdförmåga.
- Susanna Lewenhaupt
Och nu, bara dagar efter att vi träffade Ella för att prata om hennes nya jobb så realiserades satsningarna på rymden som aviserades av regeringen i forsknings- och innovationspropositionen 2024.
- Marcus Pettersson
Mycket pengar till svensk rymd de kommande åren alltså. Vilket ju är toppen. Och nu basar hon över myndigheten med ansvar för att forsknings- och innovationsproppengarna kommer till sin rätt. Men vad är då det? Vad ska pengarna egentligen gå till? Det och mycket annat ska vi prata om nu.
- Susanna Lewenhaupt
Men såklart, vi börjar med det nya jobbet. Ella, du är idag generaldirektör för Rundstyrelsen. Hur känns det?
- Ella Carlsson
Det känns fantastiskt. Det känns stort, ärofyllt. Grymt. Coolt.
- Marcus Pettersson
Ja, precis. Och du hade ju vad du beskriver som världens bästa jobb på flygstabens rymdavdelning. Vad var det som fick dig att ta steget att det här skulle lämna och byta jobb?
- Ella Carlsson
Ja, men det stämmer. Jag trivdes oerhört bra på mitt jobb och tyckte det var fantastiskt. Men så kom den här utlysningen ut och jag funderade ganska länge på om jag skulle söka eller inte. Och jag har ju suttit i... Jag har varit i styrelsen för rymdstyrelsen sen 2018 så jag har fått en ganska bra insyn i myndigheten och fått lära känna alla fina personerna som jobbar här och jag har fått en uppfattning om allt coolt som de gör. Och jag måste bara säga att det var så oerhört lockande med den här ansökan. Och jag menar, tänk att tillsammans med de som jobbar här, tillsammans med Rymdsverige och få driva svensk rymdverksamhet framåt, det kändes så stort. Så då sökte jag och nu sitter vi här. Och nu har jag varit på min position mer än hundra dagar och det känns helt fantastiskt.
- Marcus Pettersson
Är det som i de amerikanska valen när de hundra första dagarna är helt avgörande för hur resten av tiden kommer att vara på din post?
- Ella Carlsson
Nej, det kan jag inte säga. För mig har det varit som en läroperiod och är det fortfarande så jag lär mig väldigt mycket. Och även fast jag har suttit i styrelsen och tyckte jag hade en ganska bra insyn så är det ju så mycket som jag inte hade koll på. Och speciellt inte vårt stora engagemang. Kopplat till ESA och alla de kommittéerna och grupperna som vi bemannar för att bevaka svenska intressen till exempel.
- Marcus Pettersson
Rymdchef på flygstaben sitter till styrelsen i rymdstyrelsen. Men var började din rymdresa någonstans?
- Ella Carlsson
Det var när jag var ganska liten. Jag kommer ihåg faktiskt när Colombia, rymdfärjan, åkte upp i rymden första gången. Då satt vi med familjen och tittade på det här på tv. Och jag minns det speciellt. Jag tyckte det var fantastiskt men jag fattade nog inte riktigt vad det innebar. Och sen lite senare så när jag och min farfar var ute och åkte skidor så på kvällen så hade han med sig en kikare och såna här stjärnkartor som löser i mörkret. Så tittade vi på stjärnorna och det var fina stunder. Men sen så hände det. Det var ju när jag var runt tolv år och då råkade jag slå på tvn och där kom Millennium Falcon flygande in mot dödsskärnan. That's no moon, it's a space station. It's too big to be a space station. I have a bad feeling about this. Ja, jag kan varenda replik i Star Wars, men ja, det gjorde någonting med mig, med min liksom själ. Jag blev så fascinerad av, ja, Science fiction, rymden, tekniken, åka till andra planeter. Och när jag växte upp det var typ det vi lekte på min gata. Jag var Hans Solo.
- Marcus Pettersson
Det är klart du var Hans Solo. Men sen växte du ju också upp och så blev du äldre och så valde du att sätta detta i någon slags praktisk handling. Hur tände sig det?
- Ella Carlsson
Jag tror mycket av det jag gör med min pappa. Jag hjälpte honom mycket typ i garaget. Han höll på att svetsa och laga motorer. Och jag räckte över verktyg och annat. Så jag har varit med honom sedan jag var väldigt liten. Så det här med teknik, det är som inget konstigt för mig. Så jag har alltid haft ett intresse för teknik. Och sen hade vi en väldigt god vän till familjen som var pilot i flygvapnet. Och han hade också en liten Cessna så jag fick följa med och flyga med honom några tillfällen. Och tyckte det här var jättehäftigt. Och min pappa han hade också ett förflutet i flottan på ubåtar. Så försvarsmakten var inte heller något som var konstigt. Så då gick jag med i flygvapenungdom och FVRF, flygvapenfrivilliga. Och på somrarna så var jag på olika flygflotiljer och blev väldigt inspirerad av det. Och först så ville jag ju bli stridspilot, flygförare. Men jag kom inte in och då sökte jag till flygtekniker och kom in som det. Så jag gjorde lumpen som flygmekaniker ett år på Viggensystemet. Och sen gick jag vidare och blev officer och flygtekniker. Ja men sen så startade de upp den här civilingenjörsutbildningen uppe i Luleå och jag var ganska nyfiken på den. Civilingenjör i rymdteknik men jag hade lite farhågor för jag var inte så bra på matte när jag gick på gymnasiet. Men så jag var iväg på en utlandstjänst, jag var i Bosnien två vändor och då tänkte jag att om jag tar med mig gymnasieböckerna så försöker jag räkna igenom all matten. Och så gjorde jag det och när jag var då närmare 30. så var den här matten så mycket enklare. Alltså jag kunde inte förstå hur den kunde vara så svår när jag var på gymnasiet. Och då fick jag så här mod att tänka så här, men jag ska söka den här civilingenjörsutbildningen. Då var det att jag inte hade tillräckligt bra med betyg för att komma in i Luleå. Så jag ringde upp till Luleå och frågade, men hur ska jag göra nu här? Jag vill ju plugga rymd. Och då sa de, ja men första året är lika för nästan alla civilingenjörsutbildningar. Så du kan ju söka in någon annanstans i Sverige. Så det gjorde jag. så jag gick ett. Ett år vid ett annat universitet. Och sen sökte jag in till Luleå år två och kom in. Och så pluggade jag civilingenjör. Och där var jag på en konferens. Någonstans ute i världen. Där de hade en rad olika ämnen som man behandlade. Och så råkade jag hamna på en konferens där de pratade om mars. Och då var det en som hette Robert Zubrin som har skrivit några böcker om mars. Och han är ordförande för The Mars Society. Och de hade byggt upp sådär. marsstationer på jorden där man förbereder för kommande resor till mars. Och så berättade han om det och på något sätt så blev jag tolv år igen och fick tillbaka den här känslan från när jag såg Star Wars för första gången och tänkte, nu vet jag vad jag ska satsa på och det är mars. Så sen så gjorde jag mitt exjobb som handlar om mars och det gjorde jag på NASA. Jag satt i och för sig en källare i ganska många veckor, månader. Men vad gjorde det? Jag fick hålla på med min drömplanet Mars och jag tittade väl på någonstans 20 000 satellitbilder, det var väldigt många bilder för att försöka hitta bäckraviner, alltså tecken på vattenrelaterade geologiska formationer. Så det gick mitt exjobb ut på. Och sen när jag var klar med det så blev det en möjlighet att få doktorera just om mars och då var det så himla häftigt för att då hade institutet för rymdfysik byggt. några instrument som satt på en satellit som kretsar runt Mars. Han har precis kommit fram till Mars så jag var en av de första som fick titta på data på ett av de här instrumenten. Så min avhandling handlar just om Mars och jag tittar på hur solvinden växelverkar med Mars atmosfär för på Mars så har vi inte det här paraplyet, det här magnetfältet som vi har på jorden så det är mycket äcklare för solvinden att penetrera ner djupt in i atmosfären och erodera bort den. Och så tittar jag också på snöbart. vattenrelaterade geologiska formationer. Så det var många år där som var jätteroliga. Och varav ett år så var jag på Berkeley, på deras Space Science Laboratory. För de hade en annan satellit som kretsade runt Mars. Och när de här satelliterna var tillräckligt nära varandra så kunde man korrelera data från de olika instrumenten för att försöka få en ännu bättre uppfattning om vad som hände på Mars.
- Marcus Pettersson
Häftigt! Vi kommer ju behöva träffa dig och prata om... Om mars vid tillfälle framöver. Men det är inte därför vi pratar om det idag. Idag pratar vi om annat. Kort bara, du beskriver att du var i Bosnien. Två vänner. För det var under din militärtjänstgöring. Vad gjorde du då?
- Ella Carlsson
Då jobbade jag som vakthavande befäl på våran bataljon. Då sitter man i en tactical operation center. Det är som en SOS-larmcentral kan man säga. Där man får in olika rapporter. om vad som pågår ute i området i vårt AOR, Area of Responsibility. Och då gäller det att vi tar rätt åtgärder. Till exempel om någon kanske har åkt på en mina eller någon blir beskjuten eller det händer någonting annat. Och då hade vi en rad olika styrkor som vi kunde skicka ut i området. Och den andra gången då tillhörde jag ett svenskt fältsjukhus, Swedish Medical Company. Och där var jag också vakthavande befäl och satt som en larmcentral. Och sen har jag varit ett halvår i Kosovo. KS 02 hette den bataljonen och där hade jag en liknande tjänst. Jag satt som vakthavandebefäl i deras center där.
- Marcus Pettersson
Har du inte varit i Afghanistan?
- Ella Carlsson
Nej, jag var jättenära att åka dit. Jag hade sökt och jag skulle åka iväg på utbildning men det kom ett beslut uppifrån som sa att jag började vara kvar hemma. För jag hade någon sorts viktig strategisk kunskap som de behövde då koppla till ryggen.
- Marcus Pettersson
Alla de här erfarenheterna sammantaget, vad innebär de för dig i de arbeten du har haft fram till idag?
- Ella Carlsson
Försvarsmakten har gett mig oerhört mycket, speciellt kopplat till hur man ska strukturera sitt arbete, hur man lägger upp en stridsplan och jag tycker om att göra planer, tidsplaner och sen utvärdera dem allt eftersom eller skruva på dem. Och sen också man får ju ledarskapsbiten i Försvarsmakten och det tar jag verkligen med mig. Och jag har också haft många bra chefer som man lär av hur man ska vara som bra chef. Och sen det som Försvarsmakten har gett mig det är ju också det här speciellt ute på utlandstjänst att man känner att man kan bidra med någonting. Och att man kan göra nytta. Det kändes så oerhört bra. Ja men samverka med lokalbefolkningen, dela ut förnödenheter. Vi hade ju styrkor som minröjde i området. Ja, det kändes väldigt bra. Man lär ju sig väldigt mycket om sig själv också. Hur man agerar på olika situationer.
- Marcus Pettersson
Och vi har ju också pratat med dig i egenskap av rymdchef så vi kan hoppa över hela den biten. Men hur vill du forma rymdstyrelsen?
- Ella Carlsson
Jag känner så här att jag har ju kommit till en... oerhört välskött myndighet som funkar väldigt bra. Varför ska man göra stora ändringar då? Men det är också så här, jag har ju i min tidigare roll till exempel träffat andra nationers rymdstyrelser och fått lite inspiration och speciellt av Norge. Vad jag förstår så träffar man då de olika myndigheterna som har rymdintresse. Deras rymdstyrelse, deras försvarsmakt och några andra myndigheter träffas en gång i veckan och de verkar ha väldigt bra samarbete. De har lagt upp planer som utgår efter nationens behov och de har redan skickat upp en rad satelliter och har många fler som ligger i pipen. Jag tror att vi har en del att lära där. Vi har några initiativ sedan tidigare, till exempel Agenda Rymd och så har vi IAF, Industrin, Akademin och Försvaret lyfter rymden. Där vi försöker liksom ena oss och samsa oss med en väg framåt och det har ju varit väldigt bra för några av de här inspelen kan man säga har varit en del av grunden till det vi ser nu i regeringens aviseringar i forsknings- och innovationspropositionen. Så det har gjorts mycket arbete men någonstans så tror jag att vi kan bli bättre, vi kan samla ihop oss bättre för att rymdsverige har en sån fantastisk potential och jag slås ju av det här. Ja men dagligen när jag träffar företag och pratar med forskare av hur duktiga vi är och vi ligger på framkant. Men någonstans så tror jag att vi kan bli ännu bättre om vi samlar ihop oss och tar fram en plan och utgår från Sveriges behov.
- Marcus Pettersson
Du nämner Norge som en förebild. Hur kan Sverige och hur kan ni här på Rymdstyrelsen nu skapa ett sådant här samarbete till exempel med försvaret?
- Ella Carlsson
Det här var ju någonting som tidigare generaldirektören Anna Ratzman kickade igång så att vi har ju regelbundna möten med Försvarsmakten både på taktisk nivå och strategisk nivå och med MSB och även med Försvarets materiellverk. Så vi har ju påbörjat en sån process och vi har de här mötena och det handlar ju om att brifa varandra, informera varandra men sen då så vill vi hitta synergier hur vi kan växla upp. och stötta varandra. Och nu med ett nationellt satellitprogram som vi har sett i forsknings- och innovationsproppen då kommer vi behöva samarbeta mycket närmare med de andra myndigheterna. Och sen också i forsknings- och innovationsproppen så nämner man ett program som är kopplat till dual use, dubbla användningsområden för rymdteknik. Och där behöver vi också samarbeta nära med totalförsvarsfamiljen, de myndigheterna där. För att få en förståelse för deras behov som är kopplat till dubbla användningsområden. För rymden är ju ett sådant område som kan nyttjas både civilt och för totalförsvaret. Förra sommaren så kom det ut en rymdstrategi för försvar och säkerhet från Försvarsdepartementet. Och där pratar man ju om hela värdekedjan, att vi ska kunna göra allting in-house från idé, design, konstruktion, kunna skicka upp och drifta de här satelliterna. Och någonstans behöver vi göra någon sorts analys på, okej, vad har vi in-house i Sverige? Vad kan vi göra? Och vad har vi inte? Och behöver vi ha alla delar i Sverige? För om man tittar på gripensystemet till exempel, där har man ju faktiskt inte alla delar i Sverige, men stora delar såklart. Så vad kan vi låta andra göra och vad ska vi göra hemma? Så jag tror att vi behöver börja med att göra den kartan och få den förståelsen.
- Marcus Pettersson
Du nämner forsknings- och innovationsproppen. Vad innebär den mer konkret för er?
- Ella Carlsson
I proppen så har det då aviserats fyra program. Det ena programmet handlar om att vi ska ha ett nationellt satellitprogram. Att vi ska kunna göra någonting från ax till limpa. Det andra programmet handlar om rymdata. Och sen har vi ett tredje program som handlar om rymdteknik med dubbla användningsområden. Och sen det fjärde är ju då att vi ska ha en nationell forskarskola i rymdteknik. Och det hade vi ju på min tid när jag doktorerade. Jag tillhörde ju en sån och för mig var det oerhört värdefullt. träffa doktorander från hela Sverige som jobbar med rymden fast genom olika områden. Vi hade gemensamma kurser och hade ett väldigt bra utbyte. Så det ska bli jättekul att få kicka igång det. Men i stort så handlar det om att vi kommer att skriva utlysningstexter där företag och universitet, högskolor och andra forskningsorganisationer får söka till de här olika programmen.
- Marcus Pettersson
Och lite mer då rent konkret. vad innebär ett nationellt satellitprogram.
- Ella Carlsson
Men det innebär att vi kommer att kunna göra det från ax till limpa i stort förutom jag tror inte vi kommer kunna göra allting. Till exempel idag så har vi ingen raket i Sverige som är utvecklad. Det finns ett företag som är på gång, Fightum till exempel och några andra. Så vi får se hur det utvecklar sig. Det är jättespännande. Och det vore ju fantastiskt att ha hela den här värdekedjan. Men vi kommer behålla en sorts kompetens att kunna göra det här. Och bygger de här satelliterna och designar dem. Och sen också är tanken att vi ska skicka upp dem från Sverige. Från svensk territorium. Och då kommer ju S-Range in i bilden. Så skapa en kontinuitet. Skapa kompetens. Så om vi har ett behov där vi snabbt behöver få upp någonting. Till exempel en teknikdemonstrator. Eller en satellit för totalförsvaret. Så kommer vi kunna göra det i Sverige. Vi kommer ha en egen rådighet. på nästan varenda plan.
- Marcus Pettersson
Och det är ju superbra att vi ska bygga den här kompetensen och den här förmågan. Vem tar första steg? Alltså finns det en beställare i grunden?
- Ella Carlsson
Det finns en olika beställare tänker jag. Forskarna har ju ett behov att skicka upp sensorer. Det ser vi bara nu om vi till exempel tittar på klimatet, miljön. Det datat är ju oerhört viktigt och vi matas ju. Nästan varje månad med att vi slår nya rekord, det blir varmare och varmare och det här datat får vi till exempel från Copernicus från satellitdata. Så vi vill ju lägga det här pusslet så många forskare har ju behov av olika sensorer i rymden. Men sen tror jag också att delar av totalförsvaret kommer ha behov av olika sensorer i rymden. För det som är så bra med rymden är att man behöver inte tillstånd för att flyga där. Som ett flygplan behöver kanske tillstånd för att flyga över en viss nation för att inhämta sensordata. Och med satelliter så behöver vi inte det och då blir det lättare att få en omvärldsbild för beslutsunderlag och det kan ju också vara till exempel var brinner det någonstans, var är gränsvänster och var är gränshöger, var ska vi sätta in våra resurser för att på bästa sätt omhänderta den här branden till exempel.
- Marcus Pettersson
Okej, vi pratar om det nationella satellitprogrammet, rymdteknikprogram, rymdataprogram, forskarskolan och allt det här. Allt detta kostar ju pengar, vad är det för? pengar som har kommit för detta.
- Ella Carlsson
Men så som det står i forskningsinnovationspropositionen så rör det sig om nästan en halv miljard kronor fram till 2028.
- Marcus Pettersson
Ni har ju fått forskningspengarna till de här olika programmen. Försvaret har fått sin rymdmiljard. Det kommer in pengar de närmaste åren för svensk rymdverksamhet. Utöver det, vad behöver Rymdstyrelsen för att kunna skapa det rymdsverige som du ser framför dig?
- Ella Carlsson
Jag tror på samarbete, speciellt mellan en rad olika myndigheter som har ett stort rymdintresse. Jag tror att det kanske skulle underlätta om alla de här myndigheterna fick ett direktiv uppifrån från regeringen att vi ska samarbeta för att nå vissa mål. jag tror det blir lättare då att hitta samverkansformer om man får en styrning uppifrån. Men vi är inte riktigt där än. Jag tror nu så träffar vi de andra myndigheterna och försöker hitta våra olika roller och driva de här frågorna framåt tillsammans. Men jag tror på att vi ska ta fram någon sorts plan som vi lägger fram för våra respektive departement på hur man skulle kunna få till den här synergin ännu bättre för att samla. Sveriges rymdpotential och verkligen främja svensk rymdverksamhet och utgå från våra behov som vi har.
- Marcus Pettersson
Hundra dagar har gått. Du känner dig trygg. Vad sker nu? Vem kommer de närmaste hundra eller tusen dagarna? Vad är de viktigaste grejerna som ligger framför dig och rymdstyrelsen nu?
- Ella Carlsson
Jag skulle säga att det stora som vi gör nu är att försöka implementera aviseringar från forsknings- och innovationsproppen. Och se till att få de programmen på rull, få ut utlysningstexterna, det är jätteviktigt. Men sen har vi ju också det här ministerrådsmötet med ESA i höst som vi behöver preppa mycket för så att vi verkligen tar tillvara på svenska intressen och behov på vad våra företag kan göra.
- Marcus Pettersson
Och slutligen då, på vilket sätt skulle vi kunna använda rymden som inte riktigt... gör idag till sitt fulla potential. Finns det något sånt som du tycker?
- Ella Carlsson
Nej men det finns så otroligt mycket rymdata där ute som vi inte nyttjar än så man ska kunna göra om till tjänster och vi hade ju våran rymdag här på Rymdstyrelsen förra veckan och då fick vi höra om den här Cantarell-appen där man använder sig av rymdata för att hitta bra Cantarell-lägen. Men sen är det allt från bevaka havet, titta på oljeutsläpp. Nu sitter vi framför en bild som inte syns här i podden men det är en jättestor bild av Gotland och Östersjön och där så ser man algestråk till exempel. Var det finns algestråk? Nej men det finns ju så oerhört mycket data. Till exempel när Nord Stream, sabotaget av Nord Stream, då kunde man ju se från rymden hur många kilo per timme av metanen som läckte ut och var också så man kan inte gömma sig från rymden. Det finns så oerhört mycket data som vi ska kunna nyttja och göra tjänster av som kan komma var man och kvinna till nytta.
- Susanna Lewenhaupt
Vi har pratat om det här tidigare, att det finns rymddata i massor. Men fortfarande mycket okunskap hos användare om vad rymden kan leverera. Kantareller, oljeutsläpp och aljblomning. Det är ju bara en bråkdel av allt man kan använda rymden till. Precis.
- Marcus Pettersson
Men en grej dessa tre saker har gemensamt är att datan hjälper oss här på jorden. Att skydda oss och förebygga katastrofer. Att varna oss i tid vid olika faror. Eller att effektivisera vårt sätt att odla, eller för den delen hitta mat.
- Susanna Lewenhaupt
Ja, och vi kommer att fortsätta dra vårt strå till stacken för att berätta om allt bra rymden ger oss. Så fortsätt lyssna och berätta om oss för era kompisar. Vi har massvis med avsnitt om allt möjligt rymdigt.
- Marcus Pettersson
Vill ni till exempel höra mer av världens coolaste Ella så kan ni gå tillbaka till avsnitt nummer 40. Det släpptes på dagen ett år innan hon klev på GD-jobbet och vi pratade med henne om arbetet som försvarats rymdchef.
- Susanna Lewenhaupt
I samma avsnitt träffade vi också två av Sveriges tre astronauter, Christer Fuglesang och Marcus Wand. Ja,
- Marcus Pettersson
bara en sån sak.
- Susanna Lewenhaupt
Ja. Sveriges tredje astronaut, Jessica Meir, hittar ni i avsnitt ett bland annat.
- Marcus Pettersson
Det är så länge sedan.
- Susanna Lewenhaupt
Jag vet. Redan då var musiken skriven av Armin Pendek.
- Marcus Pettersson
Mm, och jag heter Marcus Pettersson.
- Susanna Lewenhaupt
Jag heter Susanna Levenhaupt.
- Marcus Pettersson
Har vi åkt till Marsen, görs på Beppo, av Rundfunk Media i samarbete med Saab.
- Ella Carlsson
Hallå? Programmet gjordes av Rundfunk Media.
