Transcription

• Speaker #0

  Äntligen är så våren här.

• Speaker #1

  Ja, men inte på Arktis, är det? Där är det kallt än.

• Speaker #0

  Arktis har den senaste tiden gått från att vara ett avlägset och kanske lite bortglömt område till att bli en av världens mest strategiskt viktiga regioner.

• Speaker #1

  Ja. Och det handlar om allt från naturresurser och nya handelsvägar till säkerhetspolitik.

• Speaker #0

  Och mitt i allt detta så finns ju rymden. Eller ja, ovanför då.

• Speaker #1

  För om man vill ha koll på vad som händer i en enorm region, där det nästan inte finns någon infrastruktur, då är satelliter rätt praktiska. Och många gånger nödvändiga.

• Speaker #0

  De kan ta bilder, hålla koll på fartyg, hjälpa till med navigation och så. Och se till att vi faktiskt kan kommunicera med varandra där uppe i norr.

• Speaker #1

  Och dessutom finns några av världens viktigaste rymdanläggningar just i Arktis.

• Speaker #0

  Så idag ska vi prata om varför Arktis blivit så viktig. Och om vilken roll rymden spelar i allt detta. Jag heter Marcus Pettersson.

• Speaker #1

  Jag heter Susanna Levenhaupt.

• Speaker #0

  Och du lyssnar på Har vi åkt till Mars än? När man tittar på en karta över Arktis, eller ännu hellre kanske tittar på en jordglob, så ser man att det här området binder ihop flera av världens stormakter. Ja, det ligger liksom mitt i allt om man kollar uppifrån. Ryssland, USA, Kanada, ja, och så de nordiska länderna.

• Speaker #1

  Mm, och samtidigt så förändras den här regionen snabbt. Isen smälter, nya sjöfartsleder öppnas och... naturresurser blir mer tillgängliga. Men det är också en region där det är väldigt svårt att bygga vägar och kablar och annan infrastruktur.

• Speaker #0

  Och då behöver vi ju rymden. Satelliter blir alltså extra viktiga när inget annat fungerar.

• Speaker #1

  För att förstå hur allt det här hänger ihop så har vi pratat med två personer som verkligen kan både rymden och geopolitiken i Arktis.

• Speaker #0

  Katarina Tratsch. är vd för Salomos Communications där hon arbetar med analys och kommunikation kring bland annat geopolitik och säkerhetspolitik.

• Speaker #1

  Och Stefan Gustafsson är styrelseproffs och rådgivare i rymd- och försvarsbolag med nästan 30 år i försvarsmakten och över ett decennium i rymdbranschen bland annat på SSC.

• Speaker #0

  Ja, vi börjar från början. Varför pratar plötsligt alla om Arktis?

• Speaker #2

  Jag tror omvärldsutvecklingen i sig själv har visat varför vi ska prata om Arktis. Från att nästan inte vara någon fokus på Arktis så är det jättemycket fokus på Arktis i geopolitiken. Och det har vi liksom Donald Trump att tacka eller beskylla för. Så att Arktis blir en allt viktigare region när det kommer till globala maktförhållanden, geopolitik och så vidare. Och det här återspeglas ju i alla domäner. Och även i rymdomänen. Sen är det ju så att väldigt många förmågor som är viktiga i rymden, de finns i Arktis också. Så det är viktigt på flera sätt.

• Speaker #0

  Och på vilket sätt?

• Speaker #3

  De stora drivkrafterna bakom utvecklingen i Arktis och den geopolitiska spänningen som man kan uppleva där. Det är ju utvinning av naturresurser förstås. Det finns olja, det finns sällsynta jordartsmetaller. Det finns många... Naturresurser där uppe som är viktiga för det samhälle vi lever i idag och för framtiden. Så har vi logistik i takt med klimatförändringarna och transportrutterna mellan Asien och Europa och Nordamerika förkortas alldeles halsvärt särskilt mellan Asien och Europa om man kan utnyttja Arktis. Det där är också en bäring på det som händer i Mellanöstern nu. Det är en osäker region emellan Östernats stadsbygd. den tvingas gå genom Suezkanalen. Man behöver alternativrutter som inte bara är via Gode Hoppsudden. Nu har vi sett fartyg som har gått arktiska rutter. Jag tror rekordet är 6-7 dygn. På de snabbaste är det ett normalt containerfartyg runt 20 dygn eller någonting sånt där. Och går man den traditionella vägen är det 30 dygn. Så det är en avsevärd minst 30 dygn. Så det är en avsevärd tidsförkortning men också en backup till de traditionella rutterna. Det är nästa drivkraft, jordartsförtaler och sen logistikrutterna och sen en tredje är ju ren konkret säkerhetspolitik. Där vi kan ha skydd mot ballistiska missiler som flyger mellan kontinenterna över Arktis om de ska gå kortast i vägen. Så de tre drivkrafterna gör att Arktis behöver utnyttjas mer och kommer att utnyttjas mer. Och i det perspektivet fyller det um det en väldigt viktig funktion.

• Speaker #0

  Precis. Varför och hur? Fyller rymden en viktig funktion i de områdena som du nämner?

• Speaker #3

  Arktis är en region som inte har någon infrastruktur utbyggd egentligen. Det är en tuff region, det är hårt klimat. Man kan tycka att klimatförändringarna gör det något mildare. Det är väl en ändring på marginalen om man ser till hur tufft det är att försöka operera där uppe. Att vara där, att leva där. Det här har gjort att det inte finns någon, det är inga människor som lever där helt enkelt. Det finns ingen infrastruktur utbyggd. Det i sin tur innebär att kommunikation är jättesvårt om man inte kan använda rymd. Titta på att bygga ut kablar och sådär i rymden, det är dyrt, det är svårt och det är svårt att få ekonomi på alltihopa det här. Men med rymdkommunikation så går det mycket lättare. Det är mer kostnadseffektivt att etablera rymdkommunikation uppe i Arktisen än med kablar. Och sen behöver man ha koll på läget. Och koll på läget det får man genom satelliter som går på lärabanor. på ganska låg höjd, 600 kilometer eller något sånt där, som kan ta bilder och skicka iväg. Och det där har vi gjort länge och det är många satelliter som går där. Men nu blir det alltmer så att man behöver den här informationen i nära realtid. Och de två parametrarna skulle jag säga är det som driver utvecklingen i rummen. Och sen har vi förstås navigationssystem, positioneringsnavigationssystem som också är viktiga där uppe.

• Speaker #2

  Om jag får backtracka lite och åter till frågan, varför är Arktis så viktigt och klimatförändringarna? Det är ju en anledning till att det här blir en viktigare region De tre olika drivkrafterna som Stefan är inne på är helt korrekta Men bakgrunden till dem, att det här sker överhuvudtaget just nu Är ju klimatförändringarna Och att de går så otroligt fort i Arktis Ja, det är en förändring på marginalen på vissa håll Men det är väldigt stora förändringar i stora delar av Arktis Det är ju den del av världen som värms absolut snabbast just nu Upp till fyra gånger snabbare än resten av världen. Om vi har en plats som Svalbard till exempel så har Svalbard redan värmts sju grader sedan förundersrealtid. Och vintrarna har blivit tio grader varmare bara sedan 1990-talet. Så att man kan nästan se klimatförändringarna i realtid här. Och det får konsekvenser på alla möjliga områden och de som Stefan nämner bland annat.

• Speaker #0

  Så bara så jag får reda på, vad är definitionen på Arktis? Var är vi någonstans geografiskt?

• Speaker #2

  Högt upp. en ledtråd. Ja, det tror inte jag mig. Det finns många olika definitioner av Arktis. Det beror på vem man frågar, hur generös man är. En del går ju på trädgränsen som en definition. Andra går på breddgrader som definition. Och det är väl den som vi i Sverige brukar haka på. Då är allting norr om Polcirkeln, Arktis. Så det vill säga de absolut nordligaste delarna av Sverige, delar av Lappland, Kiruna. faller in i den regionen och rymdbasen S-range ligger där också. Så den definitionen är väl de flesta med på skulle jag tro.

• Speaker #0

  Okej, så en del av Arktis ligger i Sverige? Så vi har ett direkt intresse?

• Speaker #2

  Ja, precis. Väldigt strategiskt viktigt område av Sverige ligger i Arktis också. Inte minst på grund av S-range som jag var inne på också. Men det är också ett område som kommer vara väldigt viktigt för NATOs planering. Det kommer till strategiska transporter. logistik och så vidare, mycket tänkt att gå via Malmbanan och det är ju arktiska Sverige vi pratar om.

• Speaker #0

  Då undrar jag så här, vi har en liten del av Arktis i Sverige, en väldigt strategiskt viktig del. Förstår vi i Sverige vikten av Arktis, rymd Arktis, vår del i den sidan av rymden?

• Speaker #3

  Alltså jag tror att man kan konstatera att kunskapsnivån när det gäller rymd i Sverige präglas av de som kan lite grann. De kan mycket om forskning. Det har varit en tradition på rymdforskning i Sverige under väldigt många år. Det är inte så många som kan så mycket om rymd. Vi har en jätteuppgift där att informera mera och få folk att förstå vilka möjligheter som en väl utbyggd rymdinfrastruktur ger. Inte minst för att öka europeisk och därmed också svensk konkurrenskraft i världen. Det här är högteknisk utveckling. IT och rymd har mörtsat för länge sedan. IT och telekom håller på att mörtsa. Det blir delar av samma sak. Man kan med rätta ifrågasätta vad rymd egentligen är. Rymd är en plats som man härbarierar infrastruktur som är mer kostnadseffektiv där uppe än att ha på backen. Det ger större möjligheter. Det här driver teknisk utveckling. I takt med digitaliseringen och nya funktionaliteter i AI och telekom. 5G, 6G och alla möjliga speciallösningar så ökar betydelsen av rymd ännu mer. Och det här ska man inte vara rädd för, för det här är någonting som kommer att ge mänskligheten många stora nya möjligheter. Och i den kontexten ska vi se rymdutvecklingen också i Arktis. Rymden är också per se oberoende av geografi på jorden på något vis. Åtminstone lite grann. Så om man befinner sig i Arktis eller om man befinner sig någon annanstans för att kontrollera infrastrukturen har det inte jättestor betydelse. Men satelliter som går i polära banor, det vill säga snurrar över polerna, de måste ju ladda ner sin data. För samtidigt som satelliterna snurrar varv efter varv, 14 varv per dygn ungefär, över polerna så snurrar jorden. Det innebär att det blir väldigt kostnadseffektivt och bra att ha stora antennstationer vid polerna. Det är också så att kunna operera de satelliterna, få kontakt med dem och styra dem. Det är också väldigt effektivt att göra nära polerna, norr om polcirkeln. Likaså att kunna skjuta upp satelliter där, den typen av satelliter i polära banor. Där spelar närheten... till de polära banorna, det vill säga Arktis och Antarktis också. Men det är ännu svårare på något vis. Det spelar en ganska stor roll där.

• Speaker #2

  Medvetenheten om rymden som strategiskt viktig, om Arktis som strategiskt viktig. Jag skulle säga att medvetenheten om att Arktis är viktigt, även svenska Arktis, har ökat. Och det diskuteras mer i säkerhetspolitiska kretsar. Men kopplingen med just rymden och rymdförmågor och vad Sverige kan ge för unikt bidrag där, Den 19. Inte riktigt spridits ännu skulle jag säga. Omvärldsutvecklingen har ju tvingat oss att förstå att Arktis är viktigt och också förstå att just Sverige tillhör också Arktis. Delar av Sverige är Arktis. Men vad vi ska göra med det och varför det är det, den kunskapen har inte riktigt spridits. Där kommer ju rymddomänen direkt in där. Vi har den enda europeiska basen på fastlandseuropa i EU. Den ligger i Sverige, i svenska arktis. Vad kan vi göra med det? Hur kan vi använda den positionen? Hur passar det in i den större strategiska bilden? Där finns det ett väldigt viktigt folkupplysningsarbete att göra.

• Speaker #0

  Vi uppehåller oss lite i Sverige och det som vi pratar om nu. Vad har vi mer i Sverige? Vad är det vi kan bidra med? Nu är vi ju en del av NATO, vi är också en del av EU, vi är en del av ESA och mycket annat. Vad är det vi har som vi kan bidra med? Just i den här regionen.

• Speaker #3

  Specifikt för Arktis, lokaliserat där så har vi S-range. S-range är ju en unik plats som har funnits sedan 60-talet. Och den har ju framförallt sysslat med forskning och stöd till teknologiutveckling. Med såndraketer och stratosfäriska ballonger som flyger och samlar in. Inte minst klimatdata har gjort under decennier. Där man faktiskt med stratosfärsvindarna kan flyga. Västerut på sommaren och österut på vintern, det gör man inte så mycket. Men västerut kan man flyga på sommaren från S-range över till Alaska. Det skulle teoretiskt sett även gå att flyga runt hela poolcykeln då för stratosfärsvindarna går åt det hållet. Och stratosfären är 40 kilometer ungefär ovanför jordytan. Sen har vi markstationerna, nedtagningar av satellitdata, styrningar av satelliter. Det är fortfarande så att markstationer är viktiga. För satelliter samlar in väldigt mycket data. Det behöver ner till jorden och man har en begränsad tid på sig när satelliten flyger över ett område. Under den tiden ska man ladda ner så mycket data som möjligt. Tömma satelliten på data helt enkelt så att den är fräsch för nästa varv och kan ta nya bilder och skicka ner. Eller vad du nu gör där uppe. Och då är de här markstationerna jätteviktiga.

• Speaker #2

  Det är intressant som du säger att teknikutvecklingen går så otroligt fort tidigare och fortfarande så är de här markstationerna jätteviktiga. för underrättelse, inhämtning och av en händelse så råkar ju den största markstationen, i alla fall den största kommersiella satellitstationen, den ligger ju nästan så högt upp i Arktis man kan komma, så högt upp man kan komma där det finns bofasta människor i alla fall, på Svalbard, där Svalsat ligger som är världens största kommersiella satellitstation. Och signaler härifrån har ju varit otroligt viktiga för att skapa sig en lägesbild för att kunna, ja alltifrån för civila ändamål men också för militära ändamål. Men som finns tillgängliga kommersiellt.

• Speaker #0

  Just det. Och Brat, du tar oss över till Svalbard och Norge. Vilken betydelse har Svalbard för rymden i detta fallet? Och vilka är det som har tillgång och använder den data man får därifrån?

• Speaker #3

  Svalbard har ju världens största markstation. Den ägs av norska Kayset som är världens största aktör på den här marknaden att ta ner data. De har en väldigt stor markstation där uppe som har väldigt stor betydelse för väldigt många aktörer världen över. Jag tippar att kanske 70-80% av världens aktörer inom satellitbranschen har någonting med K-sätt och markstationer uppe att göra. S-range och SEC kanske har 40% av marknaden eller något sånt där. Så det är de två stora aktörerna. Båda lokaliserade och ovanför poolcykeln i grunden. Och det säger ju lite grann om betydelsen av Arktis i det här sammanhanget. Men så har vi Svalbard-traktaten. Och så länge det håller. Man kan ju fundera över... Hur pass relevant det kommer att vara om den här utvecklingen, att en regelbaserad världsordning håller på att förändras kraftigt. Men så länge det håller så är det ju inte tillåtet helt enkelt att ha militära installationer på Svalbard. Nu är det ju också så att de flesta satelliter, eller informationen som satelliten genererar, används ju av hela samhället. Så även kommersiell information från rent kommersiella satelliter används ju även i militära sammanhang, säkerhetspolitiska sammanhang. Och det där är någonting jag tror att vi får vänja oss vid. Så i alla händelser så har Svalbard en jättestor betydelse i de här sammanhangen och det har ju Estrins också såklart.

• Speaker #0

  Vi pratar om Svalbard-traktaten och vi pratar om det geopolitiska läget här uppe. Berätta, vad är det vi pratar om?

• Speaker #2

  Ja, Svalbard är en ganska speciell plats. Norge tillhör det. Norsk suveränitet råder över Svalbard. Men villkoren för hur Svalbard ska styras, det regleras i ett dokument som heter Svalbard-traktatet. Från 1920 undertecknades 1925, eller då trädde det i kraft. Och det här ger ju alla länder, invånare från alla länder som har undertecknat Svalbard-traktatet att få samma rättigheter som norska invånare eller norska medborgare. Att utöva kommersiell verksamhet på Svalbard. Vilket gör att vi har en ganska speciell omständighet. Att vi har en rysk befolkning på Svalbard. En ryska permanenta bosättning på Svalbard. Som bedriver verksamheter framförallt i form av gruvverksamhet. Och det här är alltså i ett NATO-land som det här sker. Och villkoren är vidare speciella till så sätt att ingen militär aktivitet. Ingen permanent. Militär närvaro får finnas och ingen militär aktivitet i vad som kallas för krigsliknande syften får föregå. Men det finns ju den här satellitmottagarparken, stationen Svalsat på Svalbard och det är för kommersiellt syften så inte för militära syften. Men i takt med att teknikutvecklingen går framåt så blir ju kommersiella och militära syften mer sammanblandade. Så Ryssland som har gjort lite av en sport av att säga att Norge bryter mot Svalbard-traktaten, det är liksom en del av deras informationskrigföring. De hävdar ju att det faktum att Svalbard finns där är ett brott mot Svalbard traktaten i sig eftersom de här bilderna kan användas i militära syften. Så det är någonting som Ryssland hävdar. Jag tycker det är värt att notera i sammanhanget också som ger en lite mer strategisk bild av det här är att kommunikationen från den här satellitstationen den går via kablar i dagsläget fortfarande på havsbotten mellan Nordnorge och Svalbard. två kablar och några växlar. Veckor före Ukraina-kriget så försvann kommunikationen i en av de kablarna. Det visade sig att den var avskuren. Och att ryska fiskefartyg, vad som påstods vara fiskefartyg, hade passerat i området ovanför det här brottet. Ett hundrafemtiotal gånger eller vad det var så. Precis innan brottet. Och det här var ju liksom veckorna före kriget i Ukraina. Då man på, jag vet inte om det fortfarande heter Twitter då, men på ex liksom i realtid kunde följa satellitbilder på truppansamlingar. ryska truppans handlingar vid den ukrainska gränsen. Den här anekdoten, varför berättar jag den? Den breddar ytterligare bilden av varför det här är ett strategiskt viktigt område, på vilket sätt information som vi kan ladda ner i den här delen av världen används i övrigt.

• Speaker #3

  Det du säger visar också betydelsen av kommunikation där uppe. Kommunikation i kablar är känsligt. Och även om kommunikation i kablar har en betydligt högre kapacitet än de flesta satellitkommunikationlösningar så behövs det även ur ett resiliensperspektiv satellitkommunikation. Och det har ju funnits en hype nu kring LEO-satelliter som Starlink. De där stora konstellationerna är byggda för en consumer market. Att väldigt många människor ska abonnera precis som mobiltelefonsystem. Ehm... Men de mer specifika lösningarna, geostationära satelliter som kan ge sig en betydligt högre säkerhet, betydligt högre resiliens och betydligt högre träffsäkerhet när det gäller kommunikation har också fått en renaissance. Nu är det svårt att utnyttja geostationära satelliter uppe i Arktis för ju högre norrut man kommer desto mindre blir elevationen mot satelliten, det vill säga vinkeln upp till satelliten blir allt mindre. Vilket gör att man behöver satelliter i andra typer av banor där uppe. Vi har ju ett svenskt sådant bolag i Avsson som är världsledande på resilient satellitkommunikation för militär och säkerhetspolitiska ändamål. Titta på det här just nu. Hur ska man tillsammans med andra kunna lösa ut kommunikationen i Arktis? Som en backup men också gentemot den infrastruktur som finns där och inte minst fartyg. Du var inne på det, fiskebåtar som kör över och sådär. Maritima dimensioner i Arktis och rymdinfrastrukturen som finns där uppe hänger väldigt nära ihop. Inte minst för att säkerställa säkra logistikleder där uppe. Inte bara säkra logistikleder förresten utan även skydd mot olyckor och krisberedskap och allting sådant. Man måste ha koll på två saker. Vad saker befinner sig, hur läget ser ut. Om det händer någonting behöver man det i nära realtid om man måste kunna kommunicera. Och där är rymd, överlägset och allt annat där uppe.

• Speaker #0

  Markstationen på Svalbard, vilka är det som använder den data som tas ner där?

• Speaker #3

  Ja, den ägs av Norska Caset som är ett kommersiellt bolag med en stor andel statligt ägande i också. Men kunderna är ju rymdorganisationer, kommersiella rymdorganisationer och institutioner i hela världen. Så liksom SCC så tror jag att de allra flesta stora rymdorganisationer i världen, såväl institutionella som kommersiella, ligger i KSAT och SCCs kundportföljer. Svalbard har en jättestor markstation, är perfekt placerad. det S-Range har gjort. att bygga en station i Innevik i Kanada också. Och de där två tillsammans går ihop liksom. Och sammantaget ger ju det en bild där vi har, där mänskligheten har genom de här två bolagen markstationer i hela Arktis som verkligen, verkligen har en kraftfull kapacitet. Så det är inte bara Svalbard, det finns väldigt mycket mer.

• Speaker #0

  Då har vi Svalbard, vi har S-Ring såklart. Men hur ser det ut mer? Arktisregionen, andra länder. Då tänker jag ju USA, Ryssland, andra som har intressen där. Kina gissar jag är jätteintresserade av Arktis. Så hur ser deras rymdförmågor ut på dessa områden?

• Speaker #2

  Om vi tar Kina som ett exempel. Man kan titta på vilka länder som är intresserade av Arktis allt fler. Men vi har The Big Free, Ryssland. Det är inte bara det största landet i världen, det är också det största landet i Arktis. Vi har USA, världens främsta militära supermakt. Också ökande intresse för Arktis kan det ha noterats. Och vi har Kina, inte en arktisk stat enligt någon definition. Och det finns ändå de definitioner som är ganska generösa. Men Kina kallar sig ändå för en nära arktisk stat sedan 2018. De är inte särskilt nära heller men de kallar sig för det och det här manifesteras framförallt med att de har ökat sitt samarbete med Ryssland i Arktis väldigt mycket. Kina är väldigt intresserade av att nordostpassagen, det vill säga handelsrutten som löper norr om Sibirien som enligt Ryssland är tänkt att tas i bruk inom ett par år. Det går redan att segla den vägen men Kina har ett stort intresse av att den tas i bruk. Och samarbetar nära med den ryska kustbevakningen i de här områdena. Man har även varit i norra ishavet tillsammans. Sen har ju Kina också ett kommersiellt intresse i Arktis. Island har man haft ett stort intresse för. I viss mån Grönland, men inte så stort som det har låtit från den amerikanska administrationen. Också på Svalbard har man haft intressen och på andra platser runt om i Arktis.

• Speaker #0

  Varför har man, alltså vad är det för intresse man har? Ja, okej, de vill åka med skepp förbi där för det är närmare på något vis. Men vad är det för andra intressen Kina har?

• Speaker #2

  Man vill åka med skepp där för att det blir närmare, det blir snabbare från Kina om man inte är beroende av de här olika knytpunkterna där andra länder garanterar säkerheten eller har sina militärbaser. Så det intresset har ju Kina. Sen så är det ju som andra aktörer, det finns allt mer naturresurser som blir blottade i takt med isavsmältningen. Omfattande reserver av jordartsmetaller även om det är svårt. att utvinna dem på flera håll i Arktis och även fossila bränslen som finns på olika håll. Sen är det ju forskning och där har vi sett väldigt tydligt hur allt fler länder inser vikten av arktisk forskning. Vi kan forska på klimatförändringar, precis som Stefan var inne på, där är rymden en viktig källa till kunskap på det här området. Men vi kan forska på historia, på geologi. När permafrosten smälter så kan man titta på marken under på ett helt annat sätt. Det är inom en rad olika områden.

• Speaker #3

  Det är intressant att du nämner forskning. Forskning har ju varit ett samarbetsområde i alla år och är väl fortfarande. God forskning behöver ha så mycket forskare som möjligt från olika länder med olika bakgrunder i sig. Men det som driver konkurrensen och spänningarna i Arktis är de kommersiella intressena. Det är ju jordartsmetaller och det är fossila bränslen och den typen av saker. Även om det är olika länder som inte är Kina och Ryssland som äger områden där så framförallt Kina är jätteintresserade av att etablera kommersiella verksamheter där för att komma åt det här i konkurrens med alla andra länder. Och det trycker intresset av Arktis ganska hårt framåt även för dem.

• Speaker #2

  Sen för att återkoppla lite till forskning, det är ju som vi hörde här till sin natur, multinationellt. Forskare från olika länder bidrar med mer perspektiv och så vidare. Men vi ser också en trend där forskning inte alltid används i forskningssyften. En slags weaponization kallas det för av forskning. Och det här har ju varit tydligt i Arktis. Vi har haft incidenter där ryska spionfartyg har följt efter norska forskningsfartyg från Norsk Polarforskningsinstitut. Vi har haft gripandet av en rysk agent vid ett norskt universitet. som utgav sig för att vara en brasiliansk forskare men visade sig vara en GRU-agent undercover som var verksam vid Tromsö universitetet exempelvis. Och det här har vi ju sett mer exempel av också specifikt i Arktis att den typen av sammanblandning av forskningsaktiviteter och mer militär aktiviteter sker.

• Speaker #3

  Ja, absolut. Och det där har ju också en bäring på den militär infrastruktur som framförallt Ryssland bygger upp nu längs Sibiriska kusten. Man ska vara medveten om att traden genom Arktis går väldigt nära Ryssland och bitvis på ryskt territorialhav, åtminstone det territorialhav de hävdar är ryskt. Och vi ser nu en utbyggnad av militära resurser och baser. Tre klöverbasen har varit rätt mycket ute i media som en ganska sofistikerad verksamhet. Vad vi inte ser är en konkret utbyggnad av rymdinfrastruktur i de här regionerna. Det har vi egentligen inte observerat någonstans. Vi vet att Kina har ett starkt behov av att försöka vara nära Polen med sin rymdinfrastruktur. Men har svårt att komma till det. Vi ser inte heller en utbyggnad från rysk sida. Men däremot förstås övervakningsresurser. Både utöver det arktiska området men också uppåt. Och satellitinformationer som satellit i polärbana går över arktis. så kan man nog påstå att det finns- I stort sett realtidsövervakning över det arktiska området från Kina och Ryssland gemensamt redan idag. Det gäller bara att ta ner informationen, göra något med informationen, fördela informationen, processa den på ett bra sätt. Det där är inte helt enkelt och vi har inte sett att man har lyckats med det i särskilt stor utsträckning. Det rör sig fortfarande om timmar innan information kan komma ut till användare och användas.

• Speaker #4

  Men om vi då tar, som du är inne på Ryssland här, har de...

• Speaker #0

  Något liknande som vi har S-range eller den här stationen på Salward. Alltså har de inget sådant alls?

• Speaker #1

  Inget sådant alls, vad vi kan se. Jag tror att det har att göra med att de tidigare har koncentrerat sin rymdverksamhet mot målfärd i internationella rymdstationer och alltihop. De skjuter upp satelliterna där och sen tar de ner informationen på de platser där det har varit kostnadseffektivt och lämpligt. Och det har inte varit uppe i Sibirien. Vi får se vad framtiden innebär men vi har inte sett någon större utbyggnad hit. hittills där uppe.

• Speaker #0

  Då lämnar vi Ryssland och öst och så går vi till väst. Donald Trump visar ju väldigt stort intresse för Grönland. Vad spelar Grönland in i hela den geopolitiska Arktis-diskussionen? Titta på en kart här.

• Speaker #2

  Det är världens största ö, ligger helt och hållet i Arktis, är täckt av is. Så det blir ju väldigt viktigt. Om du tittar på de här handelsrutterna så passerar de ju också... Utöver de två vi redan har pratat om, eller vi har framförallt pratat om nordostpassagen som går över Sibirien, så kommer vi ha även nordvästpassagen som är tilltänkt att gå över arktiska Kanada. Då löper den längs med Grönlands västkust också. Grönland blir viktigt, det grönländska territoriet blir viktigt när det kommer till framtida handelsleder också. Även en tredje arktisk sjöfartsrutter är tänkt att löpa inom ett antal år mitt över Nordpolen. Isen smälter fort just nu. Det kommer gå att segla den vägen också, även om det ligger lite längre bort än så länge.

• Speaker #0

  Och nu ska jag se en karta framför mig, då är vi mellan Grönland och

• Speaker #2

  Sahlbarna. På toppen av, ja precis, det beror ju på vart man börjar, men rakt över liksom. Grönland, eftersom det är så stort så kommer du nära Grönland var du än gör där uppe. Så det är viktigt ur geopolitiskt synvinkel. Naturresurser har varit mycket uppmärksammat. Att Grönland beräknas ha en av världens största fyndigheter av sällsynta jordarstmetaller. De är väldigt svåra att vinna ut där och kvaliteten har också diskuterats hur pass hög den är. Många aktörer har försökt men lagt ner att utvinna resurser på och utanför Grönland. Och det finns även ett starkt folkligt motstånd. Ett förbud för att göra nya gas- och oljeprospekteringar vid Grönland exempelvis. Men sen så har du... Ur rymdhänseende, det mest intressanta är att du har en amerikansk militärbas där, Pirifix Base Base, som tidigare är känt som Thulebasen. Och den här basen är helt avgörande för försvaret av den nordamerikanska kontinenten, missilförsvaret. Missiler som skulle komma från Ryssland, ballistiska sådana, den kortaste vägen löper över Grönland. Och där spelar den här basen en väldigt viktig roll. Men det är ju också en rymdbas.

• Speaker #1

  Ja, det är en rymdbas. Traditionellt sett har man kört mycket TGNC där, alltså satellitkontroll. Telemetry Tracking and Control. Och det gör man fortfarande. Jag tror att vi kommer att se en utbyggnad av det där. Hela det här Missile Shield-underrättssystemet är ju under stark utbyggnad från USA-sidan och Grönlands har en väldigt stor betydelse där. Så jag tror att vi kommer att få se mera. Av det, från amerikansk sida där uppe. Och det har ju Danmark öppnat för. Och så har det ju varit under decennier, i 50 år, någonting sånt, så har den typen av infrastruktur funnits där. Danmark har väl inte direkt några egna rymdintressen där uppe, sådär konkret danska. Men det finns ju väldigt starka intressen från allianspartnerna i NATO att det här ska fungera på ett bra sätt, och inte minst USA då.

• Speaker #0

  Och hur är ni lite på det här planerna på... bygga ut rymdintressena på Grönland. Finns det något konkret? Hur ser det ut? Vad är det man vill göra?

• Speaker #1

  Hittills har det inte varit kostnadseffektivt att göra det. Det är för hårt där uppe helt enkelt. Det är för tufft klimat. Det har varit mycket bättre för de kommersiella aktörer som har tittat på det här som KZ, SEC och kanadenska bolag och sådär. Att vara på Svalbard i norra Sverige och i norra Kanada och även i Alaska faktiskt. med den här typen av verksamhet. Nu med klimatförändringar så är det möjligt att det här blir mer kostnadseffektivt, lite enklare. Men det är framförallt de militära intressena som styr etableringarna på Grönland. Och då är det ju satellitkontroll, det är underrättelser, det är möjliga nedtagningar av satellitdata. Men det finns som sagt andra sätt att göra det på som kanske är mer kostnadseffektivt. Men satellitkontroll och underrättelser, alltså radar för rymdlägesbild som är... Det är en sak att veta att satelliterna flyger över där. Det vet man ju, för satelliter flyger. Det finns inga öar att gömma sig bakom. Man kan inte som en ubåt gå ner under vattnet, man syns där uppe. Så vi vet ju vad som flyger där uppe, men vi vet inte vad som finns ombord. Vi vet inte vad de här satelliterna gör alltid. Och det där måste man hålla koll på och följa varje enskild satellit. Där kan man se en möjlighet att koppla ihop norra halvklotet med södra halvklotet. Där södra halvklotet, Australien till exempel, lämpar sig alldeles utmärkt för teleskop. Som kan titta i en glasklar molnfri natt upp mot satelliterna och ta reda på vad det är för satellit, hur den ser ut, vad den håller på med och hur den beter sig helt enkelt. Och så finns det radarövervakning här uppe. Och kopplar man ihop det där då får man ju en förvarningstid. Satelliterna det tar 40 minuter att flyga upp där. Då får man en förvarningstid, kan rikta in underrättelsetjänsten. Sen kopplar ihop det i sin tur med andra typer av källor. för att ta reda på vad är det här för någonting som händer? Vad är det för någonting som finns ombord? Vilka har intresse av det här? Och på det sättet är rymdlägesbild extremt viktigt. Jag vet att de nordiska länderna och länderna i Europa ligger efter i det här men Sverige satsar ordentligt på det. Det är en av uppgifterna som Försvarsmakten har att lösa nu och de jobbar väldigt aktivt även i det segmentet.

• Speaker #3

  Ja, försvaret jobbar aktivt. Och hur aktivt undrar ni? Ja, det får ni veta redan om några veckor, för då träffar vi försvarets rymdchef Anders Sundeman för en intervju. Det blir spännande.

• Speaker #0

  Ja, mer försvar då alltså. Och också mer om hur rymden och jorden hänger ihop på väldigt konkreta sätt.

• Speaker #3

  Mm. När man tänker på rymden så tänker man ju ofta på raketer och satellit. Sitter långt ovanför våra huvuden. Men lika viktigt är det ju alltså med allt som finns här nere på jorden. Markstationer, antenner och baser som gör att satelliterna faktiskt kan användas.

• Speaker #0

  Och en av de här baserna är ju vår alldeles egna S-range. Där blir det ett återbesök snart i Har vi åkt till Marsen.

• Speaker #3

  Och vill du lyssna på våra tidigare avsnitt hittar ni dem och en massa annat skoj på vår hemsida. Har vi åkt till Marsen. Där kan ni också till exempel köpa en keps eller vår bok.

• Speaker #0

  Och någonstans där finns också all vår musik. Den är skriven av Armin Pendek.

• Speaker #3

  Jag heter Susanna Levenhaupt.

• Speaker #0

  Jag heter Marcus Pettersson.

• Speaker #3

  Har vi åkt till marsen görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

• Speaker #4

  Hallå, programmet gjordes av Rundfunk Media.