Description

I vårt senaste avsnitt utforskar vi hur mossan kan bli en nyckel till livsuppehållande resurser på Mars! Viintervjuar industridesignern Tina Eklund som står bakom projektet Moss on Mars, the parabolic photon vessel, och hon ger oss en inblick i hur denna pionjärsväxt kan skapa jord, syre och till och med elektricitet. Tina arbetar med ett 3D-printat kärl i Mars-regolit som mossan kan växa i och där ha funktionen av en biologisk solcell som alstrar ström genom mossans symbios med bakterier som frigör elektroner.

Har vi åkt till Mars än? är en populärvetenskaplig podd om rymden, framtiden och människans plats i universum. Med nyfikenhet och humor tar den sig an stora frågor: Hur långt har vi kommit i rymdforskningen? Vad krävs för att åka till Mars? Och varför är vi så fascinerade av den röda planeten? Programledarna intervjuar forskare, ingenjörer och astronauter, och förklarar allt från livets uppkomst till raketmotorer – begripligt och engagerande för alla som någon gång tittat upp mot himlen och undrat. Serien berättar inte bara om rymden – den använder rymden för att förstå vad det innebär att vara människa.

Förutom ämnen som mörk materia, galaxer, ljusets hastighet, satelliter och odling av mat i rymden så har vi i tidigare avsnitt följt astronauten Marcus Wandts resa mot rymden och hans förberedelser inför uppdraget till ISS – från träning i Sverige och runtom i världen till hur det känns att stå på startplattan. Har vi åkt till Mars än? finns också som en juniorserie för mellanstadiet där barnens egna frågor står i centrum: Hur bygger man en bas på Mars? Vad döljer sig i ett svart hål? Och vad är solen gjord av? Serien har 20 avsnitt med tillhörande lärarhandledningar som gör vetenskapen tillgänglig och rolig.

Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Transcription

• Speaker #0

  Vänta, är det det här lille introt vi har?

• Speaker #1

  Ja, alltså jag skrev ett annat men det blev lite mossigt kan man säga.

• Speaker #0

  Idag ska vi prata om mossa. Och det kanske ni tycker är lite märkligt men det är inte vilken mossa som helst. Utan en mossa som kan skapa jord, syre och till och med... El på mars. Snacka om framtidsvision.

• Speaker #1

  Och på tal om framtiden. Vi har släppt en bok och i slutet av det här avsnittet, alltså i framtiden, så kommer vi berätta hur du kan beställa den till rabatterat pris. Så, I am the prize.

• Speaker #0

  Ja visst. Efter nästan sju års intervjuande av ingenjörer, forskare och astronauter tänkte vi att det är dags att samla allt i skrift också. Så nu är årets julklapp här.

• Speaker #1

  Men först alltså, mossa på Mars. Jag heter Marcus Pettersson.

• Speaker #0

  Jag heter Susanna Levenhaupt.

• Speaker #1

  Och du lyssnar på Har vi åkt till Mars än?

• Speaker #0

  Vi har ju pratat en hel del om det här med att odla i rymden i tidigare avsnitt. Främst om olika sätt som vi skulle kunna odla mat i rymden för att försörja framtida rymdbaser. Men också om hur man odlar kol och sallad på den internationella rymdstationen.

• Speaker #1

  Och idag tar vi alltså odling i rymden till en helt ny nivå. Vi snackar odling av mossa på Mars. Som ett sätt att skapa jord, syre och elektricitet. Vad coolt!

• Speaker #0

  Eller hur? För just detta har Tina Eklund, industridesigner på konstfack, arbetat med. I sitt projekt Moss on Mars. The Parabolic Photon Vessel.

• Speaker #1

  Och det är ju ett tufft namn och så. Men Tina, exakt vad är det du har gjort i ditt projekt?

• Speaker #2

  Så mitt projekt så undersöker jag hur mossan då är en pionjärsväxt. Hur den kan skapa förutsättningar för jordbildning, för syreproduktion och också för bioelektricitet i form av biologisk fotovoltaik som är solceller fast fotosyntes. Så jag jobbar då med ett projekt som gestaltar det här och det är då i form av ett kärl som är 3D-printad i marsikolit, simulerad. Som har en teknik ISI som då fångar upp den här strömmen som mossan alstrar genom fotosyntes. Det är ett väldigt simpelt system men det låter väldigt komplext. Det handlar om en symbios mellan mossa och bakterier som lever med mossan. Så när mossan alstrar glukos via fotosyntes, bakterierna äter glukosen och släpper ifrån sig elektroner. Och dessa elektroner skulle då bara försvinna ner i marken. Men på mars är ju varje resurs värdefull. och Då ser jag att om vi kan fånga upp de här elektroderna istället för att använda dem så tar vi inte vara på en väldigt viktig resurs helt enkelt. Idag kan vi bara fånga upp ungefär en procent av de här elektroderna men i framtiden så tänk om vi kan fånga upp 50-70 procent av dem. Då i mitt projekt så ser jag framför mig att mossan växer där, den växer i det här kärlet och breder ut sig i en biosfär ovan markytan. på Mars. Mänskligheten lever under i en biosfär, i en dome. Och så är det en biosfär ovanför marken. Och i det har jag placerat ut kärl där mossan växer. Breder ut sig och ska slutligen bilda en matta. Och den här mattan lägger grunden för jordbildning för att kunna skapa nya ekosystem i den här biosfären. Men också grunden för att försörja då biosfären. med elektricitet från mossan.

• Speaker #0

  Då undrar jag det här kärlet som du pratar om. Det är alltså 3D-printat av marsregolit.

• Speaker #2

  Ja.

• Speaker #0

  Men hur stort är det?

• Speaker #2

  Du kan hålla det ungefär i famnen. Så lite större än en badboll eller mindre. Kanske beror det på hur stor badboll du har.

• Speaker #1

  Som en normal badboll.

• Speaker #2

  Men om du tänker att du kramar en normal stor person så får kärlet ungefär plats också i dina armar. Så stort ungefär.

• Speaker #0

  Och sen har man många sådana kärl då.

• Speaker #2

  Ja, precis. Tanken är att du ska kunna koppla ihop och bygga ut det här nätverket av kärl under en lång tid. Att du börjar då, mitt projekt visar de första fem som ställs ut. Och de är då ihop. Men sen kan du lägga till ytterligare fem och sen ytterligare fem. Så tanken är att du över generationer bygger ut det här mer och mer och mer. För det här är en väldigt stor biosfär. Den är i alla fall en kilometer. Så det ska bli en väldigt stor matta av mossa, är tanken.

• Speaker #0

  Nu måste jag...

• Speaker #1

  Vi får bryta ner det här.

• Speaker #2

  Ja, nu måste vi.

• Speaker #1

  Vi har Marsregoliten. Badbollsstor, kärl, som vi får titta lite mer vidare på scen. I denna finns det mossa. Vad är det för mossa?

• Speaker #2

  Jag arbetar med en mossa som heter Syntrisia caninervis. Den växer på Antarktis och anledningen till varför jag arbetar med den är för att det kom ut en studie i somras 2024 som visade att den här mossan kan överleva marslika förhållanden. Och det är där det här spekulativa kommer in när jag läser forskningsstudier och så får jag en idé. Okej, nu visar den här forskningsstudien. Den här morsan kan överleva marslika förhållanden. Bara i ren text. Och då vill jag gestalta det genom ett fysiskt objekt och förklara hur skulle det här kunna appliceras egentligen i en situation på mars.

• Speaker #1

  Just det. Men då vill jag bara fråga, lever den naturligt på Antarktis?

• Speaker #2

  Den lever naturligt på Antarktis.

• Speaker #1

  Är inte det där jättekallt?

• Speaker #2

  Det är jättekallt. Men den här måste han klara av att frysas ner. Och det är en del av hur den skulle kunna klara marsdekaforna. Att den klarar av de här extrema temperaturerna. Så den tycker om att växa i kalla öknar som Antarktis räknas till en sån.

• Speaker #1

  Men du sa också att de behöver flytande vatten. Finns det flytande vatten på Antarktis då?

• Speaker #2

  Ja, det finns ju under korta perioder. Under sommaren exempelvis så finns det smältvatten. Då har mossan möjlighet, en liten lucka där den kan växa helt enkelt. Så i korta perioder så får den sina tillväxtfaser.

• Speaker #1

  Men om vi då ser till att när vi kommer till mars så har den bra förhållande hela tiden. Hur snabbt kan då mossan växa? Hur stora ytor kan vi täcka?

• Speaker #2

  Den här Ausha växer ju inte snabbt överlag. Så jag vet inte om vi kan på något sätt hjälpa den att växa snabbare. men mitt projekt Det utgår ju från att det här är något som byggs upp över generationer. Den har ju en 50-100 år på sig att bredda ut sig, den här mattan, är min tanke. Men ja, det krävs ju mer forskning i hur snabbt vi kan få den att växa.

• Speaker #0

  Finns det några andra växter som skulle kunna fungera på samma sätt på Mars? Eller vad är det som gör att mossan är så tålig?

• Speaker #2

  Mossa var ju den första pionjärsväxten. på jorden. Allt liv var ju i haven. Det var ju väldigt svårt för växter att ta sig upp på land överhuvudtaget. För att växter överlag behöver ju jord för att ta upp näring och det finns ju ingen jord utan växter. Så vad kommer först? Jo, mossan. Så mossan evolverade fram från alger i vattenbrynet och den tog sig sakta upp. på land och började skapa jord då från sin egen kropp som förmultrar och vittrade sönder berggrunden så det fick ta oss mineraler. Och långsamt så byggdes då ett jordtäcke upp vilket gjorde att alla andra växter kunde evolvera fram. Så mossan var ju först och därför tycker jag också då att mossan har en självklar rad på mars på samma sätt. Så andra växter har inte riktigt de förutsättningarna utan Då skulle det vara alger. Men då behövs det vatten.

• Speaker #0

  Men hur mycket vatten behöver mossan?

• Speaker #2

  Om du smälter en viss mängd is så kommer den gå i ett slutet system. Så den kommer inte förbruka vattnet. Det beror på hur mycket mossor du har. Men du kan börja med ganska lite vatten. Och sen får du tillföra mer och mer vatten i den här biosfären.

• Speaker #1

  Men det här som du säger att Att mossan bildades i strandkanten här för 470 miljoner år sedan. Men det tog ju inte ett år utan det tog ju ganska lång tid. Så hur lång tid behöver mossan på sig? Räcker de här 50 åren som du har tänkt dig för att börja bilda jord och sånt? Eller tar det liksom ännu längre tid?

• Speaker #2

  Jag tänker att den kommer nog behöva en viss tid. Men den kommer inte behöva miljoner år. Jag tror att 50-100 år så har den i alla fall lagt grunden. Men om vi vill ha... En framtid på mars så tänker jag att vi behöver tänka långsiktigt. Jag tänker att folk pratar om att terraforma mars och det kommer ju ta tusen, hundratusen år minst. Så om vi tänker då ett par hundra år med mossan så tycker jag att det är lite mer närmare oss att vi börjar där. Och att lägga grunden för ekosystem på ytan. Jag menar du kan ju fortfarande odla underjord i hydroponisk odling. Du kan ju ha växter på annat sätt. Men om du vill ha växter på ytan. utan på Mars i marken. Då behöver du jord. Så det är det jag undersöker i mitt projekt.

• Speaker #1

  Om vi tar kärlet som vi ska odla vår mossa i, själva badbollen, för då använder du ju marsregolit. Men den bryts ner sen, eller hur går det med den?

• Speaker #2

  Jo, den 3D-printas ju av marsregolit och 3D-printing behöver ett bindemedel. Och här ser jag framför mig ett biologiskt bindemedel, inte de här polymersplastbaserade som vi använder idag när vi 3D-printar. Utan någonting då som kan brytas ner och bli en del av jordbildningsprocessen. Och här pågår det ju studier vad för bindemedel vi kommer att använda i framtiden. Så jag har utgått från att vi löser det här problemet. Och då kommer då det här kärlet stå ungefär i 50 år med mossan. Den kommer växa ut och över och ner på marken. Och så kommer kärlet då långsamt. brytas ner av den naturliga processen. Bindemedlet bryts ner naturligt. Och sakta smulas ner. Mossan sjunker samtidigt som kärlet ner på marken och så blir det platt. Och den har då återgått till marken.

• Speaker #0

  Behöver mossan något underhåll under tiden? Eller kan vi bara låta den växa? Vi ställer ut den där i domen och så låter vi den bara sprida sig.

• Speaker #2

  Lite inställningar i början, du vinklar kärlek lite, ser så sensorerna säger att mossan har det bra. Det här är bra förutsättningar men sen vill ju mossan egentligen bli lämnad i fred. Det är så den är biologiskt funtad att den vill ha sin rundgång av vatten och solsken och sen så kommer den breda ut sig. Så jag tänker ju att man ska låta bara mattan få vara. Men anledningen till att jag jobbar med kärl och inte planterar mossan direkt på marken är just för att i början så behöver man ju trampa runt lite. Kanske ta lite prover, göra lite små tester och så. Och du ska ju inte trampa på mossa, det mår ju inte mossa bra av. Så där av det här kärlet. Men när den väl har bildat en matta och det har sjunkit ner, då finns det ingen anledning för det att trampa runt där egentligen. Utan då får den sköta sig själv.

• Speaker #0

  Om du inte är där och gör någonting. Ausha uppgift är att generera energi och syre.

• Speaker #2

  Och jord.

• Speaker #0

  Och jord. Skördar du den jorden på något sätt?

• Speaker #2

  Den byggs ju upp under mossan. Så mossan är hela tiden över. Så den bryter ner sig själv, blir jord. Och så växer ju mossa upp på sig själv. Så det blir ett tjockare och tjockare lager med jord. Och i den jorden sen, i mossan, kan andra växter växa. För mossan binder ju också fukt i marken och skapar förutsättningar för mikrobiellt liv och för andra växter att de ska kunna vistas och vara där och växa och må bra.

• Speaker #1

  Så kan man då på sikt gå in och gräva ner en liten tulpanlök, eller det kanske man inte vill ha, men en liten morot?

• Speaker #2

  Ja, på sikt. På sikt så absolut. Det är tanken. Kanske... Något mer spännande än en morot. Något som får växa där ett tag. Vi säger en blåbärsbuske, kanske.

• Speaker #1

  Ja, det är väl en flera kanske. Och den växer ju naturligt i våra skogar tillsammans med mossan.

• Speaker #2

  Ja, mossan lägger ju grunden för allting i våra skogar.

• Speaker #1

  Bra tänkt.

• Speaker #0

  Hur lång tid tar det innan vi har en hel skog?

• Speaker #1

  Blåbärsskog.

• Speaker #0

  Ja, en blåbärsskog.

• Speaker #2

  Först så behöver du ju jord. Så beroende på hur lång tid det tar för jorden att bildas. men vi säger ju att Vi siktar på 50-100 år, det första skiktet, men sen så kanske du vill ha ett lite tjockare skikt. Så jag menar, jag skulle nog säga kanske 3-400 år. Det skulle nog vara en rimlig innan det blir något som närmar sig en vegetation.

• Speaker #0

  Men det är inte så många generationer.

• Speaker #1

  Den här elen, hur funkar det med att man producerar el ur en liten mossa? Eller en stor mossa för den delen?

• Speaker #2

  Mossan då, genom fotosyntes så producerar mossan glukos och syre. Och bakterierna som den lever i symbios med äter glukosen. Och sedan som biprodukt så producerar bakterierna elektroner som försvinner ner i marken. De gör ingenting. Men med den här tekniken då så kan vi fånga upp elektronerna. Så elektronerna fångas upp och sen så förs de in. via en sladd in i ett batteri. Där kan elektriciteten lagras. Det är en väldigt enkel teknik. Man jobbar med grafit som är konduktivt och ett rostfritt stålnät eller titannät. Det har en anod och en katod som för de här elektronerna från bakterierna som lever ihop med mossen. Just nu kan vi fånga upp ungefär 1% av de elektroner som bakterierna producerar.

• Speaker #1

  Hur fångar vi elen från en mossbakterie?

• Speaker #2

  Jo, men mossan växer på den här grafitfolien. Grafit är ju konduktivt, det leder ström, så det fångar upp de här elektronerna helt enkelt. Så det är inte svårare än så egentligen. Så bara en folie, mossan växer där i det här kärlet och så fångas de upp. Och leds in i batteriet via en sladd. Så det sitter i en sladd ihop med den här folien. Och sen när elektronerna sluter i kretsen och går tillbaka. Så sprids de ut via ett nät som är gjort av en metall. Exempelvis rasfritt stål eller titan.

• Speaker #1

  Men så liksom själva kärlet är klätt med den här aluminium? Ja,

• Speaker #2

  bara just precis under. Om vi tänker då att mossan växer i de här små groparna i det här kärlet. Så ligger det precis som en liten skål. Under mossan, en sån folie.

• Speaker #1

  Men om mossan då breder ut sig över tre kvadratmeter, måste jag ha den här... Överallt? Eller är det bara i själva Ausha rötter? Eller har den rötter överallt?

• Speaker #2

  Mossa har inte rötter. Mossa växer utan rötter på ytor. Så om du vill få elektricitet från alla kvadratcentimeter som mossan brer ut sig så får du tillföra fler punkter med grafitfolie. Alternativt blanda in det på något sätt i ett substrat. i något pulverform av något slag. Men ja, du behöver lägga ut mer som en matta av det här som det kan växa på för att kunna fånga upp allt.

• Speaker #1

  Precis. Om då mossan bildar jord, lägger inte sig jorden i vägen då? Måste du då vara in där och pilla eller hur funkar det? Hur har du tänkt dig det?

• Speaker #2

  Hur har jag tänkt mig det? Jag tänker ju att jordprocessen går ju väldigt, väldigt långsamt. Så elprocessen och jordprocessen är två olika moment kan man väl säga. Men då tänker jag också att grafiten skulle kunna vara, istället för en folie så skulle det kunna vara en del substrat inblandat i toppskiktet med mossan.

• Speaker #0

  Hur mycket energi kan man få ut av den här kilometerlånga mossmattan?

• Speaker #2

  Det beror helt på hur mycket elektroner vi kan fånga upp i framtiden. Men det kommer ju bli en hel del. Om du tänker dig... Det var ett forskningsprojekt som heter Moss FM, som FM-radio. Och de hade kanske, hur stor ska vi säga, om vi säger sex stycken glasspaket i storlek, med mossa. Och idag så kunde den mossan då ladda ett batteri, jag tror det var 24 timmar, och då kunde de driva en radio i 80 sekunder. Så det är den mängd vi kan få ut idag. Men då tänk om du har kilometer efter kilometer med mossa. Och sen så en framtid där vi istället för en procent kan fånga upp 50 procent. Jag menar du kommer ju kunna driva något hyfsat stort i alla fall.

• Speaker #1

  Så man kan säga att det vi behöver förutom din forskning så behöver vi fixa att den ska växa kanske lite snabbare. Och att vi ska kunna få ut lite mer elektricitet. pågår det forskning på det här med elektriciteten?

• Speaker #2

  Ja, det pågår just nu på Cambridge University. Där håller de på jättemycket med olika projekt om biologisk fotovoltaik, vilket är väldigt inspirerande. Och där har de då också gjort egna spekulativa arbeten som inte handlar om mars, utan det är ett litet bord med en lampa på som ska lysa med hjälp av mossa. Men deras forskning visar ju att tekniken kommer ju komma. Och den kommer komma ganska fort, så länge vi är intresserade av att den ska göra det.

• Speaker #0

  Ja, alltså wow! Kan fler börja forska om det här? Och som vi fortsätter att trycka på så har vi här ett tydligt exempel på hur idéer och design för rymden kan förbättra för oss här på jorden.

• Speaker #1

  Ja, alltså tänk den dagen som vi har blåbärsskogar här på jorden som ger oss både syre och el. Jag älskar hela det här projektet med Mossa i regolit på bas och på mars. Det är ju liksom framtiden alltså.

• Speaker #0

  Eller hur? Och nu är också framtiden. Vi har kommit till slutet av avsnittet så det är dags att berätta mer om vår bok.

• Speaker #1

  Ja, vi har släppt en bok!

• Speaker #0

  Boken som bär det praktiska namnet Har vi åkt till marsen? Bygger alltså på innehållet i vår serie och bjuder på hundra uppslag om rymden. Man skulle kunna kalla den för en bilderbok för vuxna och barn.

• Speaker #1

  Man skulle också kunna kalla den, som en av våra läsare gjorde, för mästerverk, den mest rymdalmenbildande bok jag sett och årets julklapp. Men det är kanske lite för mätet.

• Speaker #0

  Äsch! Jag tycker i alla fall att man borde köpa den. Gå in på vårt förlags hemsida fritanke.se och använd rabattkoden MARS20 så får du 20% rabatt på boken.

• Speaker #1

  Det är som Mars med lilla m och 20 med siffror utan mellanslag.

• Speaker #0

  Mars 20 på fritanke.se. Du hittar också en länk på vår hemsida havioaktimarschen.se.

• Speaker #1

  Där hittar du också vår musik. Den är skriven av Armin Pendek.

• Speaker #0

  Jag heter Susanna Levenhout.

• Speaker #1

  Jag heter Marcus Pettersson.

• Speaker #0

  Havioaktimarschen görs på Beppo av Rundfunkmedia i samarbete med Saab. Musik Hallå,

• Speaker #3

  programmet Jodes av Musik Rundfunk Media.