- Susanna Lewenhaupt
Tänk om hela bankväsendet skulle gå ner så att GPSen stängs av.
- Marcus Pettersson
Men du kanske kan hitta dit med hjälp av karta och kompass. Om du inte minns var det ligger. Vi pratar ofta om rymden som framtiden. Men som ju ni, våra lyssnare, redan vet så är rymden redan idag en stor del av vår vardag.
- Susanna Lewenhaupt
Verkligen. Mobilnätet, väderprognoser, banker, allt bygger på satelliter. Och skulle de sluta fungera kan samhället stanna på bara några minuter.
- Marcus Pettersson
Och då handlar det alltså inte om att vi inte kan hitta till banken utan GPS, utan att hela systemet bygger på exakt tid. Utan det kan banken inte avgöra när en betalning görs och utan den infon så kraftar hela systemet.
- Susanna Lewenhaupt
Precis. Varje kortköp och varje swish bygger på att alla banker är synkade på millisekunden. Och GPS är alltså bankernas gemensamma klocka.
- Marcus Pettersson
Och detta är alltså bara ett av alla de system som bara måste funka om krisen eller kriget kommer. Jag heter Marcus Pettersson.
- Susanna Lewenhaupt
Jag heter Susanna Levenhaupt.
- Marcus Pettersson
Och du lyssnar på... Har vi åkt till Mars än? I början av sommaren var vi i Almedalen och spelade in ett avsnitt där vi pratade med en massa intressanta personer.
- Susanna Lewenhaupt
En av dem var Mikael Frizzell, generaldirektör för MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. som pratade om hur rymden blir en allt viktigare del av det civila försvaret. Han tryckte på att vi är beroende av kommunikationstjänster och övervakningstjänster från rymden och att vi måste samarbeta mer mellan det civila och det militära försvaret.
- Marcus Pettersson
Och i det avsnittet lovade vi också att vi skulle prata mer om rymdens roll för Sveriges säkerhet och beredskap. Så då träffade vi såklart den som jobbar allra närmast just de här frågorna. Kristoffer Hultgren, enhetschef för rymdsäkerhet på MSB.
- Susanna Lewenhaupt
Och vi börjar i vanlig ordning från början. Kristoffer, vad är MSB?
- Kristoffer Hultgren
MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, är ju myndigheten som ser till det civila försvaret i Sverige. Civila försvaret och krisberedskapen. Det är två lite olika men sammanhängande områden. MSB är just nu i en förändringsresa mot att bli myndigheten för civilt försvar. Vad skillnaden blir det frågar sig alla just nu. Men om man tittar bakåt i tiden så har MSB varit en myndighet som ger råd och stöd till alla andra myndigheter och aktörer där ute som behöver ha det. Kopplat då till civil beredskap. Nu går myndigheten mot att bli mer av en topp. Uppnåd för det civila försvaret. Jag tror att tanken här är att myndigheten för civilt försvar ska styra lite mer över det civila försvaret än vad MSB har gjort.
- Marcus Pettersson
När blir ni nya myndigheten?
- Kristoffer Hultgren
Nya myndigheten kommer från första januari 2026. Då är vi myndigheten för civilt försvar. Det här året handlar om en förändringsresa från det gamla till det nya. Det är en ny grafisk profil. Vi ska få ett heraldiskt vapen. Så vi blir ju en försvarsmyndighet men en civil försvarsmyndighet.
- Susanna Lewenhaupt
Och hur samarbetar ni med försvaret?
- Kristoffer Hultgren
Ja den här resan gör ju att vi ska närma oss försvarsmakten och sammanfläta vårt arbete mycket mycket mer. Vi blir ju lite back to back med försvarsmakten där de tittar på det yttre hotet och det militära försvaret. Myndigheten för civilt försvar då tittar ju inåt landet och ser till att samhället fungerar som det ska i. Genom hela hotskalan och hela vägen från fred till krig.
- Marcus Pettersson
Och mitt i allt detta så sitter du och är då enhetschef för rymden. Mm,
- Kristoffer Hultgren
det stämmer.
- Marcus Pettersson
Var kommer rymden in i detta och i den nya myndigheten?
- Kristoffer Hultgren
Ja, om man tittar bakåt då så rymd på MSB har ju mycket handlat om kanske solstormar och den typen av frågor som skulle kunna drabba samhället på något sätt. Men som vi här inne i rummet vet. Och lyssnarna säkert också vet att det har ju hänt saker på rymdområdet de senaste åren, minst sagt. Och det här märks ju också i vår verksamhet som handlar om att se till samhällets funktionsnedsättning. Vi behöver ju ha koll på vad som händer över våra huvuden också, inte bara här på marken. MSBs uppgift på rymdområdet, den hör ju till MSBs huvuduppdrag fast då med alla rymdkopplingar. Så vi kan titta på att samhället ska fungera via rymdinfrastruktur. Då handlar det om att vi kan använda rymdinfrastruktur för tjänster inom krisbredskap. inom kommunikation, vi kan ha satellitkommunikation i rakel till exempel. Vi kan använda satellitbilder för att få bättre koll på krissituationer och så vidare. Men om man då drar det lite längre i hotskalan mot kris och krig så vill vi också att de här tjänsterna ska fungera hela vägen dit. Det kan ju handla om att vi ska ha tjänster som fungerar även om vi har hot mot dem som störning och andra antagonistiska hot.
- Marcus Pettersson
Då behöver vi att du förklarar för lyssnarna vad Rakel är, för då har vi nog aldrig berättat för dem.
- Kristoffer Hultgren
Ja, Rakel är ju det svenska kommunikationssystemet som används för förledning och samverkan i Sverige. Det är ju det kommunikationssystemet som används av till exempel alla blåljusmyndigheter och så. Och MSB, det är ju ett ganska gammalt system. MSB håller just nu på att utveckla den nya generationens Rakel. Oracle G2 brukar vi kalla den, eller vi har mer och mer börjat kalla den för Sven faktiskt. Sven som är Swedish Emergency Network. Lite roligt namn. Och det här kommer ju då bli ett kommunikationssystem för både tal och data så att vi kan förhoppningsvis också ha bildinformation i det här systemet. Eventuellt också videoöverföring i det här systemet. Och min förhoppning är ju att vi kommer använda väldigt mycket satellittjänster i. I svenn.
- Marcus Pettersson
För det består både av satellittjänster och marktjänster så att säga.
- Kristoffer Hultgren
Ja det kommer det att göra. Det är ju åt det hållet vi går för att det ska kunna vara ett robust system och som ska fungera överallt i Sverige. Långt ut i skogen, långt upp i fjällen där inte dagens rakel är lika bra som vi hoppas att det framtida rakel ska bli.
- Marcus Pettersson
Och om man har ett sådant system och så använder man det för satelliter. Vilka satelliter använder man då?
- Kristoffer Hultgren
10 000 kronors fråga. Det vet vi såklart inte riktigt än. Vi får prata med industrin, vi får fundera på om vi ska utveckla egna satelliter. Vi får se vad som finns och vilka möjligheter som det lutar åt. Men någonting som vi ser idag är att satelliter blir billigare och billigare. Det blir billigare och billigare att skjuta upp satelliter. Jag hoppas att vi kan gå mot fler egna system.
- Susanna Lewenhaupt
Och vad använder Rakel idag?
- Kristoffer Hultgren
Precis, Rakel idag består av ett stort antal basstationer, alltså telemaster som står runt om i Sverige. Den huvudsakliga användningen av Rakel går via de här masterna. Sen har Rakel mobila basstationer som kan rullas ut och då går det via satellit.
- Marcus Pettersson
Du säger här att under krig så ska vi kunna ha en fortsatt förmåga. Hur? arbetar ni för att vi ska ha det?
- Kristoffer Hultgren
Först och främst så gäller det att se till vilka ska ha förmågan. Är det MSB själva som ska ha förmågan eller är det någon myndighet som ska ha förmågan eller är det någon kommun eller någon annan aktör som ska verka i de här situationerna. Sen behöver vi se till då hur de arbetar med förmågorna idag. De kanske använder förmågor idag som vi är ganska säkra på inte kommer vara tillgängliga om... Skiten träffar fläkten om man får uttrycka sig så. Då behöver vi kanske prata lite med dem och råda dem att använda någon lite säkrare variant av den här tjänsten. Sen jobbar vi också för att vi ska kunna använda EUs rymdtjänster i Sverige som är av de lite säkrare sorten. Det här kräver lite utvecklingsarbete för att vi ska kunna använda tekniken och så vidare. Det handlar i stort om att vi ska använda säkert. Säkrare tjänster, alltså som är mer störtåliga och som vi bedömer kan fungera genom hela skalan i kris och krig. Där kommer också frågan om rådighet in. Vem bestämmer om den här tjänsten? Vem kan stänga av tjänsten? Och så vidare.
- Marcus Pettersson
Vi pratar om tjänster och förmågor. Vad är det som är de stora sakerna som måste fungera?
- Kristoffer Hultgren
från vårat håll så är det ju Man kan ju dela upp rymdtjänster ganska snävt i tre olika områden. Det är ju satellitkommunikation, där vi räknar in både tal och dataöverföring äntligen. Sen har vi ju bildinformation, jordobservation... Man kan kalla det helt enkelt satellitbilder. Och bilder kan ju vara optiska, man ser dem som vi gör med ögat. Eller så kan det vara andra sensorer som radarsensorer eller något sånt där. Och sen så pratar vi också GNSS, alltså positionering och tidsangivelse via satellit. Som till exempel GPS. Det är ju de tre huvudsakliga rymdtjänsterna. Och tittar vi på kommunikation till exempel, då vill vi använda ett kommunikationssystem som inte. en galen amerikan kanske äger utan vi vill använda någonting som vi har bättre rådighet över och kan bestämma själva över. Och tittar vi på GNSS-positionering, då kanske vi inte vill att kritiska verksamheter ska använda den öppna GPS-signalen därför att vi tror att den har nog stor benägenhet att försvinna i kriget till exempel. utan då kan man använda Först och främst att man går över till att använda den europeiska motsvarigheten som är Galileo. Och gör man det så kan man också gå över till att använda den säkra tjänsten inom Galileo som heter PRS. Bildinformation är ju det tredje. Där har vi egentligen från MSBs håll bara börjat arbetet just nu. Vi jobbar ju inom EU för att EU ska ta fram en säker bildinformationstjänst också.
- Susanna Lewenhaupt
Och alla de här tjänsterna... Ska man då hålla säkra? Men rent konkret, kan du gå in på vilka typ av situationer ni förbereder för?
- Kristoffer Hultgren
Jag tänker på om vi har rymdtjänster som vi vill kunna använda i samhället så kan vi ju prata en hel del med Försvarsmakten, jobba tillsammans med Försvarsmakten som kanske vet lite mer om vilka hot vi ser just nu mot. Olika satelliter och få lite information därifrån och då kan vi på ett annat sätt vara förberedda för om vissa rymdtjänster skulle gå ner till exempel. Då gäller det för oss att ha koll på vilka verksamheter som skulle kunna drabbas till exempel. Sen handlar det väl också om att saker som vi ser händer redan idag ligger på vårat bord som till exempel GPS-störningar som sker över Östersjön. Där jobbar vi en hel del med att samordna området. Vi pratar med alla som kan vara berörda, ser till att alla vet vad som händer och att vi jobbar åt samma håll. Här jobbar vi också med att ta fram en lägesbild för var störningarna är just nu och kunna varna de som skulle vara berörda. Det är ett område som kanske inte riktigt... Riktigt hör till rymdlägesbild, men det är ändå en lägesbild för rymdtjänster så att vi bygger upp det här lite med rymdlägesbild också.
- Marcus Pettersson
Och när vi pratar om detta, och så var du också inne tidigare på det här med egen rådighet och så. Och då bland annat att vi kan gå över till ett europeiskt system eller sådär. Men finns det planer på, eller hur ser det ut för att ha egna satelliter för er eller för Sverige?
- Kristoffer Hultgren
Vi har väl inga... större planer på att ha några egna satelliter i dagsläget. Men jag tror att det här är någonting som skulle kunna ändras ganska fort. Vilken väg man då väljer att gå, om det ska vara MSB-ägda satelliter eller om vi ska köpa tjänster från rymdindustrin i Sverige, det får vi ju fundera lite på. Men att vi behöver ha egen rådighet för kritiska tjänster, det är ju helt klart. Men egen rådighet kanske är att ta i också. Vi behöver ha tillräcklig rådighet för ändamålet. Man kan säkert klara sig väldigt långt med Starlink till exempel men någonstans däremot mot ena sidan så behöver vi kanske ha egna system också.
- Marcus Pettersson
Ja för om man pratar Starlink till exempel så har vi ju en situation idag där om man säger Ukraina, Ryssland att... Elon kan få för sig. Jag stänger av här för jag tycker inte ni ska använda det längre. Hur ska vi skydda oss mot en sån situation? Som ju mycket möjligt skulle kunna uppstå.
- Kristoffer Hultgren
Ja det är ju en situation som man kanske inte kunde förutse. Man var ganska trygg med att använda amerikanska kommersiella tjänster. Men det här är ju någonting som man behöver ta med sig. Vi äger inte tjänsten. Vi kan inte påverka tjänsten mer än att betala för tjänsten. Och på så vis då få tillgång till den. Men ägaren kan ju... gå i konkurs eller vad som helst. Så jag skulle säga att Starlink, jättebra system. Det har ju hög hastighet, hög bandbredd och så vidare. Och det går ju jättebra användare. Men förlita dig inte på att Starlink alltid kommer att finnas där när du behöver det.
- Susanna Lewenhaupt
Men handlar det då om att man förbereder sig på att... Bara att man har en annan leverantör att ta till vid en sådan situation, att man bara flyttar över till den leverantören i sådana fall.
- Kristoffer Hultgren
Ja, precis. Har man inte möjlighet att ha egna satelliter, egna system, så i alla fall kan man ju ha många system som man har tillgång till. För att om någon faller bort så finns det alltid flera som är gripbara. Det lägger inte alla ägg i samma korg.
- Marcus Pettersson
Det har ju hänt en del i världen sedan det blev en ny president i USA. Har ert arbete förändrats? Ser ni på säkerhetssituationen och justerar utifrån det på ett nytt sätt nu?
- Kristoffer Hultgren
Jag skulle inte säga att vi gör det mer än andra tror jag. För vi har inte så många samarbeten med USA. Det kanske vi borde ha haft mer samarbete med USA men i dagsläget så har vi inte kommit dit riktigt så för oss förändrar det inte så mycket. Vi jobbar ju väldigt mycket inom EU, inte så mycket utanför EU.
- Marcus Pettersson
Ja just det. EU och NATO jobbar ni med som myndighet. Har det blivit något arbete tillsammans med NATO sen ni gick med i NATO för er del?
- Kristoffer Hultgren
För MSBs del väldigt mycket. För vår del inom rymdområdet på MSB är det inte speciellt mycket faktiskt. NATO har väl inte riktigt kommit igång med sitt rymdarbete på den civila sidan än. De har ju väldigt mycket rymd på den militära sidan men inte så mycket för just krisberedskap eller civil preparedness som de kallar det.
- Susanna Lewenhaupt
Men då måste de ju vända sig till er tycker jag. Då borde de ju ha någonting där.
- Kristoffer Hultgren
Det är nog bara en tidsfråga tror jag.
- Marcus Pettersson
Hur använder ni och arbetar ni med rymddata idag?
- Kristoffer Hultgren
Ja, först och främst så är vi ju mer byråkrater än vad vi kanske skulle vilja vara. Vi skulle ju vilja jobba mer handfast och kunna ta på saker och sånt. Men det blir ju tyvärr väldigt mycket powerpoints i dagsläget. Det som är mest konkret just idag det är väl att vi har en varningstjänst för kraftiga solstormar. Vi har ju koll på solen hela tiden och läget på solen och har byggt upp... Vi har också en tjänst som skickar ut varningar när vi har kraftiga solstormar till de som har anmält sig för att få de här varningarna. Parallellt med det så jobbar vi också med GPS-störningarna. Vi har ett system som håller koll på var GPS-störningarna finns och inom en snar framtid ska vi kunna skicka ut varningar den vägen också. Sen så handlar det väldigt mycket om planering framåt just nu och vi jobbar väldigt mycket idag. inom EU. Alltså vi sitter väldigt mycket på EU-möten i Bryssel och utvecklar EUs rymdtjänster. Och där handlar det ju om frågor som vad Sveriges position är i olika frågor. Ska de här rymdtjänsterna fungera över Arktis till exempel? Ja, säger Sverige. Och så får vi driva den frågan på de här mötena. Men nu från årsskiftet har vi fått en tydligare roll att samordna rymdfrågorna för det civila försvaret. Så framöver hoppas vi att det kommer att bli väldigt mycket mer nationellt arbete. Så jag skulle säga att mycket powerpoints och just nu så är det i sin linda och vi hoppas att vi kommer att kunna göra mer konkreta saker framåt.
- Marcus Pettersson
Vad är nästa steg? Vad gör ni nu för att ta steget vidare?
- Kristoffer Hultgren
Ja nu gäller det ju att strukturera upp det här ordentligt och vi rekryterar ju nu så att vi kan växa och få ordning på torpet som man kan säga. Nu vill vi... Bestämma själva vad vår roll här är och nu ska vi se till att det civila försvaret både använder rymd där det behövs men också se till att kanske inte använda rymd där det inte behövs eller där det finns sårbarheter.
- Susanna Lewenhaupt
På vilket sätt tänker du då att man ska undvika att använda rymd?
- Kristoffer Hultgren
Ja men det kan ju vara verksamheter som kanske förlitar sig väldigt mycket på sårbara rymdtjänster. GPS är ju ett väldigt bra exempel att ta hela tiden. Där man kanske kan använda andra metoder istället för GPS. Och där kan vi stötta också i vilka andra metoder man skulle kunna använda för att navigera utan satellit helt enkelt.
- Marcus Pettersson
Kart och kompass.
- Kristoffer Hultgren
Exakt.
- Susanna Lewenhaupt
I vilka fall rekommenderar du kart och kompass istället för GPS?
- Kristoffer Hultgren
Ja, inom transportsektorn kanske kart och kompass ska vara obligatoriskt. Sen bör man kunna använda en kartankompass också. Det är faktiskt inte alla som vet hur man läser en karta i dagsläget.
- Susanna Lewenhaupt
Det känns som att vi har vant oss väldigt mycket vid rymdtjänster. Även bankväsendet, allt förlitar sig på rymdtjänster. Hur mycket av ett problem är det?
- Kristoffer Hultgren
Det är faktiskt en väldigt bra fråga som vi har börjat att leta svaret på. faktiskt. Vi har börjat ett arbete nu för att gräva lite djupare i det här vart finns beroenden till rymdtjänster inom de här samhällsviktiga verksamheterna. Och vår misstanke är ju att det finns väldigt många av de här beroendena i väldigt många verksamheter och det här behöver vi ju ändra på. Och verksamheterna själva behöver ju också titta på var de har beroenden till rymdtjänster och ta med det här i sina risk- och sårbarhetsbedömningar.
- Marcus Pettersson
Jag tror inte jag känner en enda människa som har sett en sedel de senaste åren.
- Kristoffer Hultgren
Nej, det var nog länge sedan.
- Marcus Pettersson
Och liksom, vad händer? Nej, men om banksystemet går ner och ingen har pengar. Det kommer inte funka.
- Kristoffer Hultgren
Nej, och det vore ju tråkigt om banksystemet gick ner för att någon stängde av GPS.
- Marcus Pettersson
Ja, det vore ju tråkigt. Ja, kanske. Ännu tråkigare om vi inte har en bra backup. Egen rådighet och det ni vet. Vi har ju så många bra företag i Sverige som jobbar med rymden. Så vi bara kör.
- Susanna Lewenhaupt
Ja, och det är ju uppenbart att det inte bara är rymden som är ständigt utvidgande. Det är även Sveriges myndigheters intresse för rymden. Så det borde ju innebära att beställningarna snart börjar rulla in.
- Marcus Pettersson
Ja, om jag var du. så skulle jag starta ett rymdbolag. Eller i alla fall lära mig mer om rymden. Den är ju både nuet och framtiden.
- Susanna Lewenhaupt
Eller hur? Och vill ni lära er mer om rymden så fortsätt att lyssna på vår serie. Alla nya och gamla avsnitt hittar ni på harviåktimarschen.se
- Marcus Pettersson
Där hittar ni också vårt givliga soundtrack. Det är skrivet av Armin Pendek.
- Susanna Lewenhaupt
Jag heter Susanna Levenhaupt.
- Marcus Pettersson
Jag heter Marcus Pettersson.
- Susanna Lewenhaupt
Har vi åkt till marschen görs på Beppo. av Rundfunk Media i samarbete med Saab. Hallå,
-
programmet gjordes av Rundfunk Media.
