- Speaker #0
Definierar vi månhuset som ett rymdskepp?
- Speaker #1
Det är en väldigt bra fråga. På många sätt är det ett rymdskepp. Det har många likheter med ett rymdskepp. Det är någonting som vi bygger som ska klara av att åka till rymden. Som ska klara av att verka i rymden och göra någonting i rymden. Och ha sin hela existens i rymden när det är klart. Om det är ett rymdskepp, på samma sätt som en satellit kanske är ett rymdskepp. Så tycker jag att månhuset är ett rymdskepp.
- Speaker #2
Den 15 januari i år skickades en Falcon 9-raket upp från Kennedy Space Center. Ombord fanns två månmissioner.
- Speaker #0
En från Firefly Aerospace, deras Blue Ghost-mission, som en och en halv månad senare landade på månen och lyckades utföra ett gäng olika experiment och uppdrag innan den försvann in i mörkret.
- Speaker #2
Och så den andra. Som innehåller inte bara en månlandare utan också ett månhus och en liten grävskopa.
- Speaker #0
Japp, ett svenskt månhus alltså. Det är ett konstverk, ett tekniskt experiment och ett ganska stort steg för svensk rydd får vi väl ändå säga.
- Speaker #2
Ja, absolut. Landningen sker under nationaldagshelgen vilket ju är alldeles, alldeles nu. Jag heter Susanna Levenhout.
- Speaker #0
Jag heter Marcus Pettersson.
- Speaker #2
Och du lyssnar på Har vi åkt till Mars än? Okej, så här. Det är ett hus skapat av konstnären Mikael Genberg. Och han har ju placerat sitt röda hus med vita knutar lite här och var. Mest på jorden. Redan 2009 hade Christer Fuglesang faktiskt med sig en modell av månhuset till den internationella rymdstationen. Som ett första steg mot att uppnå Mikaels dröm.
- Speaker #0
Och nyp, mer än 15 år senare är drömmen på väg att bli verklighet. För huset, det riktiga huset, det är på väg att landa. Och en av dem som har varit drivande i att göra verklighet av detta är rymdentreprenören, rymdingenjören... och numera också månhusbyggaren Emil Inferhatur.
- Speaker #2
Så Emil, vad är månhuset?
- Speaker #1
Månhuset är ett konstverk. Eller mer precis så är det ett hus. En röd stuga med vita knutar som vi ställer på månhushyttan.
- Speaker #2
Varför gjorde ni det?
- Speaker #1
För att det är konst. För att det finns en konstnär som vill göra det. Men också för att det är ett sådant vackert projekt där man låter... Människan deltar i de här komplicerade projekten som vi har gjort jättelänge. Vi har hållit på i 70 år att åka till rymden med hjältarna i stora hjälmar och rymdskeppen med återinträdesskydd. Det blir väldigt komplicerat och avlägset men månhuset tar det till var och en av oss.
- Speaker #2
Är det byggt i en timmerstuga? Vad är det gjort av?
- Speaker #1
Det är faktiskt en väldigt vanlig fråga. Vem ska ni skicka upp och bygga och spika ihop det? Det är ett litet hus, kanske 10-12 cm brett. Det är skrivet i aluminium, 3D-printad aluminium och målad med riktigt värmebestämd färg. Det ser ut som en timmerstuga.
- Speaker #0
Berätta om bakgrunden till månhuset.
- Speaker #1
Bakgrunden till månhuset, det är inte jag som ska berätta den egentligen, utan det är Mikael Jenberg som är konstnären bakom månhuset. Han har jobbat länge med röda stugor och bland annat satt hus i... i stadsparken i Västerås och så vidare. Och så fick han en idé, vad är det svåraste man kan göra? Månen, där vill jag ha ett hus, vore det inte fint? Och därifrån så jobbade han med nätverk framför allt. För de kommer från ingenstans, eller inte från ingenstans, men från ingenjörsbakgrund, ingen teknisk bakgrund, ingen relation till rymdteknik, så har han ändå ställt någonting på månens yta. Och det är väl därifrån det kommer från grunden och sen så har det tagit 25 år. Jag kom in 2008 som projektledare när han fick pengar att studera och bygga en månlandare. Det var en stor projekt från början. Sen kom kraschen 2008 när det inte fanns några pengar kvar. Då hamnade det på paus och sen hade vi en period med crowdfunding som inte heller visade sig riktigt gynnsamt. Sen träffade jag Antoine Bocquet på KTH när jag undervisade där. Han var student på KTH samtidigt som han jobbade på det här företaget som tar oss till månen i Luxemburg. Då frågade jag honom, okej vi behöver åka till månen, hur... Hur lite kan ni ta med er? Och då sa han 100 gram. Och så frågade jag vad kostar det? Och så var det alldeles rimligt med pengar. Och som jag sa till Mikael då att nu är vi nere på en kostnad så jag skulle kunna pantsätta min lägenhet och åka till månen. Och då som ingenjör så finns det många tekniska problem att lösa. Men då hade jag löst det sista problemet upplevde jag att det blev hanterbart med att finansiera. Istället för att prata om hundratals miljoner kronor så pratar vi om några miljoner.
- Speaker #0
Då har vi en styrbygga. Den har gått från en riktig stuga som jag kan gå in i i trä och slamfärg till något lite mindre. Men det spelar inte så stor roll för det viktiga och coola och stora här är ju att ni som du säger, ni har lyckats skicka, få ihop det så att ni kan skicka ett litet hus till månen. Berätta om den resan. Hur gick det till och hur ska ni ta er till månen?
- Speaker #1
Från början den här skalningen. Skalningen är väldigt intressant för vi försökte göra ett stort hus men det var jättesvårt att få det riktigt snyggt. Det blev konstigt på olika sätt om man ska packa ihop någonting och fälla ut och bygga huset på månen. Då insåg vi att på månen finns det ingenting att jämföra med. Skalan är inte viktig utan det viktiga är att det ser bra ut. Så då skalade vi ner huset och sen då när vi hade... Begränsningen att vi får ta 100 gram till månen. Då såg vi vad som var möjligt med att göra det. Det måste vara väldigt lätt, en lättviksdesign. Vi hade en jättetajt budget med massor med marginaler som alla försökte äta upp hela tiden. Men vi klarade av att hålla budgeten i slutändan i alla fall. Och sen så var det förstås att månhuset ska klara först uppsändningen. När det är en miljö ombord på raketen. Om man sätter sig själv under färgen på en raket så dör man för att det skakar så mycket. Så det är en jättelivlig miljö. Sen så är den här färgen någonting som är unik för att allting som man ser i rymden är antingen guld, vitt eller svart. Rött, grönt, orange är inte så vanliga färger. Då var vi tvungna att hitta sådana färger som kunde fungera för oss. Vi var tvungna att prova ut dem både ur termisk aspekt så att de inte värmde upp huset eller kylde ner huset för mycket. Och att de inte gasade ut, det vill säga att de lämnade ifrån sig material som kunde placera sig på elektronik eller optik ombord på landaren som skulle kunna äventyra hela missionen. Och så har vi gjort det. Det var en av några av de utmaningarna. Det andra är när Ice Space, som tar oss dit, har tagit oss 400 000 kilometer till månen. Vi är en omväg av bortom en miljon kilometer att komma tillbaka till månen. Och så rullar de ut oss på månen med rovern. Och så har vi fortfarande åtta centimeter kvar som är vårt ansvar. Så av 400 000 kilometer har vi åtta centimeter som vi ska ansvara för. Och de där gör oss jätteoroliga förstås. Den sitter fast på den här lilla remånbilen, rovern. Och sen så har vi en liten bult som håller fast den som vi skjuter av. Och då ska huset trilla ner. Och det är förstås, till början med så är det mycket energi i den här bulten. Så det finns mycket energi som ska tas upp av huset. Och sen så får det inte skjutas ner i backen. Utan det ska falla fint och ställa sig rakt på rätt. Vi har jättemycket jobb kvar att titta på att vi har bra yta, bra vy och att se till att det faktiskt landar på rätt håll. Det är vi. Jag blir väldigt spänd för. När allting annat som kan gå fel inte har gjort det så har vi fortfarande våran del kvar.
- Speaker #0
Själva huset, hur tillverkades det?
- Speaker #1
Det tillverkades genom 3D-printning av aluminium. Det var bara en utmaning i sig också. Vi vill ju ha en jättelåg massa men samtidigt hållfast. Så det är en lätt konstruktion, det vill säga att det är väldigt tunna ytor med en halv millimeter tjocka väggar som är förstärkta med inre förstärkningar internt som gör att den kommer hålla för vibrationer. Men de som fick göra det här skrev ut huset. De fick verkligen pusha sin teknologi till max. De trodde från början inte att de själva kunde göra det.
- Speaker #0
Okej, så det är ingen solid klump som är utskriven, utan det är en konstruktion med väggar och tak?
- Speaker #1
Just det, den har en insida, om man nu trycker det så. En utsida, en fasad och en insida som man får fylla med vad man vill. Just nu är den ganska tom.
- Speaker #0
Inga lampor? Nej,
- Speaker #1
jag tänkte kanske lite möbler, en spis, en kaffepanna. Sånt där vore mysigt.
- Speaker #0
Nästa mission då.
- Speaker #1
Kommer vara flyttlasset.
- Speaker #0
Då går jag direkt på den här landningen. För det är ju... Icebase som landar. De har ju aldrig landat på månen innan.
- Speaker #1
De har försökt en gång.
- Speaker #0
De har försökt en gång. De har vidrört månens yta.
- Speaker #1
De har grejer på månen.
- Speaker #0
Det har de. Icebase landar. Är det bestämt var på månen ni ska landa och hur nära den platsen ni har bestämt? Alltså finns det en exakt bestämd plats eller hur funkar det?
- Speaker #1
Det finns en exakt bestämd plats som vi... Vi befinner oss i områdesbanan kring månen nu och vad vi gör just nu är att vänta på att månen ska... Banan är fast men månen rör sig under. Så nu väntar vi på att den här platsen ska komma under banan så att vi kan landa på den platsen. Och den är vald i storleksordningen 10 kilometer som vi... En sådan radie vi kan landa på. Och platsen är vald så att det ska vara så riskfritt som möjligt att landa där. Det ska vara så enkelt som möjligt om man säger så. För att det är jättesvårt att landa på månen. Det är bara en av alla kommersiella missioner som har lyckats. Vi håller tummarna jättemycket.
- Speaker #2
När i tiden är detta?
- Speaker #1
Vi har ju sagt att det var på nationaldagen. Och det stämmer fortfarande om man befinner sig i Japan. Men det har inte hunnit bli nationaldag här i Sverige än. Tyvärr. Så det är den 5 juni landar vi här.
- Speaker #2
Är du nervös?
- Speaker #1
Absolut. Det är många saker som kan gå som man inte hoppas. Men vi hoppas på det bästa och bereder oss på det värsta.
- Speaker #2
Kan du beskriva den här landaren lite mer visuellt för oss? Hur stor är den? Hur ser det ut?
- Speaker #1
Landaren sitter uppe och satt på en SpaceX-raket och tillsammans med en annan landare som redan har landat. Den är ungefär tre meter hög, två meter bred och så har den tre ben om jag inte har fel. I botten sitter det förstås ett stort... framdrivningspaket med tankar och motorer och ovanpå det sitter alla avionik, det vill säga elektroniken och nyttolasten och rovern sitter infälld i sidan av landaren. Så när vi landar sedan sitter motorerna under och så bromsar vi ner så att vi mjuklandar. Och sen när vi landar där så ska den här rovern som sitter ganska högt upp ändå ta sig ner på backen med rätt sida ner bara den, så den är också... Ett känsligt moment, även om det inte är lika känsligt som självhandlingen innan vi rullar iväg. Sen är den gul, det vill säga guldfärgad, för man har alla rymdsystem nästan täckt av guldfilt för att hålla värmen in i sig.
- Speaker #0
Du har en raket, du har en landare, du har en rover och sen har du ett hus. Vilka är de olika stegen? Vilka står för dem?
- Speaker #1
Det är Icebase som skickade upp hela missionen tillsammans med Firefly. Så Icebase och Firefly var samma. Den 15 januari klockan 1.11 på natten lokaltid tror jag det var. Det var just det, det var mitt i natten där så det var 6.15 hemma här tror jag. Så där stod vi och tittade på när den dog iväg efter 25 år så verkligen ser den gå i. Det var mycket känslolad kan jag säga. Och det var det SpaceX på Cape Canaveral som skickade upp den. Och sen därifrån så är det iSpace i Japan som bygger landaren. iSpace i Luxemburg som bygger rovern. Och sen är det The Moon House AB som ansvarar för nyttolasten. De har tagit fram den och ansvarar för operationerna och så vidare.
- Speaker #2
Men är det något mer ombord än det lilla huset?
- Speaker #1
Det finns en skopa på baksidan. Vi sitter i ena änden på rovern och i andra änden sitter en skopa. Och det är också ett superhäftigt experiment. Nu kan man tycka att allting ska vara teknik i rymden. Men det här är ett juridiskt experiment. Man provar Luxemburgs rymdlag. Det vill säga att man ska gräva upp... De ska sälja rymdgruset för en dollar till NASA. Och se om någon utmanar det här att man ska kunna äga, att man ska kunna göra transaktioner med sådant man har utvunnit på andra planet eller andra himlakroppar. Det är superspännande verkligen. Det är på ett helt annat nivå än teknik. Vi gör ju väldigt mycket spännande teknik förstås och det är väldigt utmanande det också. Men det här är en helt ny dimension som är obruten mark liksom.
- Speaker #0
Det är otroligt roligt. Är det då iSpace Luxemburg som start? Eller vilka är det som ligger bakom den delen av missionen?
- Speaker #1
Själva det juridiska experimentet tror jag faktiskt är NASA som gör. Men jag ska inte svära på det. Det här är lite bortanför. Jag har inte studerat det i detalj. Däremot är det ett svenskt företag som bygger skopan som ska gräva det.
- Speaker #2
Jaha,
- Speaker #1
vad spännande. Det är två svenska experiment på, eller två svenska nyttolaster ska jag säga,
- Speaker #0
på roven. Och med tanke på det, för... Nu ska ju Epiroc gräva upp lite jord och sälja den till NASA. Om NASA köper den och de där ägare, betyder det då att aha, då äger vi ju marken som vårt hus står på?
- Speaker #1
Nej, det kommer de verkligen inte säga för då bjuder de in till... Mycket problem tror jag. Det är skönt. Det tror jag verkligen att någon kommer avstå från att göra. Däremot är det intressant att om någon kan gräva upp någonting och använda det till raketbränsle eller någonting. Då behöver man kunna handla med de här grejerna för att man ska kunna verka på månen. Någon kan lägga pengar på att utvinna saker på månen och någon kan använda de här sakerna som utvinna till att raffinera och göra något annat på dem. Då behöver man kunna handla om man behöver smörjmedlet som är att äga.
- Speaker #0
Hur har det gått från att ni hade idén tills att nu ska vi köra? Jag gissar att man inte bara stoppar ihop allt detta utan man måste testa. Hur har det testats på vägen att få ihop allting?
- Speaker #1
Det är verkligen en berättelse i sig. Vi hade massor med koncept. Från början tittade vi på olika utfällbara grejer med duk. tältduk på en hård stomme som skulle väcklas ut automatiskt. Det fanns ett experiment som vi gjorde på Västerås slott någon gång för länge sedan. Man hade en workshop och så gjorde man av stålbandstape och så vidare. Nu när vi har gått ut den här gången så har vi började det med att vi var tvungna att titta på olika designkoncept och en av de första koncepten var att vi skulle ha bockad plåt som vi lödde ihop. Den satte vi på... en skakmaskin på KTH. Och sen så gick det jag tror inte det gick 30 sekunder innan den flög bitar åt alla möjliga håll. Men det var också väldigt bra för hela teamet fick förstå att det är en ganska stressande miljö ombord på en raket som man måste verkligen designa för. Så efter det så har vi Monus har gått igenom alla tester som vilket rymdsystem som helst går igenom. Vi har skaktester både i Västerås och i Göteborg. Vi har chocktester när man spänner fast nyttolasten eller huset på en platta och sen slår man med en hammare på den i princip. För att simulera att när man släpper i väg, man lämnar raketen. Då sitter den stenhårt inspänd. Bara att släppa loss det där tar man bort väldigt mycket energi som släpps löst på en gång. Det där kan också skaka sönder saker. Så det är ytterligare en test vi gjorde. Sen har vi haft det i vakuumkammare. Då är det inte för utgasning utan för att se att den här lilla grejen som heter en HDRM som är den som släpper loss eller skjuter av den här bulten. Den får bara vara mellan minus 40 och plus 50 grader. Så oavsett var vi är på månaden, om vi står i skugga eller i sol så måste den temperaturen hålla sig däremellan. Det har vi verifierat i en vakuumkammare. Vakuum är viktigt för att här på jorden så jämnas temperaturen ut med atmosfären. Luften här tar ju... Vi jämnar ut temperaturen på oss och på allting annat så det är ungefär 20 grader på allting. Där kan det vara minus 70 på en bit som är i skuggan och plus 100 på en bit som är i solen. Det där måste man se till att vi balanserar så att det håller sig i de här temperaturgrejerna. Verkligen se till att den där bulten går av vid rätt tidpunkt. Inte att den inte går av och inte att den går av när vi inte tänkte det.
- Speaker #2
Vad är det som styr den här bulten som ska skjutas?
- Speaker #1
Det här är en bit minnesmetall. Som det sitter en värmare på. Så när man vill att den ska gå av så värmar man upp den där och expanderar den här metallen så pass mycket att bulten går av. Och trillar ner i backen.
- Speaker #2
Jaha. Och är det programmerat i förväg eller styr ni det?
- Speaker #1
Det styr de som sköter roven. Det sitter två kablar till roven. Så de kan sätta ström i dem och värma upp.
- Speaker #2
Gud vad coolt.
- Speaker #0
Mm, för det är det jag undrar också. För som sagt, det är inte bara ni, det är inte bara huset. Det är ju landare, det är rover. Har ni gjort några test tillsammans med dem? Hur har det gått?
- Speaker #1
Först så var iSpace nere på Teneriffa och provade att köra omkring med rover. På Teide så finns det ett lava-landskap som man brukar använda för interplanetära prover. Det är ganska likt, det finns ingenting att jämföra med, ingen skala, ingenting. Utan det är en väldigt fraktal yta. Så där provade de. Jag tror de släppte huset ett par gånger där. Sen åkte vi till Köln, för där finns det en månsimulatorarena med mångrus som är som en basketplan. Det är ganska mycket mångrus och det är dammigt som sjutton. Där hade vi en exjobbare som hjälpte oss och han gjorde lite mer detaljerade simuleringar. och testa med huset. Så vi var där och så var Icebase där med roven och sen så körde vi omkring där och fick känna på både se hur det såg ut ovanifrån och utifrån för det kommer vi inte få se på månen men också för att få se hur lite man kommer se från deras kameror. Vi har en kamera som sitter 20 cm över månens yta och med den ska vi bestämma var vi ska ställa huset. Det är en utmaning i sig, bara att få en uppfattning om hur det ser ut. Där borta är nog bra att ställa, jag tror att man får en bra bild där. Men i alla fall, där var vi, testade, körde omkring, ställde huset några gånger och fick en ganska bra känsla för att det kommer gå bra. Vilket var jätteskönt kan jag säga, det har vi varit lite oroliga för. Så då har vi gjort det, vi var på plats i Köln och sen gjorde vi faktiskt för två veckor sedan var vi nere i Luxemburg. Och så körde de rovern i Köln samtidigt som vi satt och tittade på vad som hände från Luxemburg. Så vad vi kommer se under själva operationen sen på månen. Så vi simulerade vad vi skulle göra under månoperationen.
- Speaker #0
Just det, för det är en radiostyrd rover, den är inte förprogrammerad utan man kör den liksom.
- Speaker #1
Exakt, det är som om man skulle kontrollera tvn fast på 400 000 kilometer bort. kanal efter två sekunder. Man skulle innan trycka bort ganska många kanaler innan man såg den första så att säga. Så det är lite spännande bara att få göra någonting med en sån fördröjning.
- Speaker #2
Hur lång tid har ni liksom planerat att ni har på er ungefär? Alltså från det att roven lämnar landaren till det att ni har hittat rätt plats. Jag menar om man tänker sig själv när man Ska gå omkring på stranden och hitta den bästa platsen på stranden att lägga sin lilla handduk.
- Speaker #1
Vi har ganska lång tid, vi har fem timmar på oss. Oj! Fem timmar att både placera huset och ta bilder. Så det är ganska bra. Om man ska jämföra med någonting så är en måndag 14 dagar på jorden. Av det får vi en hel dag. Vilket är fantastiskt lyxigt faktiskt. Även om det kommer vara tajt ändå.
- Speaker #0
Då undrar jag så här, du ska placera ett hus på månen. Hur får vi reda på det? Du pratar om bilder, men hur mycket bilder och vad förväntar vi oss få från det?
- Speaker #1
Vi ska ha åtminstone bilder från tre olika vinklar på månhuset som kommer vara av hög kvalitet. Sen kommer vi se bilder hela tiden vi gör saker på månen. Men vi ska välja tre vinklar så att vi får bra bilder på huset och de kommer komma tillbaka sen.
- Speaker #0
Kommer en av bilderna vara månhuset på en liten kulle? jorduppgång i bakgrunden.
- Speaker #1
Det är det vi drömmer om. Frågan är om det kommer att hända. Det beror väldigt mycket på hur det ser ut. Vi skulle väldigt gärna vilja ha det på en kulle. Då får vi en bra perspektiv. Tyvärr kommer solen att vara väldigt nära jorden på himlen. Eftersom det inte finns någon atmosfär på månen så blir det väldigt lite ambient light-ljus bakifrån. Så om vi skulle ha jorden på himlen bakom huset så är det på den mörka sidan av huset. Så det kanske blir en siluett. Det kanske vi gör också om vi bestämmer oss för att det är en av de fina bilderna. Det får vi se.
- Speaker #0
Ni har ju fem timmar på er.
- Speaker #1
Ja, precis. Gott om tid.
- Speaker #0
Berättade du var på månen ni skulle landa?
- Speaker #1
Det gjorde jag inte. Det var lite roligt faktiskt för att när vi tittade första gången var vi skulle landa någonstans så tittade vi på ett ställe som var väldigt vetenskapligt intressant. En ny krater som då får man en oförstörd... insida av månen att studera. Sen så var det ett ställe som hette som var Rägnens yta, Sinuseridum. Fantastiskt med en bakgrund av berg. Och sen så var det Västerås koordinater. Och när vi sa Västerås koordinater då var det jubel liksom i gruppen. Det roliga är att nu landar vi inte alldeles för långt från Västerås koordinater på månens yta. Även om det är man får lite... Lite fri i tolkningen men det är ganska högt upp, ganska mycket mitt på. Så om man tittar från jorden så är det absolut ungefär.
- Speaker #0
På månen motsvarande där Västerås ligger på jorden.
- Speaker #1
Just det, nej vi ska inte landa i Västerås.
- Speaker #0
Nej, nej, nej, jag försöker bara få ihop det här griddet då.
- Speaker #2
Vad hände med huset sen? Hur länge ska det stå där?
- Speaker #1
Det kommer stå där för alltid. När Apollo-astronauterna var där. så tittar de på hur stor risk... Det enda som kan hända med huset är att det kommer en asteroid eller meteorit att slå ner i huset och förstöra det. Och chansen på det är en på 20 miljoner per dag. Nu får vi ta det med en nypa salt. Men det är på den storleksordningen att det händer på ytan som täcks av en astronaut. Och huset kanske är en tjugondel av det. Då får man multiplicera med 20. Så det kommer stå där väldigt, väldigt länge innan det händer någonting. Man får väl åka dit och titta.
- Speaker #2
Men området där huset kommer att stå. Vad händer om någon bestämmer sig för att det här området är väldigt intressant för en molnbas? Här ska vi bygga molnbasen. Får de bygga den runt huset då? Eller vad gäller tomtgränser och sådana saker?
- Speaker #1
Man får inte äga eller man får inte göra anspråk på yta på en annan planet. Det är väldigt viktigt och det har vi fått lova dyrt och heligt både mot Icebase men också mot staten som äter oss tillstånd och bedriva rymdverksamhet att vi inte ska lägga anspråk på ytan på månen. Jag tror också att det finns i överenskommelsen med Artemis Accords så säger man att man ska inte störa andra. Historiska platser på månen. Jag räknar med att vi blir en historisk plats på månen.
- Speaker #0
För att göra något sådant här så behövs det ju massa olika tillstånd, gissar jag. Hur gick det till när man söker tillstånd i Sverige för att landa någonting på månen?
- Speaker #1
Det här är ju en lite känslig fråga kan man säga. Jo, men vi sökte tillstånd om man ska driva rymdverksamhet och man ska styra farkoster i omloppsbanan. Och den här lagen är skriven för satellit. lite specifikt men den är generaliserad, den tolkas generellt för rymdfarkoster. De måste man ha tillstånd enligt svenskt lag. Sen så är det också så att man måste enligt internationella överenskommelser måste man registrera allt man skickar upp i rymden och det är bara stater som får skicka upp saker i rymden när man kommit överens om. Så när vi har skickat upp huset då har rymdstyrelsen lovat att registrera huset som ett rymdföremål. Och vi sökte om... Vi ansökte om tillstånd för att bedriva rymdverksamhet i september. Sen tänkte vi att det var i god tid för landningen som då skulle vara i december. Kanske lite tajt men i alla fall. Vi trodde länge att det skulle komma innan jul. Men det kom i slutändan inte innan vi skickade iväg. Då hade vi ytterligare en fråga om komplettering. Sen så... Ja nu drar jag lite på det här förstås. Fick vi tillståndet i februari då vi fick godkänt, vi fick vårt tillstånd att bevilja rymdverksamhet. Beviljat. Men i princip så var vi lite...
- Speaker #0
Du var en rymdpirat under vissa perioder.
- Speaker #1
...rymdskurk. Vet inte om vi ska skriva om det där till Space Criminals. Men ändå, vi är ju en av kanske en handfull företag i Sverige som har tillstånd att bedriva rymden. De är typ fem, den nivån. Som Månhuset och sen de stora företagen.
- Speaker #0
Precis. Alltså, jag älskar ju det här att när de skulle bestämma var Månhuset skulle placeras då fanns det en vetenskapligt intressant plats som alternativ. Och sen dök koordinaterna från Västerås upp. Och de bara... Ja, vi kör!
- Speaker #2
Ja, och jag hoppas verkligen att de får till fler uppdrag nu när de har sitt tillstånd. De skulle ju kunna bygga en hel stad där uppe, tänker jag. Ja, kanske inte just ett nytt Västerås, men det är ju hur som helst en riktigt bra början på en svensk månbas.
- Speaker #0
Ja, så nu hoppas vi ju bara på att både landning och placering av månhuset går som det ska nu i dagarna. Följ oss i sociala medier, där lovar vi att hålla er. uppdaterade med hur det går.
- Speaker #2
Ja, och i kommande avsnitt blir det mer om de andra delarna av missionen. Vi hörs!
- Speaker #0
Och musiken som du hör här i bakgrunden den är skriven av Armin Pendek.
- Speaker #2
Jag heter Susanna Levenhaupt.
- Speaker #0
Jag heter Marcus Pettersson.
- Speaker #2
Har vi åkt till marsen görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med SA.
