- Speaker #0
Det finns ingen old space eller new space. Det finns bara space. Och en del av dem är fast. Och en annan är bara jävligt dyr helt enkelt.
- Speaker #1
Där hör ni barn. Det är så här det ligger till. Ted har svarat. Ja, har vi åkt till Marsen? Älskar vi inte bara rymden, vi älskar också att ha roligt. Så då är det med extra stor glädje som vi i dagens avsnitt åter har besök av vår gode vän Ted.
- Speaker #2
Ja, för ska man prata om rymden i allmänhet och investeringar i rymden i synnerhet, då duger bara de bästa av de bästa. Jag heter Susanna Levenhout.
- Speaker #1
Också bäst. Jag heter Marcus Pettersson.
- Speaker #2
Och du lyssnar på Har vi åkt till Mars än?
- Speaker #1
Men så, innan vi har roligt med TED så får vi ha det lite mindre roligt med lite andra uppdateringar. För det händer så otroligt mycket inom rymden nu så det kan vara svårt att hänga med. Inte minst i USA.
- Speaker #2
Bland annat så fortsätter förslagen för nedskärningarna där och förra veckan gick administrationen ut med att man inför räkenskapsåret 2026 vill minska Nasas finansiering med nästan 25%.
- Speaker #1
Bland mycket annat föreslår de att man ska lägga ner Space Launch System, SLS och Orion-kapsen efter Artemis 3. Och detta är ju en stor del av Artemis-planen för månen. På klippgolvet ligger också Lunar Gateway, den planerade rymdstationen i omloppsbanan runt månen. Och Sommars Sample Return, som syftar till att hämta hem prover från Mars. Den föreslås avbrytas till förmån för framtida bemannade uppdrag.
- Speaker #2
Ja, för samtidigt som budgeten gör stora neddragningar inom forskning så föreslår den ökade investeringar i bemannade uppdrag till månen och Mars. Och även om det ser bra ut för framtida rymdfärder och bolag som SpaceX så slår det hårt mot vetenskapen. Med stora nedskärningar på teleskop, klimatövervakningssatelliter och utbildningsprogram inom stämämnena. Vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
- Speaker #1
Detta är ju än så länge förslag från administrationen. Vad har hänt för att kongressen går emot och beslutar annorlunda? Men det är fortfarande såklart ett... hårt slag med förslag om nedskärningar i den här storleken.
- Speaker #2
Många av de här neddragningarna slår inte bara mot USA själva utan också mot industri och forskningssamarbeten med andra länder. Och vi vet ju inte vad det här slutar. Men vi vet att Sverige och Europa måste svara. Och att vi måste satsa mer på vår egen rymd. Både på statlig nivå och på den privata.
- Speaker #1
Äntligen är vi tillbaka till och med Ted Elvhage. För han är ju en av de här privata satsarna. Han är investerare inom rymd och deep tech. Och han är medgrundare till den svenska fonden Rymdkapital och den franska fonden Expansion Ventures.
- Speaker #2
Och Ted, du har ju varit här förut. Och senast du var med så sa du att nu har du börjat investera i rymden. Så nu ska du bara investera i rymden. Är det fortfarande så du tänker?
- Speaker #0
Jag skulle säga att det har blivit en liten fas förskjutning. i och med att vi gick ihop med dem på expansion. Det är att vi gör rymden och sen så gör vi också aerospace. Alltså det är aviation och rymd. Eftersom Frankrike är ganska stora på blyg, aviation, drönare. Och det vi också gör är som vi har blivit lite tydligare med nu än vi var tidigare men det är egentligen samma men det är försvar, alltså defense. Och det har vi ju sett egentligen alla som har investerat i rymden sista. Kan vi också prata lite grann om sista, säg. tio åren med New Space. Det har ju varit väldigt mycket att man vill ha hjälp från det civila och kunna använda det för det militära och det är ännu mer aktuellt nu än någonsin. Det kallas ju för dual use. Och helt ärligt så vi har inte investerat i någonting som inte kan användas i dual use.
- Speaker #1
Bara så att vi får det i en tidslinje. När du var här senast så hade ni precis startat Rymdkapital.
- Speaker #0
Det stämmer.
- Speaker #1
Och nu har ni gjort lite mer. Vad har hänt med Rymdkapital och vad har hänt med de bolagen som ni satsade på? Med rymdkapital.
- Speaker #0
Rymdkapital finns kvar. Och det är alltså Nordens och kanske Norra Europas första fond för rymdinvesteringar. Här från Sverige. Visst är det fantastiskt?
- Speaker #1
Jättefantastiskt.
- Speaker #0
Så rymdkapital finns kvar. Och det vi har gjort på vägen är att de bolagen som vi investerat i har vi fortfarande investerat i. Och vi har haft möjlighet i och för sig att sälja en del bolag eller åtminstone något bolag. Vilket vi inte vill göra för att vi ser att framtiden är ljus som solen. Och det vi också gör är att vi nu med rymdkapital saminvesterar tillsammans med en fond i Frankrike som heter Expansion. Som är mitt nya äventyr kan man säga. Men det slutar ju inte utan det här blir ju som en kometsvans då. Rymdkapital då svansen och den stora kometen här i Expansion som har blivit Europas kanske största fond för rymd. Och vad det innebär för rymdkapital och svenska nordiska space tech bolag då då? Du vet. När rymdkapital kommer med, eller expansion kommer med, då finns det också en fortsättning. Och expansion är ju bara en av flera fonder, för när vi pratades vid sist, då fanns det ju nästan inga fonder som investerar i rymd och försvar. Och om du tittar nu så har du öst in åtminstone minst 600 miljoner euro från Europeiska investeringsfonden i olika fonder som investerar i rymd och försvar.
- Speaker #2
Men jag skulle vilja gå in lite mer på bolagen som ni har investerat i. Vad är det för bolag? Kan du vara lite mer specifik?
- Speaker #0
Absolut. Så om vi tar rymdkapital nu då, så började ju alltihopa med den storyn som ni också haft med på podden innan med Python Space. Och utan Python Space, ska jag helt ärligt säga, då hade jag aldrig vågat investera i rymden. För jag kände att, kan man investera i det här? Kan jag investera i det här? Förstår jag tillräckligt mycket? Och kan man tjäna pengar på det här? Och det tycker jag att Python Space, det har de ju faktiskt visat att det kan man faktiskt göra. Den investeringen har ökat värdet mest i hela vårt portfölj. Den är vi alla väldigt glada för. Sen har vi andra bolag, till exempel satellitbolag. Ett bolag som heter Reorbit som startade först i Sverige av en indisk man som heter Setu. Som faktiskt gick på KTH här. Sen var han med på Sting, en accelerator här i Stockholm. Sen satt han upp Reorbit. Nu har de flyttat allting till Finland av lite olika skäl. Och nu finns de där fortfarande i Norden. Så nu har vi en indisk man som har pluggat och startat bolaget i Sverige som nu bygger en av Europas häftigaste satellitbolag i Finland för resten av världen. Och vi råkar vara delägare i det här bolaget och få vara med.
- Speaker #1
Och sedan redan då så är ni med på några fler bolag som har rört sig framåt som ni också har tagit vidare nu till expansion.
- Speaker #0
Ja, det stämmer absolut. Så Reorbit är absolut ett sådant case. Och vi har ju också ett bolag som heter The Exploration Company som vi var väldigt tidiga i. Det roliga med Exploration Company, och jag berättade säkert den roliga storyn redan då, men de skulle ta in 15 miljoner euro i en runda. Det blev 45 miljoner euro. Nu skulle de ta in en ny runda på 50 miljoner euro. Det blev 150 miljoner euro. Och det är alltså den största emissionen i rymdbranschen i Europa. Och det är Helene Hubbe och The Exploration Company. Som vi var med från början. Så bolaget är nu värderat någonstans lite över 500 miljoner euro. Från att när vi gick in när de var värda, ska inte säga noll eller ingenting. Men det är lite häftigt.
- Speaker #1
Det är ju skithäftigt. Och med tanke på det då, hur går det för dem? Alltså de har ökat i värde i pengar. Men hur går det för dig de faktiskt gör?
- Speaker #0
Ja, det är bra. Du borde vara med på våra investeringsmöten Marcus, det hör jag. Du har en bra känsla för det här. De har byggt sin första kapsel. De håller på att bygga sin andra kapsel som är lite större. Det de gör för ni som aldrig har hört talas om det här innan är att de gör en kapsel så att man ska kunna göra experiment eller transportera saker upp till rymden och sen kunna ta ner det igen från rymden. Det gör att om man till exempel gör ett experiment genom läkemedel så kanske man vill testa det i tyngdlöshet. Det har ju nämligen visat sig att saker och ting händer lite annorlunda i tyngdlöshet. Det har också visat sig att celler växer upp till 30% snabbare. Det har väl Marcus Vant gjort ett experiment med när han var på ESS tror jag. Och då är det så att de har tagit upp den första lilla kapseln som vi gjorde med Ariane 6 när den skickades upp. Tyvärr så kunde den inte släppas från Ariane 6 och visar ju hur svårt det ibland är med det här. Så jag fick ett fotografi från Ariane 6 där du kunde se kapseln och så kunde du se jorden bakom. Men tyvärr blev det inte mer data än så. Och det har ändå inte hindrat dem från att bygga kapsel nummer två som ska upp lite senare i år. Då får vi se exakt när och med vem.
- Speaker #1
Allt detta började ju som du säger med Python. Och med någonting som också hette Space Cowboys. Det coolaste namnet på jorden. Berätta bara en liten recap på Space Cowboys. Och sen hur har det gått? Alltså var ligger Python nu?
- Speaker #0
Ja, så Space Cowboys för er som kanske inte hört det innan. Det är ett svenskt aktiebolag. Så vad vi gjorde var för att vi ville att fler människor skulle kunna vara med och investera i det här bolaget. Så satte vi ihop ett svenskt aktiebolag. Och sen så... Hade vi turen att få med oss Christer Fuglesang och lite senare Lisa Fuglesang på det här äventyret. Det Space Cowboys var så pass bra att vi fick in 11 kvinnor och 9 män som investerade i det. Varpå Lisa frågade om vi inte borde kalla det för Space Cowgirls. Men det har hon ju faktiskt rätt i. Så det som var lite ballt med det är att det var många par som investerade. Det var många kvinnor som investerade med tanke på att det inte är så många kvinnor som alltid investerar. Så visar det sig att när någon behöver ta lite risk och vill flytta gränserna framåt lite grann. Då behöver man ha en kvinna vid sin sida också. Så det tycker jag Space Cowboys visade.
- Speaker #2
Men på tal om radarpar här, hur går det för Tom och Tina?
- Speaker #0
Ja, tillbaka till Tom och Tina då. Tom och Tina, de har ju nu då, sen sist vi träffades här så har ju de etablerat sig ännu bättre i Kalifornien, så de bor kvar där. De har faktiskt fått tillstånd att få göra sina experiment nere vid Nevada som ligger i närheten, nära Area 51 om ni känner till det. Och ni som inte har hört det innan så är det ju där vi vet att alla UFO-människorna blir instängda från USA. Så de är ju på rätt ställe ifall det är någon som vill åka hem igen. Men kan vi säga att kommersiellt så tycker jag att de har placerat sig väldigt bra. Och det som är lite kul med det här är att de har kunnat göra experiment där. Det vill säga då testskjutningar och sånt har kommit väldigt långt. Och samtidigt parallellt som de har gjort det så har de etablerat sig i Sverige också. Och det de har gjort i Sverige, vilket jag tycker är superhäftigt, det är ju att om de åker förbi någon gång nere i Nackastrand så har de faktiskt satt upp sitt kontor där. Och mellan kontoren går en liten gångbro och på den gångbron där har de satt upp en raket. Så att man kan se att det är här det är och de kallar det för Nacka Rocket Beach. Det är superhäftigt.
- Speaker #2
Det är så kaxigt på något sätt.
- Speaker #1
Men när flyger raketen,
- Speaker #0
Ted? När flyger raketen, den eviga frågan. De tror att den kommer flyga i år, 2025. Och det är inte bara tekniskt vi pratar nu, utan nu tror jag att det är så att tekniskt är man ganska klar. Man håller på att bygga de sista grejerna på det som ska flyga. Men det är mycket tillstånd som ska tillhöras. försäkringar, tillstånd och platser. Så förhoppningsvis får vi se kanske en uppskjutning från USA och förhoppningsvis kanske vi till och med kan få se en uppskjutning från Sverige där det svenska teamet nu håller på och hinner i kapp vad de gör i USA.
- Speaker #2
Får jag bara fråga, hur många bolag är du engagerad i egentligen?
- Speaker #0
Ja, så få som möjligt. Jag har försökt att verkligen, verkligen, verkligen göra mig av med allting annat än det jag gör nu med rymden. Så det är det enda jag försöker göra. Men redan här i expansion har vi investerat nu i 90% av det. 19 bolag. Och i rymdkapital som vi pratade om har vi investerat i åtta stycken bolag. Några stycken överlappar, men det gör ju ändå att man behöver lite folk runt omkring sig som jobbar med det här. Så jag gör ju inte det här själv. Jag är ju bara en person som är lycklig att jag får vara med.
- Speaker #1
Precis, men för den stora frågan för mig, eller för många kanske, det jag undrar är, jag förstår att du investerar och investerar, men hur tjänar du pengar Ted?
- Speaker #0
Just det, det där är ett dilemma Marcus. Är du säker på att du inte investerar på fritiden? Jag tror det där är en nyckelfråga och den är också lite känslig. Eftersom man träffar i mitt fall företagare och entreprenörer väldigt tidigt så är vi jätteintresserade av att förstå hur stor blir den här marknaden och hur kommer ni tjäna pengar och när kommer ni tjäna pengar? Då vill man ju se någon typ av det man kallar för en exit. Det vill säga att hela min affärsmodell går ut på att jag köper aktier i ett bolag så billigt jag kan. Eller rimligt billigt till en schysst affär. Och sen så bygger de upp den här affären. Förhoppningsvis så hjälper jag till med det. Och inte sabbar någonting genom att komma iväg med en massa konstiga idéer. Och sen så kommer jag sälja de här aktierna till någon för mycket mer pengar. Och då är frågan som du säger Marcus, vem säljer de här aktierna till? Och då, det man tänker spontant är när någon gör en börsintroduktion. Som man kallar för initial public offering då, börsintroduktion. Och då kan man ju sälja det till andra som får möjlighet. Som till exempel... Och Ovsson gjorde ju det här i Sverige och Unibap gjorde ju det här i Sverige. Att de börsintroducerade och plötsligt får ju alla människor i hela Sverige och även utanför Sverige möjlighet att köpa aktier i de här bolagen. Och då får jag ju samtidigt möjlighet att sälja mina aktier. För jag får nämligen inte behålla aktierna sen när de har gått på börsen. Så det är ett sätt man kan sälja dem på. Ett annat sätt att sälja aktier på det är att innan de kommer till börsen så kanske det är så att ett större bolag som Saab eller OOB eller GKN eller någon annan som vi känner här. Är jätteintresserade av att köpa hela bolaget. Och då får jag sälja mina aktier till den. Och då kallas det för en merge acquisition. Eller att man säljer aktier till någon som tar det över bolaget helt enkelt. Så det är det andra sättet man kan sälja och tjäna lite pengar på det förhoppningsvis. Bara för att man har sålt nu så är det inte säkert att man har tjänat pengar också. Det kan vara bra att veta. Och jag ska återkomma till det alldeles strax. Men säg att jag investerar i tio bolag. Så fem utav de tio brukar gå i konkurs. Bara så att ni vet att risken är ganska hög. Så det här är inte för vem som helst utan det här är för de som har nerver av stål kan jag säga. Det andra sättet eller det tredje sättet att tjäna pengar eller sälja till det är att säga att vi tre i Hara investerar i ett bolag. Och sen så efter två, tre år så säger ni så här, men nu vill inte vi vara med längre. Vi behöver pengar för att jag ska köpa en lägenhet eller köpa andra aktier eller vad det nu är för någonting. Och då kanske jag säger så här, men jag kan köpa de aktierna. Och så förhandlar vi tills vi kommer fram till något pris. Förhoppningsvis att ni tjänar lite pengar och förhoppningsvis att jag kan tjäna lite mer pengar sen, över tiden då. Så det är det tredje sättet. Och det fjärde sättet är ju då att en del av de här bolagen blir ju så kallade livsstilsbolag. Det vill säga att de vill bara, de är jättenöjda, de tänker inte växa eller göra någonting. Och då kan det vara så att de kan köpa tillbaka aktierna. Så om du Marcus har köpt en aktie där kanske de säger så här. Men du köpte de här för 100 kronor styck. Jag köper tillbaka dem för 125 kronor styck plus 8% ränta för tiden du har lånat ut pengarna till mig. Och det här är ju ett ganska kul sätt. Jag vet att för länge sedan var jag med i en affärsängelnätverk som heter Roslagens affärsänglar. Och där så investerade vi ett bolag som heter Apotia. Och där tjänade vi nog 100 eller 200% på ett eller två år. Och av någon anledning så bestämde vi oss för att sälja de där. Därför tyckte vi att 200% på ett... ett eller två år, det är ju jättebra. Sen mötte jag de här personerna lite senare i Gotland vid något tillfälle och de sa, jag kommer ihåg det, high five, tack för lånet. Då hade de blivit ett miljardbolag. Och då kände jag att jag kanske hade sålt dem lite för tidigt.
- Speaker #1
Vad skulle du vilja se i Sverige och Europa då? Om vi expanderar så. Vad skulle du vilja se för bolag att satsa i? Alltså, vad behöver vi?
- Speaker #0
Jag har ju själv en tes om att jag tror att alla bolag Alla större medelstora och stora bolag kommer att ha nytta av rymdata. Och jag tror att vi skulle behöva vara lite bättre på att satsa på hur vi får in den här datan i vanliga företag. Och där känner jag lite grann om jag ska raljera eller sticka ut haken. Alla de här större bolagen borde ha en space officer, en chief space officer. Som på något sätt funderar på hur ska jag nyttja innovation och data från rymden in i våra bolag. Det gäller särskilt gruvbolag som vi redan tittar på. Men det gäller allting från jordbruk till vilken industri som helst. Och framförallt när vi tittar på hållbarhet. Redan idag kommer ungefär 60% av hållbarhetsdata från satelliter. Det är klart att vi kan göra mer med den datan. Så det tror jag absolut att vi behöver. Det som saknas just nu när man tittar på gränssnittet mellan försvar och rymd. det är ju då att I realtid blir pingad av att någon håller på att dra i din kabel någonstans om du råkar ha den. Jag säger inte att det har hänt men om det nu råkar vara så att någon har lagt ner ett ankare någonstans. Och man ser att det är i närheten av ett ställe som jag tycker är lite känsligt. Då skulle jag kanske vilja ha ett larm om det innan det händer eller när det är på väg att hända än efteråt. Och det är ju på väg och det finns ju sådana tjänster. Men varför har vi inte dem uppe och kör redan? Så det är lite sådana saker jag tror. Hur nyttjar vi det som redan finns? Och det är här jag tror vi behöver ha entreprenörer. Det här vi behöver ha entreprenörer som släpper loss sin kraft och kreativitet och kommersialiserar de här grejerna. För det finns väldigt mycket men vi använder det inte.
- Speaker #1
Precis. Vad behöver vi i Sverige för att kunna ta rymden framåt?
- Speaker #0
Jag tror att du har gjort en del undersökningar på det också. Men jag är ganska säker på att vi behöver mer kapital. Det behöver vi. Och med mer kapital menar jag att vi behöver mer privat kapital som kan stötta. Till exempel, nu pratar jag lite grann i egen sak då. men jag har ju sett hur svårt Det räcker inte för oss att ha det kapital vi har. Vi behöver mycket mer kapital än det vi har. Vi har bara en liten skutt jämfört med allt annat kapital som finns där ute. Vi skulle verkligen behöva privata pensionsstiftelser att investera i VC som jobbar. Det gäller inte bara rymd, det gäller huvud taget high tech, deep tech eller avancerad teknologi. eller vad vi kallar det för. Men vi har ju sån otrolig forskning och utveckling i Sverige och vi har sån otroliga institutioner när det gäller universiteten och det. Den här tech-transfer som sker, det skulle behövas mycket mer privat kapital i det. Jag förstår att pensionsstiftarna kan inte göra det själva, men de kan ju göra en del av det genom att investera i WCs. Självklart att prata egen sak så är det så att WCs behöver mer av det här kapitalet istället för att vi skickar det till USA. Nu finns det ju en del grejer som hindrar det här lite grann, förutom att själva området WC kanske inte är så vant för alla. Vi känner ju Sverige väldigt bra, Norden är väldigt bra på det som heter buyout eller private equity. Som jag ska berätta, det är lite senare än VC. VC är ventures, det är alltså väldigt tidigt. Private equity är när någon har kassaflöde. Och då kan man ju räkna på det, då kan man ju låna pengar från banken. Det är inte lätt för den skull, men det är en lättare affär än vad VC är. Här satsar vi på ny teknologi och framtiden. Och jag tror att vi behöver satsa på ny teknologi både för att använda teknologi som ett skydd mot... mot främmande makter i form av avskräckande att vi har teknologi att stänga ner det ni håller på med så att vi kan förbehålla vår demokrati. Men den andra är att vi behöver det här privata kapitalet för att det räcker inte med att myndigheterna går in och att staten går in för att det måste alltid finnas privat kapital. Och det som förvånar mig är att det är så lite privat kapital som går in i rymd och försvar så här långt. Och i Sverige så har vi ju en... Det är en utmaning för att vi har ju etiska riktlinjer vilket är helt rätt ska jag väl säga. Men en del av dem säger att vi får inte investera som pensionsstiftelser i försvar. Det är alltså helt förbjudet mer eller mindre. Inte för alla men för ganska många. Och det är ju lite synd när vi nu sitter på randen i en situation där vi skulle behöva ha mer rymd och försvar.
- Speaker #1
Vad behöver man då från försvar, myndigheter och staten i sig? Vad behöver de göra för att underlätta?
- Speaker #0
Man behöver ankarkunder. Så man behöver ha någon som köper de här sakerna. Senaste tidningen i förra veckan, eller den här veckan tror jag de sagt att vi behöver mer order. Det räcker inte med att vi säger att vi ska satsa pengar på försvarsindustrin eller rymdindustrin. Men vi behöver faktiska order för de här sakerna. Så det vi behöver i Europa och även i Sverige och från försvaret förstås, det är ju order att ha någon som ankar kund. Och det jobbar man på så det är ju väldigt många saker som jobbar i den riktningen. Men jämför det med USA där man ibland har något som heter... Defense Innovation Unit där de egentligen kan skicka ut en förfrågan och säga vi behöver någon förmåga inom det här området. De får svar inom fyra veckor. De kan bestämma sig för vilka de ska belöna inom fyra veckor till. Då är vi inne på två månader. Och sen så efter en månad till så kan du sitta med två miljarder US-dollar på ditt konto. Men då måste du också lova att du bygger och skalar och gör massa saker. Den här tiden som krävs för att komma dit... är ju extremt mycket mindre än vad den är i Sverige eller i Europa än så länge. Och här behöver vi bli lite snabbare. Och samtidigt som vi säger att vi måste bli snabbare så säger USA att de måste bli ännu snabbare.
- Speaker #1
Men så vi behöver inte bara jättemycket pengar. Vi behöver också att FNV säger hej, vi vill att ni bygger fem satelliter till oss.
- Speaker #0
I slutändan, om jag var entreprenör så är det ju bättre att ha kunder än massa galna investerare som mig runt omkring som slänger in pengar och ska ha åsikter. Det är ju kunden, det är ju liksom det där vi behöver. Vi behöver se till att det finns en riktig marknad som inte måste gå genom alldeles för långa upphandlingar. Samtidigt får vi inte göra fel, så jättestor respekt för det här. Men det får ju heller inte vara så att det tar två, tre år att skicka upp en satellit nu om vi har allting. Varför? Om vi har pengarna, vi har förmågan, vi har leverantörerna i Norden. Varför skickar vi inte upp en spaningssatellit tillsammans inom sex månader? Vad ska man vänta fyra år för?
- Speaker #1
Precis! Hörrni, myndigheter, beställ så vi kan bygga och skicka upp. Nu, på studs!
- Speaker #2
Och ni andra som lyssnar, vi har sagt det förr och vi säger det igen. Starta bolag som kan dra nytta av rymddata. Det finns hur mycket som helst som ni kan jobba med. Ja,
- Speaker #1
eller så bygger ni något riktigt, riktigt bra. Någon cool rymdlösning så att TED får något nytt att satsa pengar på.
- Speaker #2
Ja, som Helen Hubby. grundare av The Exploration Company som Ted pratar om. Henne träffade vi faktiskt för några år sedan för vår engelska serie Have We Gone to Mars Yet? Men den intervjun blev aldrig släppt här så det tänker vi göra nu.
- Speaker #1
Ja visst, men bra att ha med sig in i det här samtalet är alltså att intervjun gjordes 2022. Så det har hänt lite olika saker sedan dess. När vi spelade in planerades första uppskjutningen till 2024. Och deras återanvändningsbara kapsel Nyx sköts upp med Ariane 6 i juni förra året. Tyvärr som vi pratade om med Ted så misslyckades djupdraget. Men de kom ju faktiskt till rymden för första gången. Och nu i juni 2025 så planeras en ny uppskjutning av Nyx med en Falcon 9-raket. Missionen heter Mission Possible.
- Speaker #2
Utmärkt namn. Men vi tar det från början. Helen Hubby, what is it that you do at the Exploration Company?
- Speaker #3
Vi bygger spaceshipar och fokuserar på spets-till-spets-transportation. Vi gör det för kargomål, och det sista målet är att göra det för människor. Det nya vi gör är att använda samma teknobrickar och samma design- för att följa kargomål och människor till Mönsteren och sen ta dem tillbaka. Vi bygger inte raket. Vi får se vad framtiden får. Men vi fokuserar på att bygga spaceshipar. Så du vill tänka på dragen eller stadsstaden av Starship. Så det är där vår fokus är. För just nu har du mer än 150 projekt av raketer i världen. Så om du vill bygga en raket så måste du verkligen komma med något nytt. Och jag ser inte många nya saker som du kan serva. Men när du tittar på spasstransportation så är det fortfarande superkostigt.
- Speaker #2
Vad? Vad menar du med spas-till-spas?
- Speaker #3
Om du vill gå till en spasstation, först måste du gå till orbit, så du tar en raket. Men sen måste du gå från där raketen lanserar dig i orbit till spasstationen. Och det görs av... ett annat bil som kan vara användbar på en steg eller ett specifikt bil. Samma sak för jorden. Om du tar Orion till exempel, som är lärd av SLS. Du har en raket som får dig ut ur graviteten. Och sen flyr du till jorden med ett annat bil. Det är vad det är med stads till stads. Det vi vill ta med oss, som är nytt, är på en hand tillgångsfriheten. Vi har 25 % av konkurrensen för låga östsäkerhetssäkerheten, alltså staterna. 30 % av konkurrensen för jorden, så det är väldigt viktigt att vi är tillräckligt tillgängliga. Vi kommer att vara hållbara. Hållbar betyder att vi är troligen den första företagen i världen som använder grön propellant för vårt spetskraft. Vårt bil kan bli refjolerat och användbar. Vi har två propulsionsystem i bilen. En för kapsulen, som är den delen som kommer tillbaka till världen. Vi kommer att använda grön propellant. Normalt används hydrazin, som Space Six gör med Cargo Dragon. Norrfjällgruppen gör det också. De flesta människor i spetsindustrin använder hydrazin. Det är väldigt effektivt, men det enda problemet är att det är väldigt toxiskt. I de senaste tio åren har ny teknik utökat. Den vi kommer att använda är H2O2, så hydrazin pertsida. Vi kommer inte att vara de första som använder det, men trösten som har utvecklats med den här tekniken är ganska låg. Vi kommer att ta det till nästa nivå med vår partner så att vi kan ha högre tröster. För att vara väldigt precis, 24, där vi gör en subskalademonstration, flyr med 22 tröster, grön propellant, så det är inte så stort. Men sen targetar vi på 26 att flyga med 300-600 newtonklass. grön propylantröster, och det är en riktig innovation. Vi tror att det kommer att finnas depåer de kommande åren. De kommer mest troligen att vara oxygens och mesinsk, eftersom de driver SpaceX. Det nya propulsivsystemet som vi utvecklar är en motorn med 15 kN-tryck, som är tråkbar så att vi kan använda den för att landa på Mönsteren. Det kommer att finnas tre motorn. så att vi har flissibilitet på vägen när vi landar på jorden. Det ger tillräckligt energi för att gå till lunaorbiten. Vi kommer också att använda Lyspace 6, som de gör med Starship. Lockerna är hållbara för vårt reaktionskontrollsystem, så det är väldigt små thruster som håller på att hålla på med vägstiden, både för att landa på jorden och för att få en möte med stationen. Det är det vi har i plan.
- Speaker #2
Är det bara ett väg?
- Speaker #3
Ja, det är hela poängen. Traditionellt i den spetsindustrin hade man ett bil för ett jobb. Men om man tittar på aviationsindustrin och bilindustrin på jorden, så är det väldigt industrialiserat. Och det är förstås inte som att en stor bil är annorlunda än en mindre bil. Men så snabbt som möjligt försöker industrin använda samma bräck och pc för varier av bilar och försöker leverera synergierna mellan varier av bilar. Och vi tror att det är exakt vad som ska hända i spetsindustrin. Om man tittar på SpaceX och vad de gör med Starship, så har man en kärgård- och en kruvversion, och en rejäljningsversion. Vi gör samma sak, så vi använder samma bräckor. Vi har den låga orbitversionen och vi har den lunaversionen. Den lunaversionen har också två subversioner. Om man vill landa på en lunaresurs, så behöver man inte ha en pressuriserad tillväxt, eftersom man vill ta rörelser. Eller om du vill ha en inflytande habitat på ditt bil. Men du är inte intresserad av att få mat eller sådär. Men om du vill gå till Lunar Gateway. Om du vill få mat för astronauterna till exempel. Om du vill få pressuriserat saker eller saker för experiment. Så då har du kapsulen.
- Speaker #1
Följer du det själv? Så du bygger ett system för det också?
- Speaker #3
Ja, så vi har en version av kapsulen. Som är en version som kan innebära fjol. Kapsulen har dockinginterfäsen. Vi har också dockinginterfäsen i vårt servicemodul. så Vi kan vara helt ensamma, men vi tror också att det blir steg för steg.
- Speaker #0
tank stations so that we will not need this full independency. But we plan already so that we have a concept of operation where we are fully independent. Because at the end, it's a kind of chicken and egg problem. And we don't want to depend for the tank station to arrive so that we can perform the mission. Because then you're completely dependent on what's going to happen in the market. We want to be able to perform the mission with all the technologies.
- Speaker #1
And so when it's up there, and either you refuel it yourself or by someone else, for how long can it keep going? How many times can you reuse it?
- Speaker #0
Yeah, so if you mean just like staying in orbit, we want to be able to stay like minimum five years, which is quite long. And then it depends what you do, right? If you do many missions, you'll have to refuel many times. If you don't do that many missions, you don't have to refuel that many times. But yeah.
- Speaker #1
Yeah. But if you don't just think of it as the refueling, what is the life length of the of the capsule itself? Can it stay up there forever if you want to?
- Speaker #0
No, no. I mean, because you have, anyhow, you have radiations, etc. And the capsule is really thought for re-entering. That's really the whole of the capsule. The capsule, the raison d'être of the capsule is basically to bring living stuff or pressurized stuff to stations. These stations can be to low Earth orbit, they can be to Gateway. And then it's to re-enter. And when you re-enter, of course, you know, the thermal protections, they get damaged, you have to replace them, and you have to do a kind of maintenance of the capsule, a health check. So we plan to be able to reuse the capsule five times. We want that, let's say, the maximum time of between when it's splashed down and then reused again, that we are here talking about six months approximately. But at the end there are many things we just... don't know and that we will learn on the way.
- Speaker #1
And the modules underneath?
- Speaker #0
Yes, exactly.
- Speaker #1
Are they also, can they stay for longer? Can you keep them in space?
- Speaker #0
The idea is that, as I was saying, that you can keep the service module for like five years in space and you can refuel it. So you have like, I would say, like your engine house that can be refueled and you have your living house, which is containing... the living cargo and then comes back earth, can be recharged and then is brought up again.
- Speaker #1
Because as you say it's modular. Yes. So can you basically also put modules together to build a bigger structure?
- Speaker #0
Okay, that's a great question. So theoretically this is something you can look at and if you think like down the road, how to carry more stuff. That's, of course, something you want to have a look at. But again, it's not for tomorrow. We are very, very focused on making the first demonstration happening and making sure that, so this is for this year, and making sure that the 24 mission that we plan for October 24 with clients on board and a real big subscale demonstrator is also happening on time. And if we are successful, then we'll have time for more disruptive ideas.
- Speaker #2
But today, how big is it today?
- Speaker #0
So the spacecraft for Nix... for what is called Nix Earth, which is a spacecraft for the low Earth orbit. It's about 7.6 tonnes, just to give you an order of magnitude. And the one for the Moon is about 10 tonnes. The width, we spoke about the four metre diameters, you know, capsule and service module. We may enlarge a bit the service module for the Moon because we want to have like a centre of gravity which is like optimised for this longer trip. And the height is about 8 meters.
- Speaker #2
Who's your typical customer?
- Speaker #0
So on the one side is the agencies, so like traditional public customers, etc. So we want to serve the European Space Agency, we want to serve NASA, etc. But then you have also a rise of private customers for the low Earth orbit. Moon is still going to be like public customer for this decade. We'll see, I think, like the starting of a private business, like by the end of the decade, like, you know, refueling industry, drilling industry, etc. But so for low earth orbit private customers, and we have already LOI signed with these kind of customers, they can be private stations that we're going to serve. Also, like people willing to use us as a kind of mini private station. So these are luxury customers, these are entertainment customers. Virtual reality customers basically they are using our vehicle as a platform for advertisement, product placement. We also have industry customers who want to accelerate their research. I mean, you know that in microgravity, if you do pharma experiments on stem cells, potentially, you know, you can increase the speed of your experiment. And we plan to fly like three to, at the beginning, then five missions per year. So we really have like a regular schedule and the price is very, very low. So we are an enabler to privatize, I would say, microgravity as an environment for private research. So that's super interesting. so the Customer we have right now, signed LOIs, as I said, is on the one hand, like space agencies. That's going to be like very stable business. And then entertainment, industrial research and space.
- Speaker #2
So how often did you say you're going to launch?
- Speaker #0
Yeah, so what we plan is, of course, to start with one first successful. Again, I mean, we need to be focused on having. fast and first successes, and then we can scale. But what we plan for is to have, like, as a minimum, three missions per year in low-Earth orbit. And then we think, like, the routine will be around five missions per year in low-Earth orbit and, like, the same amount for the Moon. And it's really small, actually, right? It's very conservative, because if you look at station today, the International Space Station, you have about between 10 to 15 missions, including, like, cargo and humans. So if you say, OK, that's going to be multiplied by three to four, right, you end up with 50 to 60 missions per year. So if you say, OK, I'm having five, I think it's very conservative.
- Speaker #2
But you said your plans are to actually be able to carry people as well?
- Speaker #0
Yeah, longer down the road. So we've been part of the team and myself, we have experience in, you know, working on human spaceflight because we had the honor. to work on the European Service Module, which is half of the Orion vehicle, which brings back people to the Moon. So we know what it is basically, and we know it's very hard. And if you start with humans, and you can look, you know, at the time it took Virgin to fly, the time it took Blue Origin to fly, you have to do a lot of tests to prove your reliability. And these lot of tests means a lot of money and a lot of time, until you can have like your first revenues. So we are funded by VCs. I'm not going to explain to my investors, right, they'll have to wait statistically, you know, 8 to 10 years because this is what it took China, this is what it took SpaceX, this is what it took Virgin, this is what it took Blue Origin. So statistically, it takes you 8 to 10 years to fly humans. And I think if I'm going with a business plan, you know, which is, okay, just give me 1 billion or... two or three billion and then wait 10 years and then you'll see we'll have the first revenues i'm not trying to be able to convince a lot of people to give us money so we start with cargo because we can move faster um we start actually very fast with you know demonstrator because then even if we would fail it's not inverted comma a big deal we can learn a lot and starting with cargo and SpaceX had the same like path also. we can prove our reliability. So afterwards we can reduce the amount of testing, then we create trust, and when the time comes, you know, then of course we'll be the one to fly humans. So we already have that in our design, so we make our design compatible with the possibility to fly humans tomorrow. So we know where we're going to have the life support system, the four meter diameter is here so that we can carry four to five people in the capsule. But we don't start with humans for the reasons I just explained.
- Speaker #1
How did it start out and how did you get this far less quickly?
- Speaker #0
Yeah, so it started very, very, very simple. We didn't see any project like that, honestly speaking, in Europe. And we were just worried. Also looking at the market opportunity, we said, OK, this can be funded by private investors. because there is a real market, so there is a return on investment which is possible with all the growth of the space station as I explained. So I took a decision to leave. I personally took the decision in April, so officially I left in April Airbus. And then, yeah, so the company was created in summer, so in July to be precise. And then how, why it went super fast, I think we had a group of co-founders who were known and respected. by the space industry. So when you have like very very good technical people then you attract very good technical people. That's number one reason. I think we've also had the chance to attract people because our mission speaks to the heart of many engineers in Europe, like a feeling I am frustrated because I cannot express, I cannot unleash my talent. Many people want to work for exploration because that's an area which is like, it inspires, I think, all of us. And we've never done what we're doing, right, in Europe. So working on a thing which is not a first in its kind in the world, but a first in its kind in Europe and that can really like serve our European strategic needs is something which is very much I think very motivating for many people so we got now about about 1000 applications you know people willing to work for us.
- Speaker #2
But where do you go to find talent where do you recruit?
- Speaker #0
So at the beginning it was really like our network very beginning of the company I think you have two things which are okay three which are absolutely key one is okay the vision and the mission of the company but like you need to have really the right people and then you need to have money very basics right. So, and if you are wrong about the very first people at the beginning, that's a huge spillover effect impact. So we started with people we trust. So basically the people you have in the core team are people who have been working together. So, so far we've not been working with headhunters because, I don't know, but we've not seen like, for the time being again, the added value. And also lots of applications is coming in.
- Speaker #2
And is that from a technical side or is it like both marketing and...
- Speaker #0
design and we are hiring like many technical for the time being um because we just need to build the stuff um we're going to grow like next year the sales team that's going to be an important priority because i mean we we have the chance to have already like as we're saying 60 of capacity which is pre-booked but we need to i want to grow the sales pipeline i
- Speaker #2
want to take it back a little bit to your uh what you're actually doing here part of your goal is making space affordable yeah and accessible, but what is affordable? What does it cost to send a kilogram to space with you?
- Speaker #0
Yeah, so again we have to differentiate between one kilogram in orbit with the launcher and then the additional space to space transportation service that we provide. So to compare what is comparable, today if you want to send one kilogram to the International Space Station and then you want to have it back. So let's say the glass of water that we have in front of us, or this bottle of water, we send it to the space station, we want to have it back. You'll have to pay minimum $100,000 if you have no touching of any astronauts. If everything is automatized, this is $100,000. If you have an astronaut working one hour, because you want the bottle of water to be open, and whatever kind of experiment inside, and then brought that back. This one hour of one astronaut is about $150,000 for one hour. So you see, it's like way more than even the best paid lawyers in the US. So our target is to send one kilogram up and down for $25,000. So 25% of the current price, including, of course, the cost of launch and everything.
- Speaker #2
But there's not an option with the astronauts meddling with the water.
- Speaker #0
Honestly, the cost of an astronaut, like in the future, in the private space stations, I think this needs to be seen in the ecosystem. I'm sure like Axiom and Orbital Reef and Space Lab, they have in the business plan, of course, what's going to cost. But I think we're just at the beginning of this growth of that. So I expect the price rate to, the cost of an astronaut to decrease significantly. The launch costs are representing a significant portion of that price. So Starship is going to again. bring the cost of launching down. So, sorry, I'm not answering directly your question, but we can be cheaper because, yes, we focus as a first step only on robotic experiments, but we're already the majority of the experience of space station. And we can be cheaper also because we use the vehicle. And we can be cheaper also because in space, a large portion of your cost are actually mines, so people. And on average, a aerospace engineer in Europe is like one third or 40% of the price of water space in the US. And these are just like statistics. So being based in Europe is a good advantage for us because you have the competence and it's cheap.
- Speaker #2
But what's your view on space debris? I mean, if you send something up to space, there's going to be a risk of...
- Speaker #0
Yeah, yeah. So we'll have to then close. But so space debris is... So first it's really focused for the time being on the low Earth orbit, but I see that as a huge, huge risk. Well, let's say us as a vehicle, we are one vehicle, we are reusing our vehicle, refueling our vehicle. So, I mean, we don't contribute to create debris. We could even contribute with our propulsion technology to serve. space debris removal vehicle or potentially ourselves, you know, along the road to do that. Because at the end of the day, if you think about how the removal of the debris is going to be organized, well, you don't have that many solutions. You can try to do things from Earth, but, you know, a lot of energy not really working and certainly not working for big stuff. You're not going to have like one vehicle and then it's launched, you know, by a launcher and then it does its mission and then it's done. I mean, this is like crazy. It's like you have one vehicle. permission is going to cost a lot of money. So what you want to have is a fleet of vehicles which are staying here, which are based in the orbits, which are the highest risk orbit, and that can remove on a like this, on a like, let's say not seconds, but like you give them a mission, you can plan the whole mission profile and these vehicles that need to be refueled. As I was saying, you want to stay up there and not that every mission you need to launch a new kind of chaser. So you want to have a chaser which, if it stays here, plus has a high level of energy, it has to be refueled. It cannot be different. I mean, so I think, you know, the propulsion technology that we're developing can be like a very critical technology for the chaser. For the time being, we don't focus on that market and there are other players, but we would be delighted to serve these players who have developed really like technology with robotic arms. We've also a rendezvous to non-cooperative targets. that they can use basically your propulsion system because i think that's going to be the the key for a sustainable space debris force if we call it like that underbart
- Speaker #2
cold The Exploration Company will be back in a month. So after that, I think we'll have to visit them again and talk more about what's happened since we met Helen last time.
- Speaker #1
Absolutely! And before that, we'll do, well, not a re-visit, but a visit to China. Well, not a visit to China, but at least to Chinese space. And then we'll talk about black holes and exoplanets. and a little more of our... älskade och saknade ämne relativitetsteori.
- Speaker #2
Ja, och så blir det en massa annat smått och gott och nytt. Bland annat lite uppdateringar från Rymdforum.
- Speaker #1
Och vi skulle kunna prata musik. Vår skriven av Armin Pendek.
- Speaker #2
Jag heter Susanna Levenhaupt.
- Speaker #1
Jag heter Marcus Pettersson.
- Speaker #2
Har vi åkt till Marsen, görs på Beppo av Rundfunkmedia i samarbete med Saab.
- Speaker #0
Hello, the program is made by Rundfunk Media.
