- Speaker #0
Det strålar en stjärn. Där är ju en satellit.
- Speaker #1
Det närmar sig jul. Och då tänker vi att vi ska ge alla er lyssnare en tanke i julklapp. Så har ni något att fundera på under julledigheten? Och sen kan ni bara gasa er in i 2026.
- Speaker #2
Ja! För just nu så snurrar det massvis med olika satelliter över jorden som observerar, fotar och mäter allt möjligt på en mängd olika sätt.
- Speaker #1
Det som de skickar ner det kallar vi rymddata och det är en väldigt stor men tyvärr också ganska outnyttjad resurs. För det kan användas till nästan vad som helst. Förutse skogsbränder, upptäcka miljöbrott, planera städer.
- Speaker #2
Eller... bygga nya företag eller appar. För det finns hur mycket data som helst som bara väntar på ett användningsområde.
- Speaker #1
Och det bästa är, tar du fram idéerna då har rymdstyrelsens rymddataprogram pengarna att förverkliga dem.
- Speaker #2
Ja, det är kanske inte riktigt så enkelt men ändå nästan.
- Speaker #1
Idag pratar vi om rymddata för samhällsnytta. Jag heter Susanna Levenhaupt.
- Speaker #2
Jag heter Marcus Pettersson.
- Speaker #1
Och du lyssnar på Har vi åkt till Mars 1? Runddata alltså. Det låter stort, och det är det. Men det är också något väldigt konkret. Bilder, mötningar och information som kommer från satelliter. Till exempel från Europas egna Copernicus-satelliter. Det betalar Sverige massa pengar för att få tillgång till. Och sen är det fritt för vem som helst att använda.
- Speaker #2
Och det är mycket data alltså. Bara Copernicus genererar ungefär 20-30 terabyte data om dagen. Och det ökar i takt med att man skickar upp nya satelliter.
- Speaker #1
Ja, jättemycket information som kan användas till allt möjligt. Till exempel berätta hur marken förändras, hur skogen växer, hur haven mår eller hjälpa till att förebygga brott. Och nu vill alltså regeringen att ännu fler ska börja ta del av och använda rymdata.
- Speaker #2
Och därför har regeringen gett rymdstyrelsen i uppdrag att starta ett rymdata-program som ska hjälpa fler att ta den här data till nästa steg och skapa samhällsnytta och innovation.
- Speaker #1
Iris Lee Thompson jobbar med jordobservation och geografisk analys. Ernesto Gutierrez är ansvarig för innovation och samhällsnytta, båda på Rymdstyrelsen.
- Speaker #2
De här får prata om rymdata och Rymdstyrelsens rymdataprogram. Så, vi tar det från början. Vad är rymdataprogrammet?
- Speaker #0
Vi har precis fått mandat av att bedriva det här programmet. Där vi ska se till att... Att rymdata används för samhällsnytta. Och vad är samhällsnytta? Det är allt möjligt. Det är att se till att våra mobiler funkar som det ska, vi har en karttjänst, att vi kan prediktera väder, se till att elen inte slocknar lite hur som helst. Och allt det där kan styras av rymdata. Eller förbättras till och med av rymdata. Och det är det vi vill få ögonen upp. Det finns ju möjligheter, det finns ju olika områden som man kan satsa på.
- Speaker #2
Brillant, då börjar vi där. Vad är det för pengar? Hur mycket pengar har ni haft innan och hur mycket mer har ni fått nu? Och vad är det just pengarna ska gå till inom det här programmet?
- Speaker #3
Det är svårt att säga för det är många olika typer av insatser som RIM-styrelsen gör för att stödja användningen av RIM-data. Vi kan säga att ungefär 30 miljoner per år var det budget vi hade för att ägna till det här. Vi har fått nu mera medel som ska stegvis öka från år till år. Det här året har vi fått ungefär 27 miljoner extra och sen ska det öka lite mer till nästa år och ännu mer till året därpå när vi utvecklar programmet med de saker som vi anser borde göras för att rymdata ska användas mer.
- Speaker #2
Precis. Och som ni är inne på här att ni får pengarna för de ska... sättas i användning för att rymddata ska användas mer. Hur ska de sättas i användning? Hur använder ni dem?
- Speaker #0
Vi har ju flera tentakler ute. Vi har precis haft en utlysning. Och innan själva utlysningen har vi gjort väldigt mycket insatser för att fånga upp aktörer som kanske inte är helt nödvändigt bekväma med att använda rymddata. Och då har vi haft den här insatsen där vi åker runt till exempel till kommuner. där vi visar på att det här är ett väldigt stort användningsområde och det rymd är ju mer och mer het och vi betalar väldigt mycket pengar, det vill säga Sverige betalar väldigt mycket pengar till EU och ESA. Då ska vi väl ta användning av produkter vi får tillbaka. Och den här klimat- och miljöutlysningen vi har precis haft, då var det faktiskt väldigt många kommuner som för första gången har ens sökt efter medel för att utforska användning av rymddata i deras verksamhet. Bara en sån stor outreach är ju jättestort för oss, den lilla myndigheten som vi faktiskt är.
- Speaker #3
Och det kan vara att kommuner och regioner använder RIMDATA när de hanterar miljöfrågor eller när det här är en stor utmaning som miljöförändring. Det är många forskare som använder RIMDATA. Det kan vara logistik som kan optimeras, det kan vara djurbruk som kan optimeras, Det kan vara kris och... Och vi är ett skap för samhället som kan stödjas och förstärkas med rymdata. Men som sagt, det används inte så mycket rymdata idag. Och det är vad det här programmet försöker skapa förutsättningar för att de aktörerna som kan dra nytta av rymdata kan ha bättre förutsättningar för att göra det.
- Speaker #0
Kan jag lägga till ett annat exempel? Jag tycker det är jättekul att Länsstyrelsen i Stockholm... De ska kartlägga miljöbrott med användning av satellitdata. Det tycker jag är ett väldigt intressant användningsområde. Då ska de undersöka vilket område som är mer benägen till att ha miljöbrott. Det kan vara allt från hanteringen av avfall, att den på något sätt grävs ner under marken. men också till så här Och praktiskt också kunna undersöka förändringar på marken för att kunna se om här har det skett en förändring. Vilken slags förändring och allt det här sker via rymdata.
- Speaker #2
Då kommer vi in på en ganska viktig sak här. De ska använda detta för miljöbrott och de andra ska kolla på hur elnäten funkar. Hur gör man det? Alltså vad är det för rymdata vi pratar om? Vad är det vi får tillgång till för alla de här pengarna vi trycker in i ESA och Europa? Europas satellitnät?
- Speaker #0
Det är olika slags data. Det finns allt från radardata som är punkter som är väldigt användbara för att till exempel se markförändringar som kommer att vara väldigt användbara i den här miljöbrottsprojektet till exempel. Sen finns det hyperspektraldata där man kan se tydliga markförändringar där man kan se den kemiska förändringar i marken det vill säga, det här är mer kväve, okej varför är det mer kväve? Men då har det odlats någonting där. Vilken slags växt kräver så här mycket kväve? Det kan man börja analysera på det viset. Och det här med kartlägga kraftnäten, då analyserar man till exempel den lokala klimatmiljön. Och då är det atmosfärisk data som man fokuserar på. Och då är det en satellit som mäter enskild para atmosfär till exempel. Så det finns väldigt olika slags satelliter, det finns inte all in one. Det går att göra men det är inte värt för att man kanske förlorar vissa färdigheter när man håller på att kombinera allt möjligt. Så att alla möjliga slags satelliter. Det är väldigt mycket olika data till väldigt mycket saker.
- Speaker #2
Vilket ju gör att den här utlysningen blir väldigt bred. Man kan söka och skapa program inom allt.
- Speaker #0
Ja, det är tanken.
- Speaker #2
Det är tanken. Ni var inne på klimat och så, men är det det enda eller har vi fler områden där här finns det problem vi vill lösa eller här finns det områden vi vill titta närmare på?
- Speaker #3
Ja, såklart. Det här är första utvisningen vi gjorde var fokus på klimat, miljö och skolverksamhet. Men sen finns som du säger massor med andra områden där rymdata kan komma till nytta. Någonting som vi har gjort, ett konkret exempel som vi är väldigt stolta över är att vi gav stöd till Lunds universitet. för att organisera en kompetenscentrum för användning av RIM-data inom samhällsvetenskap. Och det är något som man inte tänker. Man ibland kopplar inte RIM och satelliter med samhällsvetenskap. Men det finns massor med sociala problem och utmaningar som segregation, migration, fattigdom, urvan, utvecklingspåverkan på människors liv som kan. hanteras och förstås och kan lägas och studeras med hjälp av satellitdata. Och vi tror att det är väldigt unikt, inte kanske våra i Sverige. Det finns inte så många samhällsvetenskapliga centrum som försöker höja kompetens för samhällsforskare i att använda och dra nytta av rimdata. Och det ska ha påverkan på andra saker, för mycket policyarbete. inom regeringar, kommuner eller andra delar av samhället basera sina beslut och sina insatser på forskning inom samhällsvetenskap. Och att nu RIMDATA ska möjliggöra kanske komma till bättre slutsatser, kanske ställa nya frågor till och med. Det är någonting som visar... Vi tycker att det är väldigt viktigt att vi kunde få det här.
- Speaker #2
Det här var ju jättespännande just med samhällsnytta på det sättet. För det är ju ingenting man tänker på att rymden kan användas till. Så när, det är ju det de skrev sig komma fram till. Men kan man tänka sig lite så, på vilket sätt kan man använda rymddata för att titta på urbanisering eller på hur samhället mår?
- Speaker #0
Det blir ganska tydligt när man kollar på en bild från rymden. Till exempel vilket område är dålig belyst. Och det är en direkt indikation på att det kanske inte satsats specifikt på den område. Och den kanske i sin tur har en högre brottslighet för det är lättare att råna när det är mörkt bland annat till exempel. Och det är lättare att begå brott där det inte är ljust helt enkelt. Och sen är det indikation till exempel där det inte satsas så mycket då kanske det inte finns så mycket grönt område i sin direkt tur. Är kopplat till vilken slags hälsa folk har i den områden. För då är det väldigt mycket urbant och inte grönska. För att det finns ju vetenskaplig bevis på att vi människor behöver grönt område för att må bättre. Som kan också direkt kopplas till den psykiska hälsan över området. Så man kan dra väldigt många slutsatser från att säga att här är det dåligt belyst till exempel.
- Speaker #2
Alltså det är ju så coolt. Så det är väl Lunds universitet? Ja,
- Speaker #3
det är Lunds universitet, men det ska bli en nationell centrum. Det är en grupp av universitet och andra aktörer som ska sätta grundet i det här centrumet som sen ska utvecklas till något nationellt och kanske också internationellt.
- Speaker #2
Vi pratar ju om vad det är för slags data, och det är bilder och det är radar och allt det där. Men var kommer all den här data som ska användas ifrån?
- Speaker #0
Ja, alltså det finns ju väldigt många olika aktörer. Rymden håller på att bli ganska trångt där uppe. Det är extremt många satelliter. Det finns väldigt många bolag som skjuter upp deras egna satelliter och färdigheter. Och sen Europa har ju sin konstellation som heter Copernicus där man har tillgång till satellitdata gällande bilder, radar och atmosfär. och sen finns det såklart också navigations... Satelliter, det vill säga GNSS-satelliter som heter Galileo, som är Europas motsvarighet till GPS. Och sen finns det olika vädersatelliter. Så det finns alla möjliga satelliter som förser jorden med all slags information som hjälper till i vår vardag. Nästan allting är beroende av rymden i det här fallet.
- Speaker #2
allt detta du rabblar upp här är detta rymdata som den som söker medel via era program kan använda? Vad är det som är fritt att använda?
- Speaker #0
Du får använda fritt vilken slags data du vill från vilka länder du vill. Och i vissa gånger har vi till och med sagt att ni får köpa in data från privata aktörer om det är bättre upplösning, om det kommer bättre hjälpa till. i projektet. Så det kan man också till exempel utvärdera och undersöka.
- Speaker #2
Vi har ett rymddataprogram. Varför har vi det? Varför behövs det?
- Speaker #3
Det finns flera anledningar, men en av de viktigaste är att det är väldigt svårt att använda rymdata. Det krävs en viss kompetens. Det krävs teknisk kunskap för att förädla den här datan. till någonting som någon kan använda. Så det är en stor tröskel för många för att kunna dra nytta av den här data. Och det leder till att de som har ett behov av rymdata ibland inte kan relatera det här potentialet till sina egna verksamheter. För de vet inte vilket potential som finns i rymdata som kan hjälpa dem. att hantera olika frågor på ett bättre sätt. Å andra sidan, de som kan använda rymdata, de som har kompetens att skapa tjänster eller produkter som baseras på rymdata, har väldigt dålig syn i den andra kunskapsdomänen. Det kan vara en kommunverksamhet, ett företag, storföretagsprocesser, system eller teknologi. Så det här klyftan... mellan de som kan använda RIMDATA och de som skulle behöva en viss ens baserat på det är någonting som finns idag i vår, som vi kallar, ekosystem. Och en av anledningarna till att det här programmet finns är för att försöka göra någonting av det här. Kan vi skapa mer kompetens att använda RIMDATA? Kan vi minska det här klyftet och skapa mera kontakter mellan de som kan använda det? och de som ska skapa produkter och känns baseras på det. Kan vi stödja det här innovationsprocessen att skapa något som inte finns idag och som kan förändra hur man hanterar vissa frågor och vissa utmaningar. Och alla sådana frågor, samverkan, kompetens, innovation är det som man försöker stödja genom det här nya Rymdata-programmet.
- Speaker #2
Och vi har ju varit inne på det. Tidigare här att det är samhällsnytta och vi pratar mycket myndigheter och sådär. Om vi tittar på industrin, på vilket sätt kan industrier och företag använda sig av datat?
- Speaker #3
När det gäller industri eller den privata sektorn, vi har samma utmaning som vi berättade nyss. Att det saknas mycket förståelse av potential inom rymdata. Till exempel när man läser vetenskapliga artiklar om... vad rymdata kan göra mer nytta. Det nämns hela tiden vissa typer av branscher. Till exempel försäkringsbranschen. Att information från rymden kunna se djurskred, till exempel risken av djurskred. Det är enorm information som för infrastrukturprojekt och försäkring kopplat till det kunna vara av stor värde. Djurbruk också, ett annat område. Logistik. transport, telekommunikation, för rymdata är också telekommunikation och navigation och positionering.
- Speaker #0
Ett företag till exempel som jag har stödjat, där man ska mäta sprickor på en bro och det använder man rymdata för. Och då är det raderdata med punkter för att se förändringar i hur sprickor i bro uppkommer.
- Speaker #2
Är det då en ansökning som bara vill göra detta? Nej,
- Speaker #0
det är ju en teknologi som de vill utveckla. Så den kan ju appliceras till exempel till byggbranschen, tänker jag. Att de vill kanske veta hur kommer den här byggnaden stå mot vind och väder överhuvudtaget. Hur kommer det här påverkas? Och då är det väldigt bra att ha en grundläggande data av hur marken rör sig. Men också vilken slags konsekvenser det har på faktiska byggnader. av att det finns massa parametrar som påverkar det.
- Speaker #2
För jag tänker också just det här i användning av rymdata. Som ni är inne på hela tiden, det räcker ju inte bara att säga nu ska vi använda rymdata. Jag äger en skog. Nu ska jag använda rymdata för att se hur min skog mår. Det är ju jättefint, för det kan jag ju göra. Men hur kan jag göra det? Hur ska jag kunna läsa ut en radarbild?
- Speaker #0
Såklart måste du ha någon som är kunnig i att kunna analysera. Och det finns ju de här färdigheterna, det finns ju företag som erbjuder tjänster och kommuner till exempel vill typ ha den här kompetensen. Där är vi också lite av en matchmaking för att se till att de här partnerna träffas och att de kan utbyta den här informationen. Så att du som en skogsägare ska kunna gå till ett företag som kan göra dessa analyser. För det är ju inte alla som sitter på de här färdigheterna. Så att den här företagen kanske kan utveckla ett verktyg för att du ska kunna lära dig om den här specifika skogarealen du äger. För att i Sverige till exempel, det är ganska monotont med vilken sorts arter det finns i elande skog. Och den verktygen kan också kanske hjälpa någon annan med liknande problem.
- Speaker #3
Din fråga spelar lite den här problematiken som vi har, utmaningen som vi har. Skog är en av de områden som det finns stor potentiellt att använda rimdata. Men som du säger, om du är en skogsägare, du struntar lite var data kommer ifrån. Vad du vill ha är någonting, någon tjänst, någon applikation som säger till dig hur din skog mår, vilken sorts biologisk månfall du har, hur det förändras genom tiden, hur vissa saker du gör påverkar det här. man kan beräkna vissa saker är den där som du är intresserad av och det är vad vi kallar innovation kan man säga att någon resurs egentligen kan förvandlas till någonting som någon kan använda och se ett värde i. Det är där hela processen som måste utföras för att egentligen ska komma RIMDATA till nytta. Oavsett hur duktig en person är för att använda RIMDATA, det är någon annan som ska vara användare. Det är någon annan som ska kanske köpa det. Det är någon annan som ska till slut använda det för något vis enda mål. Och det är där som måste man komma fram.
- Speaker #2
Jag tänker, enkelt från skogen är ju ett lätt exempel. Det är klart, om jag äger en bit skog så vill jag ha en app som plingar till att nu har tre av dina träd vält i en storm. Det är lite för mycket vatten där borta i nordvästra hörnet. Och det brinner här borta i det hörnet. Och så har jag en app som gör det. Och den appen kan inte jag ta fram själv, men det kan någon annan göra. Och jag vill ha tjänsten. Brilliant. Vi skaffar den. Då undrar jag, jag sitter på den idén. Shit, jag vill göra den här appen om skogen. Det har inte jag råd att göra, jag vill ha pengar av er. Hur mycket pengar pratar vi om om jag vill göra en ansökan? Hur går en ansökan till? För de som lyssnar så bara tänk om jag är skitduktig på detta. Jag borde köra igång direkt. Hur ska man göra?
- Speaker #3
Ja, det beror på vilken sorts idé du har och vem du samarbetar med. Men vi har olika vägar för olika typer. och vidare av olika typer av skador. av förslag kan man säga. Som vi berättade tidigare vissa utlysningar har väldigt starka krav. Du måste ha ett tydligt behov. Du måste samarbeta med någon myndighet. Du måste kunna. Det måste vara någon aktör som kan hantera rymdata och så vidare. Sen finns andra alternativ som är mer om du här är i början av det utvecklingsskedet kan man säga. Och du är som någon sorts startup. någon sorts entreprenör som har en vision, en idé och som behöver hjälp för att börja. Och det har vi inom tillgängligheten också olika typer av stöd genom inkubatörer och startar till exempel personer som hjälper till att tänka en idé och att utveckla det genom strukturerat sätt. Och det får också möjlighet att få finansiering för att ta Sådana färsta steg i utveckling av din idé för att göra en rymdata tillgänglig för någon. Sen finns beroende på vilken sorts idé och vilken sorts samarbete och vilken grad av utveckling du har. Olika typer av alternativ såklart.
- Speaker #2
Vi kör detta ett tag nu. Ni delar ut en massa pengar. Vad hoppas vi att det ska ge som bäst? vad är det här Det här vill vi ha. Det här hoppas vi att det har gett om några år.
- Speaker #3
En av våra största mål som vi har med det här programmet är det här som vi kallar ekosystem. Det vill säga alla aktörer som måste jobba tillsammans för att realisera de här potentialerna inom blinddata. Att de faktiskt känner sig en del av ett större sammanhang och gemenskap. Och att de börjar träffas och göra saker tillsammans. och den där Det är en stor utmaning. När vi pratar om tillämpning av rymdata, vi pratar om som vi sa jordbruk, skog, myndigheter, logistik, transport, elektricitet, företag. Så sällan de här aktörerna kan identifiera sig själv som rymda aktörer utan vi ligger någon annanstans, vår bransch och vår identitet är någon annanstans. att de samlas in allihopa och känner att de har någonting gemensamt med de andra som kan hjälpa dem, att all dronita för rymdata är det största målet som vi har. Och vi tror att det ska leda till en ökad användning av rymdata för samhällsnyttan helt enkelt.
- Speaker #2
Vad är de största svårigheterna?
- Speaker #3
Det är de här två stora svårigheterna som jag tycker är de viktigaste. Det första är det här behov och kompetens. Få veta hur man använder rymdata men också att förstå potentialen i rymdata för en viss verksamhet. Och den andra är att de potentiella användare och sektorer och aktörer som kan dra nytta av rymdata ligger någon annanstans. De har ingen koppling till rymd eller rymdinfrastruktur. De har ingen tradition att förstå och använda data och att få så stor utspredning av system att känna sig att de har något gemensamt som de kan ha nita för att jobba med varandra, det är en av de största utmaningarna vi har.
- Speaker #0
Också att de här aktörerna som faktiskt är experter och de som inte är experter måste på något sätt hitta varandra. Det tycker jag är väldigt svårt att det finns inga tydliga plattformar och det är det vi på något sätt försöker skapa på Rimsö. Att det ska vara en naturlig mötesplats om att vi ska se till att vi är mellanhanden för de här kompetenserna som finns åt varsitt håll och att de ska träffas.
- Speaker #2
Nu pratar vi väldigt mycket om civil och samhällsnytta. Finns det några militär eller försvarsapplikationer eller sida av detta som får den delen? av myndigheter och industri också vara med och ansöka om detta? Eller är det rent civilt? Hur ser man på det?
- Speaker #3
Rymstilis är en civil myndighet så vi jobbar med civilanvändning av rymdata. Men såklart finns det som kallas dubbelanvändningsområde. Så det finns tillämpningar och rymteknik och rymdata som potentiellt skulle kunna användas också inom försvar, beredskap och... och andra typer av områden mer relaterade till försvarsfrågor. Vi har ett annat program som inte är en rymdataprogram som heter dubbelanvändningsområdeprogram som är för att stödja den typen av utvecklingar som kan hitta en applikation till lämpligen i bägge två sfären.
- Speaker #2
Det känns lite som om rymdata är som början av internettiden. Det finns redan överallt, men vi har knappt börjat förstå vad vi kan använda det till.
- Speaker #1
Exakt! Och det bästa är att så mycket av den här datan är fri att använda. Det är liksom bara fantasin som sätter gränsen.
- Speaker #2
Absolut! Så du som lyssnar, har du en idé som du tror kan göra skillnad? Kolla upp rymdata-programmet och dubbelanvändningsprogrammet. På Rymdstyrelsens hemsida. Och håll utkik efter deras utlysningar. Och börja redan nu att fundera på din alldeles egen idé. Den lär ju vara toppenbra!
- Speaker #1
Ja, alltså din Ausha till exempel är ju helt perfekt. Ska vi sätta igång med den eller?
- Speaker #2
Ja, det blir lite tråkigt om vi inte har något att göra över jul. Och med tanke på jul. Det är inte för sent att köpa årets julklapp. Boken har vi åkt till Marsen. Den finns i din bokhandel. Och det finns en länk till webbutiken på vår hemsida harviåktimarsen.se.
- Speaker #1
Där hittar ni också länkar till Rymdstyrelsens alla rymddataprogram. Och såklart den ljuvliga julmusiken ni hör i bakgrunden. Den är skriven av Armin Pendek.
- Speaker #2
Jag heter Marcus Pettersson.
- Speaker #1
Jag heter Susanna Levenhaupt.
- Speaker #2
Har vi åkt till Marsen görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.
- Speaker #4
Hallå? Programmet gjordes av Rundfunk Media.
