Transcription

• Marcus

  Finns det någon sån här drömprojekt som du skulle önska att Sverige kunde sjösätta, landsätta, sjösätta, rymdsätta?

• Marie-Louise

  Det handlar ju mycket om väder till exempel. Vi har ju mätt hur mycket väder. Drömprojektet var ju om vi kunde styra vädret lite mer så vi kan få lite soliga somrar när jag önskar det.

• Marcus

  Återigen dags för lite strategier och visioner. i havjaktmarsen. Den här veckan den 26 och 27 november så samlades Europas rymdministrar i Bremen för den europeiska rymdorganisationen ESAs ministerrådsmöte för att besluta om Europas planer för rymden de kommande tre åren.

• Susanna

  Inför mötet har ESAs generaldirektör Josef Aschbacher begärt 22 miljarder euro för de kommande tre åren. För första gången har ESA lagt in en rejält tydlig försvarsprofil i sin planering.

• Marcus

  Det är ju hur som helst en ganska stor förändring, ett resultat av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, att rymden går från civilt fokus till försvarsfokus på bred front. Då måste man ju fråga sig, hur ligger egentligen Sverige till i allt detta?

• Susanna

  Precis. Sverige har sedan 2018 en nationell rymdstrategi och 2024 presenterades en försvars- och säkerhetsstrategi för rymden. Så nu blir det rymdstrategier och visioner. Jag heter Susanna Lerhout.

• Marcus

  Jag heter Marcus Pettersson.

• Susanna

  Och du lyssnar på Har vi åkt till Mars än?

• Marcus

  Rymdstrategi och visioner alltså. Återigen dags att plocka fram det tunga ateljéet.

• Susanna

  Karin Holmqvist är ordförande i rymdföreningen Rymdforum. Hon har tidigare varit chef för strategi och hållbar affärsutveckling och public affairs och regeringsrelationer på SSC. Och jobbar nu på Saab med att implementera Saabs rymdstrategi. Med andra ord en högst rimlig person att prata rymd med.

• Marcus

  Precis. Och Saab där Karin jobbar satsar just nu massa på rymden. Bland annat så investerade man i förra veckan nästan 100 miljoner kronor i den svenska rakettillverkaren Python Space för att hjälpa till att stärka Sveriges rymdförmåga. Och man har alltså också en egen rymdstrategi.

• Susanna

  Så som ni hör så är det inte bara en strategi vi pratar om när vi pratar rymdstrategi utan flera. Den. nationella försvarsstrategin och olika industristrategier för rymden.

• Marcus

  Så Karin, om vi ska försöka koka ner detta till något. Vad är den samlade svenska rymdstrategin? Eller kanske vad kan den vara?

• Karin

  Lite komplex fråga, eller komplex att svara på tycker jag. Den svenska rymdstrategin kom till för ett tag sedan. Då såg världen ganska annorlunda ut mot vad den gör idag. Den... Är mer fokuserad kanske på forskning än vad jag tror att den skulle ha varit om den hade kommit till idag. Nu kom ju strategin för säkerhet och försvar kopplat till Rymdalen. Nu kom ju den för ett år sedan och den är ju mer anpassad till dagens omvärldsläge. Och naturligtvis har den ju ett säkerhets- och försvarsfokus vilket ju inte den nationella strategin har. Och det kan jag också tycka är lite grann en svaghet i den nationella strategin att den tar inte upp de aspekterna. Eller i alla fall till en väldigt låg grad. Så att de här två kan man väl säga kompletterar varandra. De motsäger inte varandra men jag tror att de hade kunnat stärka varandra ännu mer.

• Marcus

  På vilket sätt då?

• Karin

  Att man i den nationella... Rymdstrategin tog mer hänsyn till rymd för säkerhet och försvar. Eller kanske inte försvar nödvändigtvis men civilförsvaret. Eller för samhällsnyttan. Vilket man förvisso gör när det gäller samhällsnyttan. Man tittar mycket på användning av data för uppföljning av klimat och miljöförändringar. Men också ur ett säkerhets... perspektiv. Det hade kunnat vara starkare i det nationella.

• Marcus

  Och då bara får jag ge dig en recap, för det kommer du ju kunna göra ganska bra. Vilka satsningar har vi haft? På rymden de senaste åren. Som du säger, det här har varit bra. De här har tagit oss framåt.

• Karin

  Rymdstyrelsen har ju sina olika program som de har haft länge. Men som också har stöpts om till del för att bättre spegla de svenska behoven. Det finns nya program som är kopplade till dual use till exempel. Och man ser också, nu är ju rymdstyrelsen en finansiär som finansierar specifikt rymdrelaterade. Vi har ju Vinnova som jobbar mer med innovation brett. Och jag tycker man börjar se att Vinnova jobbar mer med rymdrelaterade saker än vad man gjort tidigare. Och det tycker jag är väldigt positivt. Där har man också Julius satsningar och där rymdverksamhet eller rymdapplikationer är lite per definition Julius. Det beror helt på vad man väljer att använda data till. Så där att Vinnova nu har tagit en lite tydligare roll. Och också omfamnar rymdområdet till del. Tycker jag är väldigt positivt.

• Marcus

  Ja, och det tycker ju jag också. Både Sveriges rymdstrategi och sen har vi då försvarets säkerhetsrymdstrategi. Strategierna satsar på försvar och på forskning. Räcker det?

• Karin

  Det. Det tycker jag kanske inte att det gör, men jag skulle säga att den nationella strategin är inte bara forskning, det är också användning av data. Inte bara i forskningssyfte utan också ur ett mer operativt syfte. Men det jag tycker man saknar är en lite tydligare ambition på nationell nivå. Var vill man att svensk rymd ska vara? Var vill man att svensk rymd ska vara? Hur vill man att svensk rymd ska fungera? i vilket syfte ska vi jobba med rymdfrågor. I vilket syfte ska vi ha en rymdindustri? I vilket syfte ska vi ha akademi som forskare inom rymd? Och så vidare. Det syftet behöver tydliggöras. Kanske genom en vision av något slag.

• Marcus

  Vad tycker du att en sån där vision skulle kunna eller borde vara?

• Karin

  Jag tycker det borde vara en av två saker. Antingen tycker jag att den borde vara en väldigt tydlig målbild om vad ska vi ha Rymden till på jorden. Antingen det och då är den lite mer jordnära. Men lite mer tydlig. Eller så ska man ha en mer visionär målbild. Jag har tidigare pratat om att man kan ha en rymdstation i omloppsbana. Där man har en massa människor som kan leva där i några år. Och man har det som målbild. Till exempel. Då kommer man behöva utveckla en himla massa olika saker för att komma dit. Och de sakerna man utvecklar kommer kunna användas i många olika andra sammanhang. Det tror jag också skulle kunna vara positivt.

• Marcus

  Nu snackar vi. Är detta någonting som du tänker att det här skulle Sverige kunna göra själva?

• Karin

  Jag vill säga ja på det. För det tror jag att Sverige skulle kunna. Kanske inte så att vi skulle kunna skicka upp. Som läget är idag. Med det vi planerar. Inom svensk rymd. Och då tänker jag framförallt på. Vår orbitala uppsändningsförmåga. Som vi kommer att ha inom kort. Från S-Range utanfickerorna. Där skulle man behöva. Kanske ha partnerskap med lite större raketer. För att kunna få upp. Lite större grejer i rymden. I omloppsvana. Men ja. Jag tycker vi kan göra det. Från Sverige.

• Marcus

  Det tycker jag också, det är sjukrimligt. Hur ska vi arbeta för att uppnå din vision?

• Karin

  Oavsett vilken av de två visionerna vi pratar om så behöver vi ha en bättre samordning mellan de olika typerna av entiteter. Mellan industri, mellan industri, akademi och myndigheter. Men kanske också departementen faktiskt. Vi behöver ha väldigt öppna dialoger och jag tror att man från statligt håll, från myndighetshåll behöver, man måste våga lita på sin industri. Och jag tror att om man har en tydlig vision, om man har en tydlig målbild, om man har en tydlig strategi från svensk sida, från nationell sida, som industri och akademi och andra kan. kan haka på så tror jag att man skulle kunna våga lita mycket mer på den svenska industrin. Att ta Sverige dit Sverige vill komma.

• Marcus

  Och nu har vi ju, jag gillar dina visioner här. Men om vi tar, för den ena som du säger, den är ju till för oss här. Den mer jordnära till för oss på jorden. Om man då tittar på den andra som ju är, på många sätt tycker jag mycket roligare. Och mycket mer visionär och häftig. Men hur ska vi liksom kunna övertyga en svensk befolkning om det här måste vi lägga pengar på? Alltså var i ligger nyttan i att göra något sånt?

• Karin

  Den mer konkreta nyttan ligger ju i den... teknikutveckling som kommer behövas. Den forskning, både delvis grundforskning men framförallt mer applikationsnära forskning som man behöver göra. Och den teknikutveckling som behöver göras och de nya teknologier man behöver ta fram och de nya förmågor man behöver bygga. Att kunna bygga autonomt i rymden till exempel. Att kunna bygga autonomt, det kommer du kunna göra under vatten, det kommer du kunna göra i farliga miljöer. Det kommer du kunna använda på många olika ställen om den blir tillräckligt tillförlitlig. Till exempel.

• Marcus

  Till exempel, och till exempel vad mer?

• Karin

  Till exempel att kunna ha storskaliga odlingar i rymdmiljö. Det är någonting som vi också kommer kunna använda, inte för att vi nödvändigtvis kommer att odla i rymdmiljö på jorden. För det kommer vi kanske inte, men vi kommer kunna odla i svåra miljöer. Ett annat exempel skulle kunna vara att vi kommer behöva utveckla ett sätt att använda helt slutna kretslopp. Vi kommer behöva återanvända allt. Vi kommer inte kunna slänga saker ur som helst. Och det kan verkligen komma till nytta på jorden.

• Marcus

  Och du pratar ju om de här trippla helixen, myndigheter, företag och akademi. Hur behöver de jobba tillsammans och var för sig för att vi ska nå dit?

• Karin

  Jag tror att de behöver jobba, eller vi ska jag säga, behöver jobba mycket tillsammans. Mycket öppen dialog, mycket också med tydlig koppling till den målbilden, till den svenska strategin eller planen eller vad man nu vill kalla den. Och även här måste, det är ju inte bara myndigheter och stater som måste lita på sin industri. Det går ju åt andra hållet också naturligtvis. Vi måste ha en så tydlig och konkret målbild att de olika delarna i det här systemet, oavsett om man kallar det triple helix eller vad man vill kalla det, att de olika delarna själva förstår sin roll och vet vad de har att göra. Vad ligger inom deras uppgift? Vad kan de göra? Och jag tror också att det är viktigt att vi förstår vikten av att... Kanske göra lite mer än vad vi är bekväma med. Vi måste dels orka gå den sista milen. Men vi måste också våga mycket mer än vi har gjort. Vi måste våga ta lite risker.

• Marcus

  Vilken roll ser du är det viktigaste som rymden spelar i försvar idag?

• Karin

  Rymden spelar en jättestor och viktig roll för försvaret. Idag, det är bara att titta på hur ser det ut i Ukraina? Hur används rymden och egentligen rymdförmågor där? Man blir ju i princip blind om du inte kan ha någon överblick med satelliter idag. Och du blir döv och stum om du inte kan kommunicera via satellitlänk idag.

• Marcus

  I ljuset av det då, hur ser Sveriges rymdförmåga ut idag rent försvarsmässigt?

• Karin

  Den är under uppbyggnad idag skulle jag säga. Man har en del redan. Det finns satelliter om Låsbanan. Man kommer nu att handla upp en nationell satellit. Mycket händer. Det händer mycket på många fronter skulle jag säga på försvarssidan inom rymdsektorn.

• Marcus

  Vad är det mest akuta som behöver skjutas? ske inom svensk rymd skulle du säga?

• Karin

  Det mest akuta är att ur ett försvarsperspektiv då, att försvaret tydligt kan förklara för industrin vilka deras behov är. Och att då industrin kan hitta sätt att tillgodose de här behoven. För att jag tror att försvarsmakten, de är utomordentligt duktiga på att försvara vårt land. Svensk industri är utomordentligt duktiga på att utveckla lösningar som man kan använda bland annat för att försvara vårt land. Så jag tror att det är bra om Försvarsmakten jobbar med det de är duktiga på. Man tillåter industrin att jobba med det de är duktiga på. Det vill säga, beskriv vad man vill kunna göra och låt industrin få designa lösningen.

• Marcus

  Finns det några rymdperspektiv du tycker vi saknar i Sverige? Är det något mer som borde finnas, som vi missar i Sverige vad gäller rymd?

• Karin

  Nej, jag tycker inte att vi saknar ett perspektiv. Däremot tycker jag att vi behöver jobb. jobba mycket mer på att arbeta på ett nytt sätt med rymdfrågor eller i rymden med rymdverksamhet. Det är det man brukar kalla för new space idag. Där man jobbar mer, där behovsägarna kommunicerar sina behov och man upplåter åt industrin att lösa de behoven. Där har vi inte kommit tillräckligt långt. har man ju sett bland annat i USA. Det ger ganska mycket ringar på vattnet.

• Marcus

  Så det vi behöver är att Sverige som land, alltså som myndigheter och sådär, börjar bestämma sig för att de vill ha rymd och sedan beställa det av industrin. Är det det vi ska säga?

• Karin

  Det är precis det vi ska säga.

• Susanna

  Brillant! Se så! Sverige och myndigheter. Sätt fart med beställningarna.

• Karin

  Ja!

• Marcus

  Och för att få igång det här ännu mer behöver det ju arbetas med rymden på högsta nivå. Riksdag, regering och myndigheter. Och då måste ju någon se till så att alla de här förstår nyttan med rymden och vad vi ska ha den till.

• Susanna

  Precis! Marie-Louise Hänel Sandström är rymdansvarig för Moderaterna i utbildningsutskottet och ordförande för riksdagens rymdgrupp. Och hon jobbar med just detta. Att få fler att förstå och bry sig om rymden.

• Marcus

  Men vi börjar med hennes olika roller. För Marie-Louise, ditt arbete i utbildningsutskottet och i rymdgruppen är helt i olika saker, eller?

• Marie-Louise

  Ja, men precis. Det är det. Så att de som är med i rymdgruppen behöver ju inte vara rymdansvariga på något sätt. Utan det är folk som har ett rymdintresse. Det kan man ha mellan möjliga olika grupper. Det finns grupper för vänföreningar och det finns grupper för natur. För jag som är läkare har grupper om virus och antibiotikaresistens och så. Och så har man då den här rymdgruppen. Sen är det ju extra roligt att jobba med rymdfrågan eftersom jag också är ansvarig för det utskottet. Och att då också fortsätta med det här nätverket eller rymdgruppen då.

• Marcus

  Om vi då börjar med riksdagens rymdgrupp. Kan du berätta lite mer konkret om vad det är ni gör? Och för oss som inte vet ens om att det finns en rymdgrupp i riksdagen. Berätta lite mer.

• Marie-Louise

  Ja, det är ju egentligen ganska löst sammansatt. Utan det är ju några som har valt att de vill vara med. Och då brukar vi träffas och diskutera. Vad kan vi göra nu för att berätta om rymden egentligen? Jag vill säga ibland promota rymden. Men berätta vad som hände med rymden. Och då har vi ordnat olika seminarier. Och vi har till exempel varit på det här rymdforum. Inte allihop förstås. Och då var jag där. Men då brukar vi diskutera innan till exempel. Vad vi kan ta upp för frågor kring det här. Och sen har vi bjudit in till olika seminarier. Och det kan man göra då. Alla riksdagsledamöter kan ordna seminarier i riksdagen. Och då bjuder vi in hela riksdagen och även externa besökare. Och då kanske man hör av sig ett avslut och säger, skulle ni kunna ordna ett seminarium kring de här frågorna? Och då kan det röra allting med rymd. Det kan vara miljö eller det kan vara olika nyheter kring rymdraketer. Eller olika företag som arbetar inom rymdindustrin. Så det kan variera ganska mycket.

• Marcus

  Och har ni någon agenda? Har ni någon sådär, detta vill vi uppnå? Eller vad är ert mål?

• Marie-Louise

  Ja, målet är egentligen att berätta mer om vad rymden gör för jorden helt enkelt. Och när vi pratar om rymdgrupper så tror många att vi bara pratar om Star Wars. Det pratar vi aldrig om faktiskt. Men däremot så pratar vi om att man använder rymden till exempel för miljöfrågor. Och nu använder man det mycket, tyvärr kan man väl säga, inom krigsföring. Och man pratar ju om det där dual use, där man kan använda rymden på olika sätt. Så vi pratar mer om att berätta egentligen vad... Vad som är bra med rymden och hur det hjälper oss på jorden helt enkelt.

• Marcus

  Vilka är er målgrupp? Pratar ni bara med varandra eller försöker ni nå ut utanför riksdagen eller är det inom riksdagen? Eller vilka är det ni vill nå?

• Marie-Louise

  Det är främst det i riksdagen. Eftersom vi är nu en riksdagsrymdgrupp så är det främst riksdagsledamöter. Men när vi har seminarier så bjuder vi alltid in rymdintresserade. Då har vi fått mycket hjälp från rymdstyrelsen och frågar vilka det är vi tycker vi ska bjuda in. Och när vi har haft flera seminarier så lär man ju känna många olika. Vi brukar få tips om att de här kan vara bra att bjuda in. Det kan vara rymdföretag och det kan vara sådana som jobbar med rymdfrågor. Sådana som gör poddar eller som skriver böcker. Det kan vara många olika vi bjuder in som är intresserade av rymden. Ganska bred målgrupp men riksdagen är kanske det som är det primära.

• Marcus

  Du jobbar också med rymd för Moderaterna i... i utbildningsutskottet. Vad innebär det arbetet?

• Marie-Louise

  Ja, det innebär till exempel så min första uppgift när jag kom in i riksdagen var att vi bestämde om en rymdstrategi för Sverige. Det var 2018. Och sen så har jag gått vidare med det och infört också en västsvensk rymdstrategi som då är med för Västsverige för det händer väldigt mycket där. Nästan 50% av rymdoflyg är i Västsverige. Och nu håller vi på att arbeta med rymdlagen eller för nya rymdlagen från 82 så att det ska komma en ny rymdlag. Och det finns ju också ett förslag på en rymdlag i Europa som vi också jobbar med. Så det är mer de lite mer konkreta frågor som vi jobbar med i riksdagen då.

• Marcus

  Du nämner ju dels en rymdlag och dels en rymdstrategi. Så vi börjar med rymdstrategin. Om jag frågar dig, dels som rymdansvarig i Moderaterna och dels som ordförande i riksdagens rymdgrupp. Är vår rymdstrategi tillräckligt ambitiös? Eller finns det något du skulle vilja se som vi inte gör idag?

• Marie-Louise

  Jag skulle nog vilja se mer satsningar på rymdfrågor eftersom de är så viktiga och att man kan använda dem i så många olika områden. Så jag hade gärna sett att vi satsade mer och jag försöker vara noga med att ha med flera utskott också till exempel miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet till exempel och även finans för att upphöra när man ska ha pengar. Så att få lite bredare samarbete kring de här rymdfrågorna. Och sen är det också viktigt eftersom vi tävlar med andra länder. Många, många länder satsar jättemycket pengar på rymdfrågorna. Och det gäller ju att vi hänger med. Ibland säger vi att vi är ett litet men smart land. Och vi måste hålla oss framme för att hänga med i kapplövning kan man säga kring rymdfrågor.

• Marcus

  Du nämner här en viktig sak. I Sverige så ligger ju rymd på utbildningsdepartementet. Det låg på näring med måd från början. Sen har du ju legat på utbildning. Och nu pratar du lite om samarbetet med andra departement. Vilket ju är viktigt. Men ligger det rätt? rymd, tycker du?

• Marie-Louise

  Man kan fundera över det och jag har jämfört lite grann hur det ser ut i Europa. Ganska många har det faktiskt under utbildning även om man har diskuterat om det skulle komma tillbaka till näring. Men i och med att det är forskning som ingår och då har det rymdforskning kommit med här på utbildning. Sen är det ju upp till oss politiker också för oss att prata mellan våra olika utskott så att vi gör frågorna bredare och inte kör stuprör utan att vi kör det faktiskt där det är aktuellt kan man säga. Där har jag tagit fler initiativ just till att ha samtal. Nu är det försvar på gång. Vi har pratat ganska mycket om miljö- och jordbruk innan också. Och med näring just hur vi får ut. Vi är ju väldigt duktiga hur duktiga vi är. Men också att vi kan konkurrera med Europa till exempel. Europa ska vi ingå med men konkurrera med. Det är ju både Indien och flera länder som är väldigt snabba när det gäller rymdbrås. Så det gäller att vi får fram det så mycket som möjligt. Men jag tänker att vi startar i skolan med utbildning. Och sen så fortsätter vi upp med vidare arbete där. Sätt att tänka att vi löser det, men det är vårt arbete som politiker att bränna helt enkelt kunnandet och samarbetet.

• Marcus

  Fungerar samarbetet och hur fungerar det just inom rymdfrågor?

• Marie-Louise

  Ja, man kan alltid göra mer tycker jag kanske med samarbetet, men just nu är det ganska aktuellt med försvarsutskottet. Vi kommer att möta ganska snart med försvarsutskottet och rymdgruppen, alltså den rymdgruppen som vi har i riksdagen. Just för att diskutera hur vi ska få in mer satsningar som kommer via försvaret till rymden, så där behöver vi göra mer tänker jag. Sen är det så att tidigare låg rymdfrågor i näringsdepartementet. Så därför är det viktigt att ha med dem, tänker jag, i de här frågorna. Hur vi egentligen arbetar med rymdfrågor. Och det handlar ju mycket om S-range som vi har i Kiruna. Som vi vill ska utvecklas mer. Det händer ju mycket där. Det händer jättemycket. Men vi vill ju kunna få upp satelliter förstås. Och nu är det mest väderballonger. Och vi vill också få upp en astronaut såklart. Så nu gäller det att få med företag mer. Och då är det ju viktigt med rymdlagen också att få den förnyad.

• Marcus

  Precis, vi skulle ju komma till den. Närmar vi oss införandet och verkligen att vi får igenom en ny rymdlag?

• Marie-Louise

  Ja, just nu har det varit ganska mycket fokus på den europeiska rymdlagen som vi har en del synpunkter på, hur mycket man ska styra. Så det har nog varit lite mer fokus på den, men den är ju beredd, alla nylagare måste ju beredas. Och den är ju beredd, så nu är det egentligen att komma vidare med arbetet. Den finns ju i pipeline och kommer att... Att beslutas inom en hyfsad snar framtid. Jag har gärna velat skynda på det såklart. Jag har jagat sedan ett par år tillbaka. För att det ska vara den här rymdlagen. Men ibland måste man få prioriterat på olika sätt. Och just nu är den inte alldeles högst upp. Men nästan högst upp. Så det kommer snart en ny rymdlag.

• Marcus

  Det är ju också ett val. Vi orkar ju inte med ett val till emellan. Kommer vi få en ny rymdlag innan vi har val?

• Marie-Louise

  Det tror jag. Under våren så kommer vi ha väldigt många olika propositioner. Som ska kunna bli lagar. Så att våren kommer bli väldigt intensiv. Det vet vi. och jag tror att den kommer att bredas under våren. Jag hoppas på det och jag är nästan säker på att det blir så.

• Marcus

  Vad tycker du eller ni, vad är vårt mål? Vad bör Sveriges mål vara i rymden?

• Marie-Louise

  Ja, Sveriges mål tycker jag är ju att vi ska vara en utvecklings- och forskningsnation, innovationsnation, vilket vi är också. Men vi måste behålla den rollen. Och jag tycker att det är viktigt att vi jobbar med de här frågorna för att det här är så viktiga frågor. Det finns så många användningsområden och rymden som vi kan använda mycket mer. Så det viktigaste för mig är att vi fortsätter att utveckla och använda den potential som vi har, för vi har otroligt mycket potential. Och då tror jag det är jätteviktigt att vi också ser de här rymdföretagen som finns. Jag tror inte alla vet hur duktiga vi är i Sverige. Jag har ju en satellitmats som är uppe nu och tar fantastiska bilder i rymden men som också visar när man mäter atmosfären till exempel. Den tillverkades i Västsverige så jag var där till och med och besökte den under tillverkningen. Den stod framför mig. Det var ju fantastiskt så jag vet att den här ska upp nu i rymden och är uppe i rymden nu så vi gör ju jättemycket. och man gör mycket mjukvaror också till NASA till exempel och även MESA så det är jätteviktigt att vi tar om hur duktiga vi är men också fortsätta utveckla det. Saab till exempel har ju varit otroligt aktiva inom rymdverksamheten och varit mycket engagerade i våra astronauter, till exempel Marcus Vant som också har kommit ursprungligen från Sabster. Så de har hjälpt till jättemycket med det, både med marknadsföring men också ekonomiskt, men också att tala om hur viktigt det är. Det är jätteviktigt att berätta att den här rymdindustrin är otroligt viktig och vi måste utvidga den ännu mer och då är det att utveckla de företagen som finns och också handla av de företagen som finns så att de kan fortsätta utveckla sig.

• Marcus

  Och hur Kan ni, dels på rymddepartementsnivå och dels som rymdgrupp, hur kan ni bidra till detta? Att få igång klimatet så att vi får mer pengar eller kanske bara beställningar av varor?

• Marie-Louise

  Jag tror att vårt viktigaste arbete är egentligen att först berätta hur viktig rymden är. Och just som jag inledde med att det är ju inte stjärnarnas krig vi pratar om utan det är otroligt mycket. Och just det här med klimatforskning och det är också till exempel med... Kommunikation som vi har inte klarat oss utan rymden och påminna om det. Att varenda dag när vi använder GPS och en dag när vi använder vår mobil eller dator så använder vi oss av rymden. Alltså påminna om hur viktigt det är. Och då är det också viktigt att stötta företagen som arbetar med de här frågorna. Så jag tänker att vi skaffar oss kunskap genom att vara på många olika rymdforum, många rymdutbildningar. Men också sprida kunskapen både till allmänheten men också till departementen. Så att man kan få mer pengar för att vi tar om varför vi behöver pengar. Det går inte bara att be om pengar om man inte har någon förklaring till vad man ska ha pengarna till. Men det kan ju vi ha med oss när vi lär oss mer om detta.

• Marcus

  Precis. Och sen så nu som du också varit inne på så har ju rymden blivit en stor del av militärförmåga och säkerhet. Hur arbetar ni med de frågorna?

• Marie-Louise

  Vi arbetar ju mycket med försvarsutskottet för att diskutera vad rymden har för möjligheter. Och vi har tyvärr blivit väldigt påminna nu när kriget mellan... Ryssland och Ukraina när det pågår att hur mycket man använder sig av rymden och tyvärr mycket med krigsföringen och till exempel Stalin har ju varit oänbärlig för Ukraina där det gäller också kommunikation men också det är ju krigsföringen så att det diskuterar väldigt mycket med försvaret att hur vi kan bredda kunskapen men också hur vi kan använda pengarna på bra sätt och vad vi behöver finansiera mer till exempel så att det mäter mycket samtal med det och då kommer man in på det här igen med dual use att vi både har nytta av det och hur vi kan använda det på olika... kommersiella sätt kan man säga.

• Marcus

  Om du fick lov att bestämma om ett större rymdprojekt som du tycker att det här vore bra för Sverige, det här borde vi göra. Vad tycker du då?

• Marie-Louise

  Nej men det finns ju mycket på drömlistan eller önskelistan vad man skulle kunna göra. Det är ju förstås att komma till Mars och det kommer också att kunna bo på månen som det finns att man ska kunna bygga hus på månen. Men också att vi ska lära oss mer av andra planeter och då måste vi kunna ta oss dit också. Man har ju ändå förkostning att kunna ta sig till olika planeter för att kunna se om det har funnits vatten. Vatten har funnits liv. Så det finns jättemycket vi kan lära oss av att se mer av rymden. Och det finns oändligt mycket att utforska rymden. Så steg ett är väl att förstås komma till Mars. Men också att vi bygger på månen.

• Susanna

  Okej, Marcus. Topp tre svenska rymdvisioner.

• Marcus

  Svensk närvaro på Mars, såklart. Helt rätt prioritering, Marie-Louise. Sen tycker jag att vi ska ha en svensk astronaut uppskickad från S-Range med en svensk raket. Det ska väl inte vara så mycket begärt nu när Saab satsar på Python. Och så sen kanske Karins bygge av en egen rymdstation i omloppsbana.

• Susanna

  Ja, exakt så. Sikta stort. Och vill ni höra mer om Karin Holmqvists tankar om den där rymdstationen och mer av Karin överhuvudtaget så kan vi rekommendera att lyssna på Vinnovas podd. på Spaning Innovation avsnitt 58, Vem äger rymden? Där Karin medverkar och pratar mer om rymd och sina visioner.

• Marcus

  Glöm då bara inte bort att komma tillbaka till vår serie. Vill ni till exempel veta mer om den här svenska försvars- och säkerhetsstatuen för rymden så pratar vi om den i avsnitt 54. Finns att lyssna på när ni lyssnar på detta, till exempel på vår hemsida.

• Susanna

  Och där kan ni också hitta årets julklapp, boken Har vi åkt till mars än.

• Marcus

  Ja! På haviåktimarsen.se hittar du länk till vårt förlag och en rabattkod du kan använda för att köpa boken till ett rabatterat pris.

• Susanna

  På hemsidan hittar du också vår musik. Den är skriven av Armin Pendek.

• Marcus

  Jag heter Marcus Pettersson.

• Susanna

  Jag heter Susanna Levenhaupt.

• Marcus

  Haviåktimarsen görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med SAV.