06. Kan vi odla mat i rymden än? | Har vi åkt till Mars än?

Description

Vi tittar på tre olika sätt att odla mat i rymden. Växter, insekter och kött!

Trent Smith på NASA leder markarbetet för the Veggie, ett projekt för odling av grönsaker på internationella rymdstationen ISS. Åsa Berggren, professor i ekologi forskar om insekter som föda på Sveriges Lantbruksuniversitet och Julie Gold, biträdande professor i biomaterial vid Chalmers berättar om möjligheter att odla både kött som föda och fungerande organ.

Hosted on Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Transcription

Speaker #0
And that's how it all started. The year was 1969, and Team Apollo 11 had just landed on the Moon.
Speaker #1
Yes, exactly. And without the Moon landing, we wouldn't have aimed for a Mars landing. And without a Mars landing, you wouldn't have found any Votme.
Speaker #0
Exactly.
Speaker #1
It's now a little over two years since the idea for Votme was born.
Speaker #0
It was at South by Southwest in Austin, and a presentation by NASA about cultivation in space.
Speaker #1
There and then we decided, we're going to do a series about space.
Speaker #0
And here we are now. Two years and six episodes later we finally ask ourselves the question, can we cultivate food in space?
Speaker #1
Mm, ni har ett riktigt matigt program framför er. Så nu kör vi igång. Jag heter Marcus Pettersson.
Speaker #0
Jag heter Susanna Levenhout.
Speaker #1
Och du lyssnar på Har vi åkt till Mars än?
Speaker #0
Men först lite rymdnyheter. On June 24, NASA astronaut Anne McLean landed on Earth again after 203 days, 15 hours and 16 minutes up at the ISS. She has traveled a total of 3,265 laps around the Earth and walked two space walks in a total of 13 hours and 9 minutes. Anne McLean is one of several women who has the chance to be the first woman to go to the moon in 2024.
Speaker #2
Well, I think historically, obviously, it would be a significant achievement to, you know, as one of my heroes, Jerry Cobb, said, to explore space with no discrimination. And so it'll be significant, whoever that woman and that next man is on the moon. Now, personally, at our level, we are so focused on our job and the mission and training for it, you know, that we haven't gotten too caught up in it quite yet. But it certainly is inspiring. that we can pursue those paths, that everybody's going to have a seat at the table in this next phase of our space exploration.
Speaker #0
NASA has launched a new form of atomic clock on the Falcon Heavy rocket. The clock will be used for navigation to remote places and objects in space. The atomic clock has a margin of error of one second every 90 million years, which will make it the most exact clock in space. And yes, more SpaceX.
Speaker #3
We had a pretty good view.
Speaker #2
And as you can see on our screen,
Speaker #3
it looks like our center core did not make it on our drone ship, of course. I still love you tonight.
Speaker #0
Ja, så lät det den 25 juni när en av tre SpaceX raketer från Falcon Heavy kraschlandade i havet bredvid landningsplattformen på skeppet Of Course I Still Love You i Atlanten. The landing was one of the most complicated so it was expected that it would not hit the target. Despite the miss at the landing, it was a successful day for SpaceX. They got the cargo that consisted of six larger and a bunch of smaller research satellites to their orbit, and they managed to land both of the other Falcon 9 rockets, which were both reused from earlier space trips. An important test for future missions. Only in our galaxy, Wintergatan, did many unidentified exoplanets appear. And on July 7, NASA released a film that shows all the exoplanets that have actually been found since 1991. Namely, 4,003 of them. Fusion driven spacefuel has long been heard of in science fiction, but now it can become reality. Thanks to a direct fusion drive, DFD motor, spacefuel can reach different planets faster than before. A fuel with a DFD motor is planned to leave Earth in 2028 and should reach Saturn in just two years. The Indian moon lander Chandrayaan-2, which was to be launched on July 14, launched a patrol only 56 minutes before departure and the launch was set up. Chandrayaan-2 is India's second mission to the moon after the successful Chandrayaan-1 launch in 2008. That time, the moon was used to detect water molecules. The new mission will be used by a space probe that circles around the Moon, but it will also land a probe on the Moon's south pole, something that no one has done before. A project from ESA has, together with scientists from the University Hospital of Dresden, managed to 3D print skin and bone samples. If astronauts get injured on their way to Mars, they have to be able to use limited drugs. So the astronauts could take blood plasma from a crew member and bioprint skin cells, which can then be used for, for example, burns.
Speaker #1
Bioprinta hudceller? Men kan man inte bioprinta pannbiff?
Speaker #0
Ja, vi kanske återkommer till det. För det här avsnittet ska ju handla om att odla mat i rymden. Mm,
Speaker #1
för om man ska åka till Mars och stanna där, då vill man inte behöva packa med sig allt. Det blir alldeles för trångt, tungt och dyrt. Nej, man vill istället kunna fixa mat på plats. Because, as it looks today, all the food you eat on ISS is produced and added to the earth. Or,
Speaker #0
well, not really all the food, because they actually grow a little in space. We have talked to Trent Smith at NASA. He is the project manager for The Veggie.
Speaker #4
So, Trent, can we grow food in space yet?
Speaker #3
Yeah, and we've been growing crops for decades in space. And recently, in 2015, we put up a very simple garden that we call VEGGI. Now, VEGGI is not an acronym. It doesn't really stand for anything. It's what we call operational nomenclature. It's a real fancy name for it. That's what we call it. And VEGGI is a very simple garden. It uses about 70 watts of power. That's for the lights and the fan and everything to grow the plants. It's very simple. It's collapsible. It's pretty effective to grow plants in space. We've grown a number of leafy greens since the first grow out. and the astronauts seem to really enjoy growing the plants and most of all eating the plants. So right now we are focused on leafy greens, and so leafy greens are things like red romaine lettuce, kale, even mustard greens, and so these are plants that grow quickly, they germinate reliably, and they're compact. But the most important aspect of these is these are crops that you can pick and eat. On the space station, there's no way to cook yet. There's not even a microwave on the space station. So, you know, we would like to grow maybe sweet potatoes. And some of the crew have expressed interest in growing sweet potatoes. But sweet potatoes are a little different. They grow a tuber, and so we'd need a specialized kind of space pot for that. And then... You know, there's no way to cook it. There's no microwave. And so I don't know if you've ever eaten a raw sweet potato, but I certainly like mine cooked. And so that's the next thing we need. We need a little kitchen, you know, something to cook. But in the future, you know, if there is a microwave, we could do potatoes and sweet potatoes. And then maybe, you know, when we're on the moon for longer term or when we get to Mars, we could do more staple crops, things like soybeans and dwarf wheat. You know, things that maybe you can make pasta and bread and more protein-rich meals. But right now we are just focused on the very basics of growing and eating plants in space.
Speaker #1
Could you grow anything in space?
Speaker #3
Absolutely. We can grow many types of plants in space. We've grown flowers. Scott Kelly grew zinnias in the veggie unit. And the reason why we want to make sure that we can grow flowers is because, you know, eventually folks are going to want to grow tomatoes and peppers and fruit. And those things just don't happen if you can't get a plant to flower. And so, actually, one of the first flowers ever grown in space was by the Russians, and it was an orchid. And it was, I think it was in the late 60s, anyway, it was many decades ago, and the plant grew great, but guess what? It never did. it never formed a flower. It was only a couple years later that they grew something called a Rabidopsis thaliana, and they got that to grow, and that was the first flower grown in space. But, you know, we want to make sure that on space station or wherever we go, that we can grow the plants well, they're safe to eat, and they're nutritious and taste good.
Speaker #4
What are the main challenges you face when you grow things in space?
Speaker #3
So I don't know if you've ever seen the astronaut kind of, I don't like saying playing with their food, but, you know, they're kind of playing with their food. And they form these kind of big spheres of water. And so when you look at the sphere of water, it's very different from how water behaves here on Earth. And then Dr. Don Pettit really did a nice experiment where he actually injected air into these spheres of water and formed these cells of water. And what that demonstrates is that air and water in microgravity really do not mix well. They're always trying to get away from one another. And it's almost like, I don't know if you've waxed your car at home and you see that, well, boy, the water really beads up. Well, the water's trying to get away from the wax because they don't get along well, right? There are different energies, surface energies. And so in microgravity, the same thing happens. And so we don't get good mixing of air and water. And when you... Water your plants on earth. You get good air mixing in the root zone because the water goes through, it sinks to the bottom, and it pulls the air along with it. So the roots with fire, just like you and me, they need oxygen. And in the absence of oxygen, you really have an unhappy plant. So watering our plants is really tough in microgravity just because first of how the water behaves. Second off, it's because we don't get good air mixing with the water. The third most difficult problem with caring for plants in microgravity is there's no convection. And you're like, okay, well, what's that mean for plants? Well, if I took a nap on space station and there were no fans to mix the air, I would end up with kind of a bubble of CO2 around my head because it's all diffusion controlled, and I'd be an unhappy astronaut. On the flip side, if I'm a plant, what ends up happening is I get very high humidity around my leaves and a little bit of oxygen enrichment, and I become a very unhappy plant. And actually— We did observe that with the flowers that Scott Kelly grew. We had an issue with our fan in the veggie unit and so we were not getting good air mixing and we saw all kinds of stress in the plants and we weren't sure why. It wasn't until the plant started exhibiting a... We saw water droplets around the edges of the leaves and one of our plant scientists, Dr. Ray Wheeler told me, he says, well, threat. Well, that's just classic guttation. And finally he explained it to me. He says, well, you know, high humidity around the leaves, that's what they do. And so we knew we had an issue with the fan, and so that's how we know for sure. We need fans, we need good air mixing, and we've got to figure out how to get the water right. But we're doing it in Veggie. You know, it's challenging. And just recently, we put advanced plant habitat on Space Station, and that is what I think of as Veggie's big sister. It's got 180 sensors. It has pumps. It has fans. It has... There's a whole bunch of LED lights that Veggie doesn't have. And so it's kind of a very sophisticated laboratory to get after the... How to really put the performance of the biology or the plant biology to see how much production we could get maybe in microgravity. Where Veggie is a very simplified garden to learn how we can just grow and eat plants in space.
Speaker #1
What about radiation? Is that a problem? Is that a
Speaker #3
So radiation can be a problem and certainly our most, from a NASA perspective, we are most concerned with crew health, right? What kind of impacts will deep space radiation have on the health of the astronauts? That's the primary, you know, talent. Now from a plant perspective, we're always worried about, well, what is that radiation going to potentially do to the seeds? What could it do to the plants that are growing as you're on your way to Mars or if you're on the Moon? You know, will it, you know, cause deformations? Will it change the morphology of the plant? Will it change the, you know, how healthy the plant is? When we build the deep space gateway, that will be a nice platform to investigate how plants respond to microgravity, deep space radiates in combination, as well as there's going to be no magnetic field. So, how that might impact them as well. We're looking forward to answering some of those questions. I know our scientists are.
Speaker #4
I'm wondering, when you move this project out of the space station and go to Mars or something and start growing things there, will the challenges be the same?
Speaker #3
So with partial gravity, right, because on the moon it's about 1 6 G, and on Mars I think it's about 38%. I just think about it as about 1 3 G. Having that little bit of acceleration and a little bit of gravity back really makes things a lot simpler. Air bubbles rise. You get some convection. The water will sink to the bottom of the pot, similar to Earth. Now, it doesn't have the same exact properties. I think of it as... sticky water because it doesn't have the same force to pull the water down and you still have the strong surface tension. But I think we can still use a lot of the same technologies that we use on Earth to grow those types of plants. But the things that we're learning in microgravity are food safety, the ecology, right, the microbial ecology between the space station and the plants and how that interacts. And so using LED lights and we are starting some automation technologies. So all those types of systems that we're doing to make things more autonomous. and to make sure that the plant biology is robust. is going to be very important. So the things that we learn on Space Station and in the Gateway will certainly inform us on what we're going to do on the Moon and Mars. My hope is that we can just use more traditional hydroponic or whatever system is the best for what we think of as surface systems on the Moon and Mars.
Speaker #1
If you grow kale, for example, here on Earth, and you grow it on the Space Station, Is it the same thing?
Speaker #3
Yeah. Well, that's a great... We actually did that. We've grown red Russian kale on the ground, and we just recently, a few months ago, grew red Russian kale on Space Station. And we are waiting for those samples to return. So we're not sure exactly... You know, from a mineral standpoint, from a food safety standpoint, how different it is. But for the leafy crops that we've grown in the past, for the most part, as long as you give the plants what they need, they do well. We've seen some slight mineral differences, but really everything seems to work pretty well. And so plants need light, they need fertilizer, and we use a controlled release fertilizer just for now in veggie. They need water, they need the right atmosphere, and they need the right temperature and humidity. So those are... And the humidity goes to atmosphere. So those are kind of the things that as long as we get those pretty good for the plants and we choose plants that are robust... They'll do pretty well. Red Russian kale was a good one because it tastes good, it's palatable and it's very high in vitamin K and vitamin C. And so those are two nutrients that we really want to be sure that we can provide for deep space human exploration for astronauts because those two vitamin do not eat very well over longer races.
Speaker #4
So that brings me to another question. Is vegetables sufficient? Is that enough for space travel? Or do we have to grow other things as well?
Speaker #3
So it depends on what you're trying to provide the astronaut, right? Are you trying to provide them their whole diet? or part of their diet because we, you know, a lot of our models, we're using a package diet. We're using, you know, food laboratory techniques that can preserve these meals for a very long time, and they still taste good. And so from our perspective, from the NASA veggie perspective, we're just looking to supplement key nutrients, and those nutrients are vitamin K, vitamin C, B1, and we're trying to increase the potassium too. So those are what we're looking at but as I mentioned before, when you start looking for long duration human exploration where you're, you know, have a long duration... habitat, which is crude for a long time, you might need to start producing some of those calories or some of the protein. And so that's where you might start looking at different crops like peanuts or beans to get after B1 and protein. You might look at the staple crops, as I mentioned, the dwarf wheat and the soybean, so you can start producing more. food items that produce calories and those protein and amino acids, those essential amino acids. There are plants that do provide all the essential amino, but they're not compact.
Speaker #4
And is food supply the only benefit of growing plants in space, or does it have other positive effects on life in space?
Speaker #3
I don't know if you've seen pictures of the space station, but, you know, there's wires and cables and metal and plastic, you know, it's kind of this... You know, this environment is not very homey. And then, you know, in this very extreme environment that to go outside, you have to put on, you know, a space suit. And you know, you can see the Earth. The astronauts are 200 miles, you know, 200, 250 miles above the Earth and they can see all the green and the blue. and yet they can't touch or smell the woods or the nature. So growing those plants, even a few plants, helps keep them connected to Earth. They can go touch the plants, they can smell the plants, and we've gotten feedback that the smell is amazing.
Speaker #1
What about the future? What's the next plans for growing food in space for NASA?
Speaker #3
Yeah, I mean, we are really excited to see... What kind of plant facility we can get onto the Gateway to start investigating those... questions of space plant biology. And certainly, when we are landing on the Moon, you know, how...testing out technologies to say, okay, you have 160, you know, how can you grow plants? What kind of biology can we do? I know folks have thought about, you know, would it make sense to use the Moon regolith to grow plants? Would it make sense to use the Martian regolith to grow plants like they did in the movie, The Martian? You know, those are all really good questions. And, you know, we just don't know the answers at this point. But, you know, we're making steps, right? We're growing plants on space station, and we're going to try to use the space station to its full extent. And then when we use Gateway, to use Gateway to figure out how the radiation impacts the seeds. And then when you land on the moon, when do you start growing the plants for the crews and doing the biology investigations? All that plays together to get us to Mars.
Speaker #0
This sounds promising. We'll be able to grow anything in space.
Speaker #1
Which is a big difference from today, since most of what we eat, except for the lettuce, is frozen, dried or preserved and served directly from a plastic bag.
Speaker #0
Mumsit. But then, when we build a space base in March, we'll be able to grow a lot of different things, and on a large scale.
Speaker #1
Men om man har en stor skal i odling så kommer det bli en hel del restprodukter som belast och blad och sånt.
Speaker #0
Eller hur? Perfekt mat för insekter. Så jag säger hej och välkommen till Åsa Berggren. Vem är du?
Speaker #5
Jag är professor i ekologi på institutionen för ekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet.
Speaker #1
Och vad innebär det?
Speaker #5
Det innebär att jag forskar och undervisar om ekologi, ekologiska frågor och ganska mycket om naturvård. And a lot of my research in recent years is about different aspects of insects that humans breed.
Speaker #1
Perfect for us. Let's go.
Speaker #0
You research eating insects here on Earth.
Speaker #5
Exactly. We have been doing this for about four years. A mixed research group consisting of people who research different types of subjects. We think that we need to answer a rather complex question by not eating insects before. We have done this in some countries, but nobody knows as much about insects as food.
Speaker #0
What are the questions you ask yourself in the research? jättemycket olika sorters frågor. Och en av de basala är vilka insekter skulle vi kunna odla i väldigt stor skala. Så det är att titta, vad är det vi kan äta? Vad är det för näringsinnehåll i dem? Vad påverkas de av om vad vi ger dem för mat? Vad ska vi ge dem för mat för att de ska växa och må bra? Och vi vill äta dem. Sen är det massor med frågor runt hur de ska ha det. hur behöver de ha det för att trivas och leva så bra liv som möjligt som insekt på något vis som vi tänker de andra djur också men om vi börjar i den änden då
Speaker #1
Vad är det för näring i insekter till exempel?
Speaker #0
Näringen i insekter skiftar mellan vilken art det är faktiskt. Precis som man kan tänka sig att det skiftar mellan en gris och en ko så vet vi att det är olika typer av näring i de djuren. Det är samma här. Så vad man har sett på de arter man har tittat på är att många verkar ha näringsinnehåll som passar för människor som mat. Flera har högt proteininnehåll och hög kvalitet på de proteinerna. Andra kan ha ganska högt fettinnehåll. Och man har sett att vissa delar av det här fettet har liknande fett som fiskar. Så det är ju sånt fett som också är bra för människor. Vissa arter har ganska högt mineral-och vitamininnehåll faktiskt också. Och även... Kvinnor i västvärlden har väldigt många hjärnbrist. En del insekter har väldigt högt hjärninnehåll också. Det ser ut som att mycket av det vi vet idag med insekter och vad de innehåller skulle passa för oss som mat.
Speaker #2
Vilket födoämne som vi äter idag kan en syrsa ersätta?
Speaker #0
Det beror nog på vilken person det är och vad den äter. Men det visar hittills att... Det har bra protein och fettinnehåll så då skulle man kunna tänka sig att är man en person som äter andra typer av animaliskt protein så skulle man kunna ersätta en del av det som man annars skulle äta, en ko eller en gris. Och en annan fördel som man har sett är att ganska mycket av de andra djuren äter vi ju inte överhuvudtaget utan vi föder ju upp den djur. Vi människor äter ju en mindre del av de där djuren utan mycket går ju till avfall eller till djurmat av de djuren. Så av insekter kan man ju äta mycket mer också så på så sätt är det surseffektivt på ett annat sätt.
Speaker #2
Vad tror du om surser som ett födoämne för astronauter?
Speaker #0
Jag tänker mig att insekter är fantastiska på så sätt att de är så varierade än de insekter vi har. på jorden. Och vi jobbar ju som sagt med syrsan och de är generalister och kan äta ganska mycket olika typer av grödor. Och det är ju bra med många insekter så att de kan äta sånt som inte vi kan. Om man tänker sig rymden eller om man har koloniserat någon plats så vill man ju vara väldigt noga med de resurser man har där. Och då är det klart det bästa om man odlar att man verkligen kan äta allt eller nästan allt. Utan det man lägger all energi på. Men kanske man kan inte äta precis allting. Kanske blir det restprodukter i någon form. Det borde bli det. Hur man än lever att det borde bli någonting. Och då skulle det vara bra om man hade någonting som tog rätt på de där resterna. Och ännu bättre om de i sig skapade ett värde för människan. Då skulle det kunna vara ett... Ett sådant värde skulle vara att man förädlade den varan till till exempel bra proteiner eller bra fett som man i sin tur kände kunde konsumera.
Speaker #1
Men till exempel om vi odlar potatis på Mars, vi kan inte äta blasten.
Speaker #0
Nej.
Speaker #1
Kan en syrsa göra det?
Speaker #0
Det vet vi inte för det har vi inte testat. Men det skulle vara en sån grej som man skulle kunna prova. Vi har ju... uppfödningsförsök där vi testar olika saker. Så det är en absolut sån sak. Och även om syschan inte kanske skulle kunna äta den så skulle jag gissa att det finns andra insekter som skulle kunna äta den och må bra. Och helst är det inte bara att de ska kunna äta den och liksom överleva utan vi vill ju att de ska kunna äta må bra och tillväxa och bli näringsrika i sin tur på det. Så det finns säkert olika typer av system som man skulle kunna skapa. Och det måste man ju prova ut och helst förstås innan man åker iväg så att man vet.
Speaker #1
Det kan nog vara en fördel. Så man har koll så man inte sitter där med en nyckelfigur och bara nej.
Speaker #0
Det funkar inte.
Speaker #2
Men vad behöver sysser? för att leva och må bra och växa till.
Speaker #0
De behöver en plats att bo på och röra sig. De behöver värme. De behöver mat och vatten i princip. Det låter ganska standard. Man kan väl säga att de och... Liksom många andra insekter, de är kanske bättre än människor på att leva väldigt tätt. Vi gillar inte att ha folk omkring oss precis in på kroppen jämt, jämt, jämt. Men många av insekterna har många andra insekter nära på sig. Och flera av gräsoppor och syrser har ju mer tätt än vad vi har i alla fall. Så de här är ganska duktiga på att leva. Under förhållanden där de är många på en mindre plats kan man säga, vilket är bra ur utrymme synpunkt och att man kan få in mycket djur på en liten yta.
Speaker #2
Kräver de mycket vatten föda eller är de ganska ekonomiska i drift?
Speaker #0
De är ekonomiska i drift där också men de behöver vatten. Och sen vet jag att en del som har tittat på studier där de har gett dem mat som innehåller mycket vatten. Så det är klart att får de vegetabilier som är väldigt vattenrika då kommer de inte behöva dricka så mycket. Men de är ju också, många insekter är ganska duktiga, de är väldigt duktiga faktiskt på att konvertera det de äter till tillväxt. De slår alla andra djur vi föder upp för mat ganska bra där. Så att ja, mat och... och vatten och mat som passar dem framförallt och de växer.
Speaker #1
Säg att vi har hittat syrsa nu som är perfekt för att ha med mig i mitt lilla habitat på Mars. Hur mycket mat producerar, alltså hur snabbt förökar de sig? Hur mycket mat får jag ut av dem?
Speaker #0
De här husyrsorna vi tittar på, de... Det beror ju på temperaturen där också. Men om vi säger att man odlar dem i, att man har så varmt som 30 grader, jag vet inte om man kan lyckas få till det. Men då brukar man säga att de är stora runt ungefär 45 dagar. Så där brukar de odlas och säljas i andra länder i alla fall runt den tidpunkten. Och då lägger de ju egna ägg också. Och hur många de lägger beror ju på lite hur de mår och hur de har och sådär. Men minst 100 ägg. Och säkert fler än det också. Så då lägger de nya ägg som tar några veckor på sig att kläckas. Och så växer de till. Och så blir det fler syrser.
Speaker #1
Så i en perfekt syrsvärld så har jag på... 45, 90, 135 dagar har jag en miljon syrsor.
Speaker #3
Det var en stor bur.
Speaker #1
Det har jag ätit flera på vägen. Precis.
Speaker #0
Det bästa är väl att konsumera medan de är pigga och glada i din bur där. Och sen så är det klart att ju tätare det blir i den där buren ju mindre mat får de per individ. De får boxa sig fram till maten. Det är inte så trevligt.
Speaker #1
Nej, men om man plockar ut dem efterhand. Ja,
Speaker #0
precis.
Speaker #1
pågående system.
Speaker #0
Ja, ett pågående system. Det som kan hända, som händer också med andra djur som vi föder upp det är det att det kan ju bli innehav efter en viss generationstid om man har alla i släkt med alla. Och då kan det ju komma defekter som gör att de inte mår bra eller de blir sjuka eller att de dör liksom i förtid. Så då är det ju Så det kommer ju sådana aspekter om man ska ha mer lång tid. Men pratar vi bara om några månader så går det säkert bra att köra. Men pratar vi om år så måste man ta sådana aspekter in också.
Speaker #1
För det tar 45 dagar tills de kan lägga ägg. Hur lång tid tar det sen det från befruktning tills ägget är klart?
Speaker #0
De lägger ägg nästan på en gång kan de göra efter de har parat sig. Och sen så tar det ungefär tre veckor. någonting. Men det beror också på hur varmt och fuktigt man har. Så kläcks det. Och när de kläcks så kommer det ut som mini, mini, mini syrser. Så de ser precis likadana ut fast de är bara några millimeter stora. Och så växer de. Och växer och växer ungefär till 45 dagars. Då är de så stora som de blir. Helt enkelt. Och då är de ungefär kanske två centimeter stora.
Speaker #1
Ja, och det är 45 dagar då från äggkläckning. Eller är det sedan äggläggning?
Speaker #0
Ja, sedan äggläggning. Ja, tills de blir...
Speaker #1
Shit, det är snabbt. Vilka monster.
Speaker #2
Men hur många individer behöver man ha för att skapa ett helt nytt fungerande system? Utan innavel då?
Speaker #0
Men det blir utrymmesproblem där på en gång.
Speaker #2
Men tänk dig att vi har byggt en jättestor bas på Mars. Där vi ändå har en del utrymme, eller hur?
Speaker #1
Ja, det har vi.
Speaker #0
Då skulle jag faktiskt börja med flera hundra. De är ju små, så man får in ganska många på ett litet utrymme. Och för att tänka då att man skulle undvika innavloproblem längre fram så skulle jag ta dit flera hundra. Och gärna då obesläktade så mycket som möjligt från början. Att de kommer från olika områden.
Speaker #1
Vad är det cirkulära systemet? Vad innebär begreppet?
Speaker #0
Om man börjar med dagens system som man säger är mer linjära då är det att man kanske gräver upp någonting i marken eller att man skördar någonting och sen så utnyttjar man det man behöver och så slänger man åt alla håll och kanter och i slutet allting som man inte använder. Det går till spillo på olika sätt men om man tänker sig cirkulära system så ska det behövas inget eller mycket mindre resurser in och ut i det här systemet utan vi tar tillvara de resurser vi har och tittar på alla restprodukter och man kan göra någonting annat med det. någonting som ger oss även mer värde. Just det att så lite som möjligt i spill och utnyttja allting på maximala sätt. Och då ser man ju att insekter skulle kunna vara en sån del av ett sånt system.
Speaker #2
Ja du Marcus, äta insekter. Är du sugen?
Speaker #1
Ja, alltså vi har ju testat både knäckebröd gjort på syrsmjöl och torkade hela syrsor. Med ingefärs smak tror jag det var. Syrsor som snacks, ja där är jag inte riktigt än. Men ett knäckebröd med lite extra protein, ja det är ju inte fel.
Speaker #2
Nej, för egentligen. Skillnaden mellan att äta insekter och att äta andra djur är ju inte särskilt stor. Det är väl mer en fråga om vad man är van vid. Men från att föda upp insekter till att odla en pannbiff, där är steget kanske lite längre.
Speaker #1
Julie Gold är biträdande professor i biomaterial vid Chalmers. Och hon forskar på hur man skulle kunna odla kött i laboratorium. Men framför allt är hennes forskning inriktad på att ta fram organ för transplantation. Så vi började i den änden och frågade om vi verkligen kan göra det.
Speaker #3
Det kan vi. Det har varit ett levande hudimplantat som har varit på marknaden i över 20 år. Men det är bara enkla vävnad som vi har lyckats. tar fram och använder i patienter. Men på forskningsfronten så pågår för föräldrar driv för att kunna ta fram mer komplicerade organ och stora... vävnad. Vi kan lyckas odla tunna saker och smala saker men vi har inte än lyckats att göra stora vävnad eller organ eller komplicerade organ.
Speaker #2
Och var i ligger tröskeln?
Speaker #3
Tröskeln ligger i att kunna lyckas att i en växande vävnad bit att kunna få blöd kärl. Det är den viktigaste, men det är också en fråga om nerv, men blodkärl, att växa samtidigt in i den här växande vävnad som man kan sedan koppla ihop om man ska implanterar eller transplantera till en patient. Man måste kunna koppla upp till patientens blodkärlsystem, annars kommer allting att dö, alla celler och vävnader som man... som man har producerat kommer att dö om man inte kopplas upp till systemet. Och det är en, kan man säga, holy grail.
Speaker #1
Men om målet inte är att koppla upp det? Målet är att stoppa in det och äta det.
Speaker #3
Precis, det är på något sätt enklare. Och det behöver inte fungera heller. Så om vi pratar om muskel till exempel. Om man odlar muskel antingen utanför kroppen eller in i kroppen. Man måste se till att den fungerar. Om man ska transplantera den i en patient till exempel. Man måste kunna få den att kunna... drar ihop sig och ger kraft och sånt för att flytta ben och allting. Men om vi ska odla muskel för att äta på ett sätt är det mycket enklare för att den behöver inte fungera som en muskel. Men den måste ha andra, uppfylla andra krav. Den måste ha rätt näringsvärde och måste om man vill försöka odla en muskel som liknar så mycket kött. Så man måste ha rätt textur och man måste ha smak och det är väldigt mycket som man måste kunna se till att vi har. Så det finns andra utmaningar.
Speaker #1
Och det känns ju, vi brukar ju då ställa frågan, kan vi göra det vi kan i rymden? Vi kanske ska göra det enklare, kan vi ens odla kött på jorden än?
Speaker #3
Man började med att försöka odla köttfärs. Det var enklare för man odlade små små små bitar av muskelmässa. Sen blandade man ihop det med mycket annat. som starkar sig eller någonting som man gör som binder ihop allting. Man lägger till smakämnen, man lägger till färg, man lägger till fett. Man kan paketera allting och vips har man en hamburgare som man kan steka som innehåller animalisk protein. Och det är enklare för att vi kan inte odla så stora bitar. Men under våren nu så finns det ett företag i Israel som har lyckats odla... väldigt tunna men stora bitar ungefär så här.
Speaker #1
Syns jättedåligt i radio.
Speaker #3
Jag förstår det. Jag tänkte på det just nu när jag tittade på. Jag vet inte exakt vilken storlek de hade.
Speaker #1
Som en halv bacon.
Speaker #3
Som en halv bacon. Det var precis vad det såg ut för mig. Men om man slår upp det på internet och deras hemsida kanske man kan se på riktigt hur det är. Men de lyckades odla så här. och de har en video och de har stekt dem och det är folk som äter och de tycker att konsistensen är väldigt lik kött. Så de har vad jag ser de har kommit närmast det för att det är en tunn skiva från som som liknar mest vad man skulle ha i en hel stek till exempel. Den konsistens.
Speaker #1
Men okej, så man kan göra en smörgåsskinka men man kan inte göra en julskinka hel. Varför? Vad är det som är svårt?
Speaker #3
Så en anledning varför det är så svårt att odla en stor, liksom en hel stek. är för att man måste kunna få en fungerande blodkärlsystem eller något system som kan föra runt i de här växande cellerna, näring. syra och ta bort restprodukter. För att cellerna på insidan kommer att dö. De får inte syra och näring annars. Så det har varit olika tankar och sätt att gå tillvägs. Att göra en konstgjorde blodkärlsystem. Att försöka få in de här cellerna som bygger blodkärl. Att de odlas samtidigt. Och det är det som företaget i Israel gör. Men problemet är att få en fungerande blodkärlsystem. Så att vi kan få den här massan att växa, växa, växa. Men sen finns det andra utmaningar. Man vill få rätt struktur. Sådana här muskelfibrerna brukar vara i samma riktning. Man får en textur, säger man, till köttet. Man vill också... att få muskel, kött är inte bara muskel, det är också fett och bindvävnad. Och de här företag som finns nu runt i världen, de jobbar väldigt hårt för att odla samtidigt fett tillsammans med muskel och också försöka odla bindvävnad så att det ser ut som köttet men det är inget som har producerat någonting som är... det har inte kommit ut än. Det närmaste är det här företaget i Israel som jag har sett. Så vad man försöker göra nu är att odla många olika celltyper samtidigt. Det är en approach. Så en sak som jag vill bara förklara nu är att vi har celler och tänk en skala. En helt omugen och en helt mugen cell. En omogen cell vet inte vad den är, deras uppgift, men den kan fördela sig många gånger. På helt annan enda av skalan är det en mogen cell som vet precis vad den ska göra och den producerar det här och det här protein. Det är en njurcell, den gör sin funktion men den kan inte fördela sig. Så den har en begränsad livslängd och sen dör den. Så om man ska skapa en helt ny organ måste man ha många celler som kan förändra. divide och divide och divide så det blir tillräckligt många celler. Men så sen man måste berätta för dem vad de ska göra. Så det finns många frågor liksom var på den här skalan var ska vi börja? Ska vi börja där? Och så sen... och sen säga okej nu ska ni bli en njurceller eller ska vi börja någonstans i mitten för att de vet redan, de är på väg att vara en njure men de kan inte föröka sig så mycket så det är en stor fråga i hela området i tissue engineering man kämpar med, okej var ska vi börja okej, så De forskare i Israel använder en blandning av celler. De som är nära att vara mogna celler som behövs för blodkärl, de som är nära för att vara fett, de som är nära för att vara muskler och de som är nära för att vara... Bindvävnad tror jag var det färdigt. Så man måste blanda och det är jättesvårt för att odla de här cellerna tillsammans. De alla kräver olika saker. Vissa vill ha mer saker, andra vill ha mindre. Vissa vill ha en viss protein, andra vill ha något annat. Det kan vara olika syrahalter. Så det är svårt att få dem att växa ihop samtidigt.
Speaker #1
Vad krävs det för att producera? Hur mycket energi måste man stoppa in i en köttbit? Är det värt det? Får man ut mer än man stoppar in?
Speaker #3
Det är väldigt mycket som behövs och krävs. Det är inte bara energi. Det är de här mattillcellerna. Det är... olika tillväxtfaktorer och ämnen som vi behöver för att styrra stamceller, hur de växer som vi också måste ta fram. Vanligtvis kommer vi ta de här substanserna från ett levande djur. Men om vi försöker utesluta djurprodukter överhuvudtaget utan bara att ta stamceller så måste vi hitta ersättning.
Speaker #2
Men en ganska En knäckfråga är ju varför ska vi egentligen odla kött?
Speaker #3
Det är en jättebra fråga och det är många svar. Det är från början var det en fråga om etiska, det handlar om etiska frågor, att döda djur och sånt. Men det var också en fråga om att kunna ta fram ett nytt sätt att ta fram kött för att den dagens köttproduktion är inte hållbar. om man tittar på den för olika anledningar. Men sen finns det alltså en hälsoriskaspekter. Vi använder väldigt mycket antibiotika. Djuren växer upp i väldigt tätta förhållanden. Det är sån här factory farming. Inte så etiskt heller. Eller många frågor, etiska frågor om hur vi behandlar djuren när de växer upp. Det är också en väldig stor spridning. Risk för spridning av att det uppkommer nya infektioner och sånt som vi har haft liksom fågelinfluens. Och vi använder mycket antibiotiker och det leder till antibiotika. Så det är de frågorna. Men sen är det vegetarianer och veganer som vill inte döda djur. Det här med odlat kött kan vi få kött utan att döda ett djur. Och för vissa personer är det väldigt lockande. och andra det är inte alls lockande, det spelar ingen roll man vill inte äta någonting från ett djur överhuvudtaget så det finns den största det är miljö och etiska frågor miljöpåverkan och etiska frågor varför vi skulle göra det Men jag tycker det är väldigt spännande. Själva frågan är mitt på prick. Om vi ska bo på ett annat planet eller bo i rymden på någon spacestation eller vad det är i framtiden eller lång distans spacetravel måste vi kunna ta fram mat på en sustainable sätt. Om man kan tänka att att odla, att använda stamceller skulle kunna vara ett sätt att gå till vägs. Men om man odlar en köttbit eller om man odlar de här cellerna för att urvinna proteiner som man lägger till någon annan mat, man kan ifrågasätta vad man ska använda.
Speaker #2
Men menar du att man kan gå en liten sträcka?
Speaker #3
Det tror jag.
Speaker #2
Att man får ut det man behöver.
Speaker #3
Precis.
Speaker #2
Men inte nödvändigtvis de här muskeltrådarna.
Speaker #3
Ja, det är vad jag menar.
Speaker #1
Men då kanske vi ska göra så att vi avrundar samtalet om att odla kött som mat. Men så tittar vi fram på kommande avsnitt. Och så frågar vi, är jag på Mars och jag får problem med min djure? Så vill jag kunna odla en ny djure istället för att flyga dit en ny. För det forskar man ju på.
Speaker #0
Precis.
Speaker #3
Det har varit... Man har skickats upp i rymden stamceller som växer i en bioreaktor. Jag vet att det har varit prov på detta och jag vet inte vad utfallet har varit tyvärr. Men forskare har varit intresserade av att se hur det påverkas stemcellsfördelning. Någonting som heter celldifferentiering som gör att en omogen stamcell blir just en nervcell eller en bencell eller en muskelcell. Den processen som händer här på jorden, hur påverkas det att vara uppe i rymden? Det har redan skett cellodling i rymden. Om man lyckas hitta en process som man skulle kunna odla celler i rymden och sedan kunna odla stora konstrukt som vävnad eller organ. Så då i teori kunde man odla fram organ och vävnad som vi gör här på jorden och transplantera i människor. Precis som vi har pratat om att kunna odla en muskel, en stek och äta den.
Speaker #2
Nu har vi presenterat tre olika sätt att odla mat i rymden. Så den där rymdbasen på Mars, där kommer vi att kunna odla hela tallriksmodellen på plats.
Speaker #1
Ja, och inte bara odla mat, utan läka kroppar och odla hela organ. Ja, man kanske kan skapa en hel person så småningom.
Speaker #2
Ja, fast den sortens blommor och bin i rymden får vi prata om i ett annat avsnitt. Vi kommer också prata om hur man kan tackla de fysiska påfrestningar man utsätts för när man är ute i rymden. Och om rymdskrot, terraforming och att skapa konstgjord gravitation.
Speaker #1
Ja, nu har vi hållit på med den här serien i ett halvår, så vi kör väl på ett halvår till. Men för den här gången säger vi tack och hej!
Speaker #2
Ljuddilar kommer direkt från internet.
Speaker #1
Armin Pendek har skrivit musiken. Och mer ljud och annat av honom hittar ni på arminpendek.com.
Speaker #2
Har vi åkt till marsen görs på Beppo av Rundfunk Media.
Speaker #3
Hallå, programmet gjordes av
Speaker #0
Rundfunk Media.

About Har vi åkt till Mars än?

Har vi åkt till Mars än? är en populärvetenskaplig podd om rymden, framtiden och människans plats i universum. Med nyfikenhet och humor tar den sig an stora frågor: Hur långt har vi kommit i rymdforskningen? Vad krävs för att åka till Mars? Och varför är vi så fascinerade av den röda planeten? Programledarna intervjuar forskare, ingenjörer och astronauter, och förklarar allt från livets uppkomst till raketmotorer – begripligt och engagerande för alla som någon gång tittat upp mot himlen och undrat.

Serien berättar inte bara om rymden – den använder rymden för att förstå vad det innebär att vara människa.

Förutom ämnen som mörk materia, galaxer, ljusets hastighet, satelliter och odling av mat i rymden så har vi i tidigare avsnitt följt astronauten Marcus Wandts resa mot rymden och hans förberedelser inför uppdraget till ISS – från träning i Sverige och runtom i världen till hur det känns att stå på startplattan. Har vi åkt till Mars än? finns också som en juniorserie för mellanstadiet där barnens egna frågor står i centrum: Hur bygger man en bas på Mars? Vad döljer sig i ett svart hål? Och vad är solen gjord av? Serien har 20 avsnitt med tillhörande lärarhandledningar som gör vetenskapen tillgänglig och rolig.

Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

Hosted on Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

About Har vi åkt till Mars än?

Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

Hosted on Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Description

Vi tittar på tre olika sätt att odla mat i rymden. Växter, insekter och kött!

Hosted on Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Transcription

Speaker #0
And that's how it all started. The year was 1969, and Team Apollo 11 had just landed on the Moon.
Speaker #1
Yes, exactly. And without the Moon landing, we wouldn't have aimed for a Mars landing. And without a Mars landing, you wouldn't have found any Votme.
Speaker #0
Exactly.
Speaker #1
It's now a little over two years since the idea for Votme was born.
Speaker #0
It was at South by Southwest in Austin, and a presentation by NASA about cultivation in space.
Speaker #1
There and then we decided, we're going to do a series about space.
Speaker #0
And here we are now. Two years and six episodes later we finally ask ourselves the question, can we cultivate food in space?
Speaker #1
Mm, ni har ett riktigt matigt program framför er. Så nu kör vi igång. Jag heter Marcus Pettersson.
Speaker #0
Jag heter Susanna Levenhout.
Speaker #1
Och du lyssnar på Har vi åkt till Mars än?
Speaker #0
Men först lite rymdnyheter. On June 24, NASA astronaut Anne McLean landed on Earth again after 203 days, 15 hours and 16 minutes up at the ISS. She has traveled a total of 3,265 laps around the Earth and walked two space walks in a total of 13 hours and 9 minutes. Anne McLean is one of several women who has the chance to be the first woman to go to the moon in 2024.
Speaker #2
Well, I think historically, obviously, it would be a significant achievement to, you know, as one of my heroes, Jerry Cobb, said, to explore space with no discrimination. And so it'll be significant, whoever that woman and that next man is on the moon. Now, personally, at our level, we are so focused on our job and the mission and training for it, you know, that we haven't gotten too caught up in it quite yet. But it certainly is inspiring. that we can pursue those paths, that everybody's going to have a seat at the table in this next phase of our space exploration.
Speaker #0
NASA has launched a new form of atomic clock on the Falcon Heavy rocket. The clock will be used for navigation to remote places and objects in space. The atomic clock has a margin of error of one second every 90 million years, which will make it the most exact clock in space. And yes, more SpaceX.
Speaker #3
We had a pretty good view.
Speaker #2
And as you can see on our screen,
Speaker #3
it looks like our center core did not make it on our drone ship, of course. I still love you tonight.
Speaker #0
Ja, så lät det den 25 juni när en av tre SpaceX raketer från Falcon Heavy kraschlandade i havet bredvid landningsplattformen på skeppet Of Course I Still Love You i Atlanten. The landing was one of the most complicated so it was expected that it would not hit the target. Despite the miss at the landing, it was a successful day for SpaceX. They got the cargo that consisted of six larger and a bunch of smaller research satellites to their orbit, and they managed to land both of the other Falcon 9 rockets, which were both reused from earlier space trips. An important test for future missions. Only in our galaxy, Wintergatan, did many unidentified exoplanets appear. And on July 7, NASA released a film that shows all the exoplanets that have actually been found since 1991. Namely, 4,003 of them. Fusion driven spacefuel has long been heard of in science fiction, but now it can become reality. Thanks to a direct fusion drive, DFD motor, spacefuel can reach different planets faster than before. A fuel with a DFD motor is planned to leave Earth in 2028 and should reach Saturn in just two years. The Indian moon lander Chandrayaan-2, which was to be launched on July 14, launched a patrol only 56 minutes before departure and the launch was set up. Chandrayaan-2 is India's second mission to the moon after the successful Chandrayaan-1 launch in 2008. That time, the moon was used to detect water molecules. The new mission will be used by a space probe that circles around the Moon, but it will also land a probe on the Moon's south pole, something that no one has done before. A project from ESA has, together with scientists from the University Hospital of Dresden, managed to 3D print skin and bone samples. If astronauts get injured on their way to Mars, they have to be able to use limited drugs. So the astronauts could take blood plasma from a crew member and bioprint skin cells, which can then be used for, for example, burns.
Speaker #1
Bioprinta hudceller? Men kan man inte bioprinta pannbiff?
Speaker #0
Ja, vi kanske återkommer till det. För det här avsnittet ska ju handla om att odla mat i rymden. Mm,
Speaker #1
för om man ska åka till Mars och stanna där, då vill man inte behöva packa med sig allt. Det blir alldeles för trångt, tungt och dyrt. Nej, man vill istället kunna fixa mat på plats. Because, as it looks today, all the food you eat on ISS is produced and added to the earth. Or,
Speaker #0
well, not really all the food, because they actually grow a little in space. We have talked to Trent Smith at NASA. He is the project manager for The Veggie.
Speaker #4
So, Trent, can we grow food in space yet?
Speaker #3
Yeah, and we've been growing crops for decades in space. And recently, in 2015, we put up a very simple garden that we call VEGGI. Now, VEGGI is not an acronym. It doesn't really stand for anything. It's what we call operational nomenclature. It's a real fancy name for it. That's what we call it. And VEGGI is a very simple garden. It uses about 70 watts of power. That's for the lights and the fan and everything to grow the plants. It's very simple. It's collapsible. It's pretty effective to grow plants in space. We've grown a number of leafy greens since the first grow out. and the astronauts seem to really enjoy growing the plants and most of all eating the plants. So right now we are focused on leafy greens, and so leafy greens are things like red romaine lettuce, kale, even mustard greens, and so these are plants that grow quickly, they germinate reliably, and they're compact. But the most important aspect of these is these are crops that you can pick and eat. On the space station, there's no way to cook yet. There's not even a microwave on the space station. So, you know, we would like to grow maybe sweet potatoes. And some of the crew have expressed interest in growing sweet potatoes. But sweet potatoes are a little different. They grow a tuber, and so we'd need a specialized kind of space pot for that. And then... You know, there's no way to cook it. There's no microwave. And so I don't know if you've ever eaten a raw sweet potato, but I certainly like mine cooked. And so that's the next thing we need. We need a little kitchen, you know, something to cook. But in the future, you know, if there is a microwave, we could do potatoes and sweet potatoes. And then maybe, you know, when we're on the moon for longer term or when we get to Mars, we could do more staple crops, things like soybeans and dwarf wheat. You know, things that maybe you can make pasta and bread and more protein-rich meals. But right now we are just focused on the very basics of growing and eating plants in space.
Speaker #1
Could you grow anything in space?
Speaker #3
Absolutely. We can grow many types of plants in space. We've grown flowers. Scott Kelly grew zinnias in the veggie unit. And the reason why we want to make sure that we can grow flowers is because, you know, eventually folks are going to want to grow tomatoes and peppers and fruit. And those things just don't happen if you can't get a plant to flower. And so, actually, one of the first flowers ever grown in space was by the Russians, and it was an orchid. And it was, I think it was in the late 60s, anyway, it was many decades ago, and the plant grew great, but guess what? It never did. it never formed a flower. It was only a couple years later that they grew something called a Rabidopsis thaliana, and they got that to grow, and that was the first flower grown in space. But, you know, we want to make sure that on space station or wherever we go, that we can grow the plants well, they're safe to eat, and they're nutritious and taste good.
Speaker #4
What are the main challenges you face when you grow things in space?
Speaker #3
So I don't know if you've ever seen the astronaut kind of, I don't like saying playing with their food, but, you know, they're kind of playing with their food. And they form these kind of big spheres of water. And so when you look at the sphere of water, it's very different from how water behaves here on Earth. And then Dr. Don Pettit really did a nice experiment where he actually injected air into these spheres of water and formed these cells of water. And what that demonstrates is that air and water in microgravity really do not mix well. They're always trying to get away from one another. And it's almost like, I don't know if you've waxed your car at home and you see that, well, boy, the water really beads up. Well, the water's trying to get away from the wax because they don't get along well, right? There are different energies, surface energies. And so in microgravity, the same thing happens. And so we don't get good mixing of air and water. And when you... Water your plants on earth. You get good air mixing in the root zone because the water goes through, it sinks to the bottom, and it pulls the air along with it. So the roots with fire, just like you and me, they need oxygen. And in the absence of oxygen, you really have an unhappy plant. So watering our plants is really tough in microgravity just because first of how the water behaves. Second off, it's because we don't get good air mixing with the water. The third most difficult problem with caring for plants in microgravity is there's no convection. And you're like, okay, well, what's that mean for plants? Well, if I took a nap on space station and there were no fans to mix the air, I would end up with kind of a bubble of CO2 around my head because it's all diffusion controlled, and I'd be an unhappy astronaut. On the flip side, if I'm a plant, what ends up happening is I get very high humidity around my leaves and a little bit of oxygen enrichment, and I become a very unhappy plant. And actually— We did observe that with the flowers that Scott Kelly grew. We had an issue with our fan in the veggie unit and so we were not getting good air mixing and we saw all kinds of stress in the plants and we weren't sure why. It wasn't until the plant started exhibiting a... We saw water droplets around the edges of the leaves and one of our plant scientists, Dr. Ray Wheeler told me, he says, well, threat. Well, that's just classic guttation. And finally he explained it to me. He says, well, you know, high humidity around the leaves, that's what they do. And so we knew we had an issue with the fan, and so that's how we know for sure. We need fans, we need good air mixing, and we've got to figure out how to get the water right. But we're doing it in Veggie. You know, it's challenging. And just recently, we put advanced plant habitat on Space Station, and that is what I think of as Veggie's big sister. It's got 180 sensors. It has pumps. It has fans. It has... There's a whole bunch of LED lights that Veggie doesn't have. And so it's kind of a very sophisticated laboratory to get after the... How to really put the performance of the biology or the plant biology to see how much production we could get maybe in microgravity. Where Veggie is a very simplified garden to learn how we can just grow and eat plants in space.
Speaker #1
What about radiation? Is that a problem? Is that a
Speaker #3
So radiation can be a problem and certainly our most, from a NASA perspective, we are most concerned with crew health, right? What kind of impacts will deep space radiation have on the health of the astronauts? That's the primary, you know, talent. Now from a plant perspective, we're always worried about, well, what is that radiation going to potentially do to the seeds? What could it do to the plants that are growing as you're on your way to Mars or if you're on the Moon? You know, will it, you know, cause deformations? Will it change the morphology of the plant? Will it change the, you know, how healthy the plant is? When we build the deep space gateway, that will be a nice platform to investigate how plants respond to microgravity, deep space radiates in combination, as well as there's going to be no magnetic field. So, how that might impact them as well. We're looking forward to answering some of those questions. I know our scientists are.
Speaker #4
I'm wondering, when you move this project out of the space station and go to Mars or something and start growing things there, will the challenges be the same?
Speaker #3
So with partial gravity, right, because on the moon it's about 1 6 G, and on Mars I think it's about 38%. I just think about it as about 1 3 G. Having that little bit of acceleration and a little bit of gravity back really makes things a lot simpler. Air bubbles rise. You get some convection. The water will sink to the bottom of the pot, similar to Earth. Now, it doesn't have the same exact properties. I think of it as... sticky water because it doesn't have the same force to pull the water down and you still have the strong surface tension. But I think we can still use a lot of the same technologies that we use on Earth to grow those types of plants. But the things that we're learning in microgravity are food safety, the ecology, right, the microbial ecology between the space station and the plants and how that interacts. And so using LED lights and we are starting some automation technologies. So all those types of systems that we're doing to make things more autonomous. and to make sure that the plant biology is robust. is going to be very important. So the things that we learn on Space Station and in the Gateway will certainly inform us on what we're going to do on the Moon and Mars. My hope is that we can just use more traditional hydroponic or whatever system is the best for what we think of as surface systems on the Moon and Mars.
Speaker #1
If you grow kale, for example, here on Earth, and you grow it on the Space Station, Is it the same thing?
Speaker #3
Yeah. Well, that's a great... We actually did that. We've grown red Russian kale on the ground, and we just recently, a few months ago, grew red Russian kale on Space Station. And we are waiting for those samples to return. So we're not sure exactly... You know, from a mineral standpoint, from a food safety standpoint, how different it is. But for the leafy crops that we've grown in the past, for the most part, as long as you give the plants what they need, they do well. We've seen some slight mineral differences, but really everything seems to work pretty well. And so plants need light, they need fertilizer, and we use a controlled release fertilizer just for now in veggie. They need water, they need the right atmosphere, and they need the right temperature and humidity. So those are... And the humidity goes to atmosphere. So those are kind of the things that as long as we get those pretty good for the plants and we choose plants that are robust... They'll do pretty well. Red Russian kale was a good one because it tastes good, it's palatable and it's very high in vitamin K and vitamin C. And so those are two nutrients that we really want to be sure that we can provide for deep space human exploration for astronauts because those two vitamin do not eat very well over longer races.
Speaker #4
So that brings me to another question. Is vegetables sufficient? Is that enough for space travel? Or do we have to grow other things as well?
Speaker #3
So it depends on what you're trying to provide the astronaut, right? Are you trying to provide them their whole diet? or part of their diet because we, you know, a lot of our models, we're using a package diet. We're using, you know, food laboratory techniques that can preserve these meals for a very long time, and they still taste good. And so from our perspective, from the NASA veggie perspective, we're just looking to supplement key nutrients, and those nutrients are vitamin K, vitamin C, B1, and we're trying to increase the potassium too. So those are what we're looking at but as I mentioned before, when you start looking for long duration human exploration where you're, you know, have a long duration... habitat, which is crude for a long time, you might need to start producing some of those calories or some of the protein. And so that's where you might start looking at different crops like peanuts or beans to get after B1 and protein. You might look at the staple crops, as I mentioned, the dwarf wheat and the soybean, so you can start producing more. food items that produce calories and those protein and amino acids, those essential amino acids. There are plants that do provide all the essential amino, but they're not compact.
Speaker #4
And is food supply the only benefit of growing plants in space, or does it have other positive effects on life in space?
Speaker #3
I don't know if you've seen pictures of the space station, but, you know, there's wires and cables and metal and plastic, you know, it's kind of this... You know, this environment is not very homey. And then, you know, in this very extreme environment that to go outside, you have to put on, you know, a space suit. And you know, you can see the Earth. The astronauts are 200 miles, you know, 200, 250 miles above the Earth and they can see all the green and the blue. and yet they can't touch or smell the woods or the nature. So growing those plants, even a few plants, helps keep them connected to Earth. They can go touch the plants, they can smell the plants, and we've gotten feedback that the smell is amazing.
Speaker #1
What about the future? What's the next plans for growing food in space for NASA?
Speaker #3
Yeah, I mean, we are really excited to see... What kind of plant facility we can get onto the Gateway to start investigating those... questions of space plant biology. And certainly, when we are landing on the Moon, you know, how...testing out technologies to say, okay, you have 160, you know, how can you grow plants? What kind of biology can we do? I know folks have thought about, you know, would it make sense to use the Moon regolith to grow plants? Would it make sense to use the Martian regolith to grow plants like they did in the movie, The Martian? You know, those are all really good questions. And, you know, we just don't know the answers at this point. But, you know, we're making steps, right? We're growing plants on space station, and we're going to try to use the space station to its full extent. And then when we use Gateway, to use Gateway to figure out how the radiation impacts the seeds. And then when you land on the moon, when do you start growing the plants for the crews and doing the biology investigations? All that plays together to get us to Mars.
Speaker #0
This sounds promising. We'll be able to grow anything in space.
Speaker #1
Which is a big difference from today, since most of what we eat, except for the lettuce, is frozen, dried or preserved and served directly from a plastic bag.
Speaker #0
Mumsit. But then, when we build a space base in March, we'll be able to grow a lot of different things, and on a large scale.
Speaker #1
Men om man har en stor skal i odling så kommer det bli en hel del restprodukter som belast och blad och sånt.
Speaker #0
Eller hur? Perfekt mat för insekter. Så jag säger hej och välkommen till Åsa Berggren. Vem är du?
Speaker #5
Jag är professor i ekologi på institutionen för ekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet.
Speaker #1
Och vad innebär det?
Speaker #5
Det innebär att jag forskar och undervisar om ekologi, ekologiska frågor och ganska mycket om naturvård. And a lot of my research in recent years is about different aspects of insects that humans breed.
Speaker #1
Perfect for us. Let's go.
Speaker #0
You research eating insects here on Earth.
Speaker #5
Exactly. We have been doing this for about four years. A mixed research group consisting of people who research different types of subjects. We think that we need to answer a rather complex question by not eating insects before. We have done this in some countries, but nobody knows as much about insects as food.
Speaker #0
What are the questions you ask yourself in the research? jättemycket olika sorters frågor. Och en av de basala är vilka insekter skulle vi kunna odla i väldigt stor skala. Så det är att titta, vad är det vi kan äta? Vad är det för näringsinnehåll i dem? Vad påverkas de av om vad vi ger dem för mat? Vad ska vi ge dem för mat för att de ska växa och må bra? Och vi vill äta dem. Sen är det massor med frågor runt hur de ska ha det. hur behöver de ha det för att trivas och leva så bra liv som möjligt som insekt på något vis som vi tänker de andra djur också men om vi börjar i den änden då
Speaker #1
Vad är det för näring i insekter till exempel?
Speaker #0
Näringen i insekter skiftar mellan vilken art det är faktiskt. Precis som man kan tänka sig att det skiftar mellan en gris och en ko så vet vi att det är olika typer av näring i de djuren. Det är samma här. Så vad man har sett på de arter man har tittat på är att många verkar ha näringsinnehåll som passar för människor som mat. Flera har högt proteininnehåll och hög kvalitet på de proteinerna. Andra kan ha ganska högt fettinnehåll. Och man har sett att vissa delar av det här fettet har liknande fett som fiskar. Så det är ju sånt fett som också är bra för människor. Vissa arter har ganska högt mineral-och vitamininnehåll faktiskt också. Och även... Kvinnor i västvärlden har väldigt många hjärnbrist. En del insekter har väldigt högt hjärninnehåll också. Det ser ut som att mycket av det vi vet idag med insekter och vad de innehåller skulle passa för oss som mat.
Speaker #2
Vilket födoämne som vi äter idag kan en syrsa ersätta?
Speaker #0
Det beror nog på vilken person det är och vad den äter. Men det visar hittills att... Det har bra protein och fettinnehåll så då skulle man kunna tänka sig att är man en person som äter andra typer av animaliskt protein så skulle man kunna ersätta en del av det som man annars skulle äta, en ko eller en gris. Och en annan fördel som man har sett är att ganska mycket av de andra djuren äter vi ju inte överhuvudtaget utan vi föder ju upp den djur. Vi människor äter ju en mindre del av de där djuren utan mycket går ju till avfall eller till djurmat av de djuren. Så av insekter kan man ju äta mycket mer också så på så sätt är det surseffektivt på ett annat sätt.
Speaker #2
Vad tror du om surser som ett födoämne för astronauter?
Speaker #0
Jag tänker mig att insekter är fantastiska på så sätt att de är så varierade än de insekter vi har. på jorden. Och vi jobbar ju som sagt med syrsan och de är generalister och kan äta ganska mycket olika typer av grödor. Och det är ju bra med många insekter så att de kan äta sånt som inte vi kan. Om man tänker sig rymden eller om man har koloniserat någon plats så vill man ju vara väldigt noga med de resurser man har där. Och då är det klart det bästa om man odlar att man verkligen kan äta allt eller nästan allt. Utan det man lägger all energi på. Men kanske man kan inte äta precis allting. Kanske blir det restprodukter i någon form. Det borde bli det. Hur man än lever att det borde bli någonting. Och då skulle det vara bra om man hade någonting som tog rätt på de där resterna. Och ännu bättre om de i sig skapade ett värde för människan. Då skulle det kunna vara ett... Ett sådant värde skulle vara att man förädlade den varan till till exempel bra proteiner eller bra fett som man i sin tur kände kunde konsumera.
Speaker #1
Men till exempel om vi odlar potatis på Mars, vi kan inte äta blasten.
Speaker #0
Nej.
Speaker #1
Kan en syrsa göra det?
Speaker #0
Det vet vi inte för det har vi inte testat. Men det skulle vara en sån grej som man skulle kunna prova. Vi har ju... uppfödningsförsök där vi testar olika saker. Så det är en absolut sån sak. Och även om syschan inte kanske skulle kunna äta den så skulle jag gissa att det finns andra insekter som skulle kunna äta den och må bra. Och helst är det inte bara att de ska kunna äta den och liksom överleva utan vi vill ju att de ska kunna äta må bra och tillväxa och bli näringsrika i sin tur på det. Så det finns säkert olika typer av system som man skulle kunna skapa. Och det måste man ju prova ut och helst förstås innan man åker iväg så att man vet.
Speaker #1
Det kan nog vara en fördel. Så man har koll så man inte sitter där med en nyckelfigur och bara nej.
Speaker #0
Det funkar inte.
Speaker #2
Men vad behöver sysser? för att leva och må bra och växa till.
Speaker #0
De behöver en plats att bo på och röra sig. De behöver värme. De behöver mat och vatten i princip. Det låter ganska standard. Man kan väl säga att de och... Liksom många andra insekter, de är kanske bättre än människor på att leva väldigt tätt. Vi gillar inte att ha folk omkring oss precis in på kroppen jämt, jämt, jämt. Men många av insekterna har många andra insekter nära på sig. Och flera av gräsoppor och syrser har ju mer tätt än vad vi har i alla fall. Så de här är ganska duktiga på att leva. Under förhållanden där de är många på en mindre plats kan man säga, vilket är bra ur utrymme synpunkt och att man kan få in mycket djur på en liten yta.
Speaker #2
Kräver de mycket vatten föda eller är de ganska ekonomiska i drift?
Speaker #0
De är ekonomiska i drift där också men de behöver vatten. Och sen vet jag att en del som har tittat på studier där de har gett dem mat som innehåller mycket vatten. Så det är klart att får de vegetabilier som är väldigt vattenrika då kommer de inte behöva dricka så mycket. Men de är ju också, många insekter är ganska duktiga, de är väldigt duktiga faktiskt på att konvertera det de äter till tillväxt. De slår alla andra djur vi föder upp för mat ganska bra där. Så att ja, mat och... och vatten och mat som passar dem framförallt och de växer.
Speaker #1
Säg att vi har hittat syrsa nu som är perfekt för att ha med mig i mitt lilla habitat på Mars. Hur mycket mat producerar, alltså hur snabbt förökar de sig? Hur mycket mat får jag ut av dem?
Speaker #0
De här husyrsorna vi tittar på, de... Det beror ju på temperaturen där också. Men om vi säger att man odlar dem i, att man har så varmt som 30 grader, jag vet inte om man kan lyckas få till det. Men då brukar man säga att de är stora runt ungefär 45 dagar. Så där brukar de odlas och säljas i andra länder i alla fall runt den tidpunkten. Och då lägger de ju egna ägg också. Och hur många de lägger beror ju på lite hur de mår och hur de har och sådär. Men minst 100 ägg. Och säkert fler än det också. Så då lägger de nya ägg som tar några veckor på sig att kläckas. Och så växer de till. Och så blir det fler syrser.
Speaker #1
Så i en perfekt syrsvärld så har jag på... 45, 90, 135 dagar har jag en miljon syrsor.
Speaker #3
Det var en stor bur.
Speaker #1
Det har jag ätit flera på vägen. Precis.
Speaker #0
Det bästa är väl att konsumera medan de är pigga och glada i din bur där. Och sen så är det klart att ju tätare det blir i den där buren ju mindre mat får de per individ. De får boxa sig fram till maten. Det är inte så trevligt.
Speaker #1
Nej, men om man plockar ut dem efterhand. Ja,
Speaker #0
precis.
Speaker #1
pågående system.
Speaker #0
Ja, ett pågående system. Det som kan hända, som händer också med andra djur som vi föder upp det är det att det kan ju bli innehav efter en viss generationstid om man har alla i släkt med alla. Och då kan det ju komma defekter som gör att de inte mår bra eller de blir sjuka eller att de dör liksom i förtid. Så då är det ju Så det kommer ju sådana aspekter om man ska ha mer lång tid. Men pratar vi bara om några månader så går det säkert bra att köra. Men pratar vi om år så måste man ta sådana aspekter in också.
Speaker #1
För det tar 45 dagar tills de kan lägga ägg. Hur lång tid tar det sen det från befruktning tills ägget är klart?
Speaker #0
De lägger ägg nästan på en gång kan de göra efter de har parat sig. Och sen så tar det ungefär tre veckor. någonting. Men det beror också på hur varmt och fuktigt man har. Så kläcks det. Och när de kläcks så kommer det ut som mini, mini, mini syrser. Så de ser precis likadana ut fast de är bara några millimeter stora. Och så växer de. Och växer och växer ungefär till 45 dagars. Då är de så stora som de blir. Helt enkelt. Och då är de ungefär kanske två centimeter stora.
Speaker #1
Ja, och det är 45 dagar då från äggkläckning. Eller är det sedan äggläggning?
Speaker #0
Ja, sedan äggläggning. Ja, tills de blir...
Speaker #1
Shit, det är snabbt. Vilka monster.
Speaker #2
Men hur många individer behöver man ha för att skapa ett helt nytt fungerande system? Utan innavel då?
Speaker #0
Men det blir utrymmesproblem där på en gång.
Speaker #2
Men tänk dig att vi har byggt en jättestor bas på Mars. Där vi ändå har en del utrymme, eller hur?
Speaker #1
Ja, det har vi.
Speaker #0
Då skulle jag faktiskt börja med flera hundra. De är ju små, så man får in ganska många på ett litet utrymme. Och för att tänka då att man skulle undvika innavloproblem längre fram så skulle jag ta dit flera hundra. Och gärna då obesläktade så mycket som möjligt från början. Att de kommer från olika områden.
Speaker #1
Vad är det cirkulära systemet? Vad innebär begreppet?
Speaker #0
Om man börjar med dagens system som man säger är mer linjära då är det att man kanske gräver upp någonting i marken eller att man skördar någonting och sen så utnyttjar man det man behöver och så slänger man åt alla håll och kanter och i slutet allting som man inte använder. Det går till spillo på olika sätt men om man tänker sig cirkulära system så ska det behövas inget eller mycket mindre resurser in och ut i det här systemet utan vi tar tillvara de resurser vi har och tittar på alla restprodukter och man kan göra någonting annat med det. någonting som ger oss även mer värde. Just det att så lite som möjligt i spill och utnyttja allting på maximala sätt. Och då ser man ju att insekter skulle kunna vara en sån del av ett sånt system.
Speaker #2
Ja du Marcus, äta insekter. Är du sugen?
Speaker #1
Ja, alltså vi har ju testat både knäckebröd gjort på syrsmjöl och torkade hela syrsor. Med ingefärs smak tror jag det var. Syrsor som snacks, ja där är jag inte riktigt än. Men ett knäckebröd med lite extra protein, ja det är ju inte fel.
Speaker #2
Nej, för egentligen. Skillnaden mellan att äta insekter och att äta andra djur är ju inte särskilt stor. Det är väl mer en fråga om vad man är van vid. Men från att föda upp insekter till att odla en pannbiff, där är steget kanske lite längre.
Speaker #1
Julie Gold är biträdande professor i biomaterial vid Chalmers. Och hon forskar på hur man skulle kunna odla kött i laboratorium. Men framför allt är hennes forskning inriktad på att ta fram organ för transplantation. Så vi började i den änden och frågade om vi verkligen kan göra det.
Speaker #3
Det kan vi. Det har varit ett levande hudimplantat som har varit på marknaden i över 20 år. Men det är bara enkla vävnad som vi har lyckats. tar fram och använder i patienter. Men på forskningsfronten så pågår för föräldrar driv för att kunna ta fram mer komplicerade organ och stora... vävnad. Vi kan lyckas odla tunna saker och smala saker men vi har inte än lyckats att göra stora vävnad eller organ eller komplicerade organ.
Speaker #2
Och var i ligger tröskeln?
Speaker #3
Tröskeln ligger i att kunna lyckas att i en växande vävnad bit att kunna få blöd kärl. Det är den viktigaste, men det är också en fråga om nerv, men blodkärl, att växa samtidigt in i den här växande vävnad som man kan sedan koppla ihop om man ska implanterar eller transplantera till en patient. Man måste kunna koppla upp till patientens blodkärlsystem, annars kommer allting att dö, alla celler och vävnader som man... som man har producerat kommer att dö om man inte kopplas upp till systemet. Och det är en, kan man säga, holy grail.
Speaker #1
Men om målet inte är att koppla upp det? Målet är att stoppa in det och äta det.
Speaker #3
Precis, det är på något sätt enklare. Och det behöver inte fungera heller. Så om vi pratar om muskel till exempel. Om man odlar muskel antingen utanför kroppen eller in i kroppen. Man måste se till att den fungerar. Om man ska transplantera den i en patient till exempel. Man måste kunna få den att kunna... drar ihop sig och ger kraft och sånt för att flytta ben och allting. Men om vi ska odla muskel för att äta på ett sätt är det mycket enklare för att den behöver inte fungera som en muskel. Men den måste ha andra, uppfylla andra krav. Den måste ha rätt näringsvärde och måste om man vill försöka odla en muskel som liknar så mycket kött. Så man måste ha rätt textur och man måste ha smak och det är väldigt mycket som man måste kunna se till att vi har. Så det finns andra utmaningar.
Speaker #1
Och det känns ju, vi brukar ju då ställa frågan, kan vi göra det vi kan i rymden? Vi kanske ska göra det enklare, kan vi ens odla kött på jorden än?
Speaker #3
Man började med att försöka odla köttfärs. Det var enklare för man odlade små små små bitar av muskelmässa. Sen blandade man ihop det med mycket annat. som starkar sig eller någonting som man gör som binder ihop allting. Man lägger till smakämnen, man lägger till färg, man lägger till fett. Man kan paketera allting och vips har man en hamburgare som man kan steka som innehåller animalisk protein. Och det är enklare för att vi kan inte odla så stora bitar. Men under våren nu så finns det ett företag i Israel som har lyckats odla... väldigt tunna men stora bitar ungefär så här.
Speaker #1
Syns jättedåligt i radio.
Speaker #3
Jag förstår det. Jag tänkte på det just nu när jag tittade på. Jag vet inte exakt vilken storlek de hade.
Speaker #1
Som en halv bacon.
Speaker #3
Som en halv bacon. Det var precis vad det såg ut för mig. Men om man slår upp det på internet och deras hemsida kanske man kan se på riktigt hur det är. Men de lyckades odla så här. och de har en video och de har stekt dem och det är folk som äter och de tycker att konsistensen är väldigt lik kött. Så de har vad jag ser de har kommit närmast det för att det är en tunn skiva från som som liknar mest vad man skulle ha i en hel stek till exempel. Den konsistens.
Speaker #1
Men okej, så man kan göra en smörgåsskinka men man kan inte göra en julskinka hel. Varför? Vad är det som är svårt?
Speaker #3
Så en anledning varför det är så svårt att odla en stor, liksom en hel stek. är för att man måste kunna få en fungerande blodkärlsystem eller något system som kan föra runt i de här växande cellerna, näring. syra och ta bort restprodukter. För att cellerna på insidan kommer att dö. De får inte syra och näring annars. Så det har varit olika tankar och sätt att gå tillvägs. Att göra en konstgjorde blodkärlsystem. Att försöka få in de här cellerna som bygger blodkärl. Att de odlas samtidigt. Och det är det som företaget i Israel gör. Men problemet är att få en fungerande blodkärlsystem. Så att vi kan få den här massan att växa, växa, växa. Men sen finns det andra utmaningar. Man vill få rätt struktur. Sådana här muskelfibrerna brukar vara i samma riktning. Man får en textur, säger man, till köttet. Man vill också... att få muskel, kött är inte bara muskel, det är också fett och bindvävnad. Och de här företag som finns nu runt i världen, de jobbar väldigt hårt för att odla samtidigt fett tillsammans med muskel och också försöka odla bindvävnad så att det ser ut som köttet men det är inget som har producerat någonting som är... det har inte kommit ut än. Det närmaste är det här företaget i Israel som jag har sett. Så vad man försöker göra nu är att odla många olika celltyper samtidigt. Det är en approach. Så en sak som jag vill bara förklara nu är att vi har celler och tänk en skala. En helt omugen och en helt mugen cell. En omogen cell vet inte vad den är, deras uppgift, men den kan fördela sig många gånger. På helt annan enda av skalan är det en mogen cell som vet precis vad den ska göra och den producerar det här och det här protein. Det är en njurcell, den gör sin funktion men den kan inte fördela sig. Så den har en begränsad livslängd och sen dör den. Så om man ska skapa en helt ny organ måste man ha många celler som kan förändra. divide och divide och divide så det blir tillräckligt många celler. Men så sen man måste berätta för dem vad de ska göra. Så det finns många frågor liksom var på den här skalan var ska vi börja? Ska vi börja där? Och så sen... och sen säga okej nu ska ni bli en njurceller eller ska vi börja någonstans i mitten för att de vet redan, de är på väg att vara en njure men de kan inte föröka sig så mycket så det är en stor fråga i hela området i tissue engineering man kämpar med, okej var ska vi börja okej, så De forskare i Israel använder en blandning av celler. De som är nära att vara mogna celler som behövs för blodkärl, de som är nära för att vara fett, de som är nära för att vara muskler och de som är nära för att vara... Bindvävnad tror jag var det färdigt. Så man måste blanda och det är jättesvårt för att odla de här cellerna tillsammans. De alla kräver olika saker. Vissa vill ha mer saker, andra vill ha mindre. Vissa vill ha en viss protein, andra vill ha något annat. Det kan vara olika syrahalter. Så det är svårt att få dem att växa ihop samtidigt.
Speaker #1
Vad krävs det för att producera? Hur mycket energi måste man stoppa in i en köttbit? Är det värt det? Får man ut mer än man stoppar in?
Speaker #3
Det är väldigt mycket som behövs och krävs. Det är inte bara energi. Det är de här mattillcellerna. Det är... olika tillväxtfaktorer och ämnen som vi behöver för att styrra stamceller, hur de växer som vi också måste ta fram. Vanligtvis kommer vi ta de här substanserna från ett levande djur. Men om vi försöker utesluta djurprodukter överhuvudtaget utan bara att ta stamceller så måste vi hitta ersättning.
Speaker #2
Men en ganska En knäckfråga är ju varför ska vi egentligen odla kött?
Speaker #3
Det är en jättebra fråga och det är många svar. Det är från början var det en fråga om etiska, det handlar om etiska frågor, att döda djur och sånt. Men det var också en fråga om att kunna ta fram ett nytt sätt att ta fram kött för att den dagens köttproduktion är inte hållbar. om man tittar på den för olika anledningar. Men sen finns det alltså en hälsoriskaspekter. Vi använder väldigt mycket antibiotika. Djuren växer upp i väldigt tätta förhållanden. Det är sån här factory farming. Inte så etiskt heller. Eller många frågor, etiska frågor om hur vi behandlar djuren när de växer upp. Det är också en väldig stor spridning. Risk för spridning av att det uppkommer nya infektioner och sånt som vi har haft liksom fågelinfluens. Och vi använder mycket antibiotiker och det leder till antibiotika. Så det är de frågorna. Men sen är det vegetarianer och veganer som vill inte döda djur. Det här med odlat kött kan vi få kött utan att döda ett djur. Och för vissa personer är det väldigt lockande. och andra det är inte alls lockande, det spelar ingen roll man vill inte äta någonting från ett djur överhuvudtaget så det finns den största det är miljö och etiska frågor miljöpåverkan och etiska frågor varför vi skulle göra det Men jag tycker det är väldigt spännande. Själva frågan är mitt på prick. Om vi ska bo på ett annat planet eller bo i rymden på någon spacestation eller vad det är i framtiden eller lång distans spacetravel måste vi kunna ta fram mat på en sustainable sätt. Om man kan tänka att att odla, att använda stamceller skulle kunna vara ett sätt att gå till vägs. Men om man odlar en köttbit eller om man odlar de här cellerna för att urvinna proteiner som man lägger till någon annan mat, man kan ifrågasätta vad man ska använda.
Speaker #2
Men menar du att man kan gå en liten sträcka?
Speaker #3
Det tror jag.
Speaker #2
Att man får ut det man behöver.
Speaker #3
Precis.
Speaker #2
Men inte nödvändigtvis de här muskeltrådarna.
Speaker #3
Ja, det är vad jag menar.
Speaker #1
Men då kanske vi ska göra så att vi avrundar samtalet om att odla kött som mat. Men så tittar vi fram på kommande avsnitt. Och så frågar vi, är jag på Mars och jag får problem med min djure? Så vill jag kunna odla en ny djure istället för att flyga dit en ny. För det forskar man ju på.
Speaker #0
Precis.
Speaker #3
Det har varit... Man har skickats upp i rymden stamceller som växer i en bioreaktor. Jag vet att det har varit prov på detta och jag vet inte vad utfallet har varit tyvärr. Men forskare har varit intresserade av att se hur det påverkas stemcellsfördelning. Någonting som heter celldifferentiering som gör att en omogen stamcell blir just en nervcell eller en bencell eller en muskelcell. Den processen som händer här på jorden, hur påverkas det att vara uppe i rymden? Det har redan skett cellodling i rymden. Om man lyckas hitta en process som man skulle kunna odla celler i rymden och sedan kunna odla stora konstrukt som vävnad eller organ. Så då i teori kunde man odla fram organ och vävnad som vi gör här på jorden och transplantera i människor. Precis som vi har pratat om att kunna odla en muskel, en stek och äta den.
Speaker #2
Nu har vi presenterat tre olika sätt att odla mat i rymden. Så den där rymdbasen på Mars, där kommer vi att kunna odla hela tallriksmodellen på plats.
Speaker #1
Ja, och inte bara odla mat, utan läka kroppar och odla hela organ. Ja, man kanske kan skapa en hel person så småningom.
Speaker #2
Ja, fast den sortens blommor och bin i rymden får vi prata om i ett annat avsnitt. Vi kommer också prata om hur man kan tackla de fysiska påfrestningar man utsätts för när man är ute i rymden. Och om rymdskrot, terraforming och att skapa konstgjord gravitation.
Speaker #1
Ja, nu har vi hållit på med den här serien i ett halvår, så vi kör väl på ett halvår till. Men för den här gången säger vi tack och hej!
Speaker #2
Ljuddilar kommer direkt från internet.
Speaker #1
Armin Pendek har skrivit musiken. Och mer ljud och annat av honom hittar ni på arminpendek.com.
Speaker #2
Har vi åkt till marsen görs på Beppo av Rundfunk Media.
Speaker #3
Hallå, programmet gjordes av
Speaker #0
Rundfunk Media.

About Har vi åkt till Mars än?

Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

Hosted on Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

About Har vi åkt till Mars än?

Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

Hosted on Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Embed

You may also like

Description

Vi tittar på tre olika sätt att odla mat i rymden. Växter, insekter och kött!

Hosted on Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Transcription

Speaker #0
And that's how it all started. The year was 1969, and Team Apollo 11 had just landed on the Moon.
Speaker #1
Yes, exactly. And without the Moon landing, we wouldn't have aimed for a Mars landing. And without a Mars landing, you wouldn't have found any Votme.
Speaker #0
Exactly.
Speaker #1
It's now a little over two years since the idea for Votme was born.
Speaker #0
It was at South by Southwest in Austin, and a presentation by NASA about cultivation in space.
Speaker #1
There and then we decided, we're going to do a series about space.
Speaker #0
And here we are now. Two years and six episodes later we finally ask ourselves the question, can we cultivate food in space?
Speaker #1
Mm, ni har ett riktigt matigt program framför er. Så nu kör vi igång. Jag heter Marcus Pettersson.
Speaker #0
Jag heter Susanna Levenhout.
Speaker #1
Och du lyssnar på Har vi åkt till Mars än?
Speaker #0
Men först lite rymdnyheter. On June 24, NASA astronaut Anne McLean landed on Earth again after 203 days, 15 hours and 16 minutes up at the ISS. She has traveled a total of 3,265 laps around the Earth and walked two space walks in a total of 13 hours and 9 minutes. Anne McLean is one of several women who has the chance to be the first woman to go to the moon in 2024.
Speaker #2
Well, I think historically, obviously, it would be a significant achievement to, you know, as one of my heroes, Jerry Cobb, said, to explore space with no discrimination. And so it'll be significant, whoever that woman and that next man is on the moon. Now, personally, at our level, we are so focused on our job and the mission and training for it, you know, that we haven't gotten too caught up in it quite yet. But it certainly is inspiring. that we can pursue those paths, that everybody's going to have a seat at the table in this next phase of our space exploration.
Speaker #0
NASA has launched a new form of atomic clock on the Falcon Heavy rocket. The clock will be used for navigation to remote places and objects in space. The atomic clock has a margin of error of one second every 90 million years, which will make it the most exact clock in space. And yes, more SpaceX.
Speaker #3
We had a pretty good view.
Speaker #2
And as you can see on our screen,
Speaker #3
it looks like our center core did not make it on our drone ship, of course. I still love you tonight.
Speaker #0
Ja, så lät det den 25 juni när en av tre SpaceX raketer från Falcon Heavy kraschlandade i havet bredvid landningsplattformen på skeppet Of Course I Still Love You i Atlanten. The landing was one of the most complicated so it was expected that it would not hit the target. Despite the miss at the landing, it was a successful day for SpaceX. They got the cargo that consisted of six larger and a bunch of smaller research satellites to their orbit, and they managed to land both of the other Falcon 9 rockets, which were both reused from earlier space trips. An important test for future missions. Only in our galaxy, Wintergatan, did many unidentified exoplanets appear. And on July 7, NASA released a film that shows all the exoplanets that have actually been found since 1991. Namely, 4,003 of them. Fusion driven spacefuel has long been heard of in science fiction, but now it can become reality. Thanks to a direct fusion drive, DFD motor, spacefuel can reach different planets faster than before. A fuel with a DFD motor is planned to leave Earth in 2028 and should reach Saturn in just two years. The Indian moon lander Chandrayaan-2, which was to be launched on July 14, launched a patrol only 56 minutes before departure and the launch was set up. Chandrayaan-2 is India's second mission to the moon after the successful Chandrayaan-1 launch in 2008. That time, the moon was used to detect water molecules. The new mission will be used by a space probe that circles around the Moon, but it will also land a probe on the Moon's south pole, something that no one has done before. A project from ESA has, together with scientists from the University Hospital of Dresden, managed to 3D print skin and bone samples. If astronauts get injured on their way to Mars, they have to be able to use limited drugs. So the astronauts could take blood plasma from a crew member and bioprint skin cells, which can then be used for, for example, burns.
Speaker #1
Bioprinta hudceller? Men kan man inte bioprinta pannbiff?
Speaker #0
Ja, vi kanske återkommer till det. För det här avsnittet ska ju handla om att odla mat i rymden. Mm,
Speaker #1
för om man ska åka till Mars och stanna där, då vill man inte behöva packa med sig allt. Det blir alldeles för trångt, tungt och dyrt. Nej, man vill istället kunna fixa mat på plats. Because, as it looks today, all the food you eat on ISS is produced and added to the earth. Or,
Speaker #0
well, not really all the food, because they actually grow a little in space. We have talked to Trent Smith at NASA. He is the project manager for The Veggie.
Speaker #4
So, Trent, can we grow food in space yet?
Speaker #3
Yeah, and we've been growing crops for decades in space. And recently, in 2015, we put up a very simple garden that we call VEGGI. Now, VEGGI is not an acronym. It doesn't really stand for anything. It's what we call operational nomenclature. It's a real fancy name for it. That's what we call it. And VEGGI is a very simple garden. It uses about 70 watts of power. That's for the lights and the fan and everything to grow the plants. It's very simple. It's collapsible. It's pretty effective to grow plants in space. We've grown a number of leafy greens since the first grow out. and the astronauts seem to really enjoy growing the plants and most of all eating the plants. So right now we are focused on leafy greens, and so leafy greens are things like red romaine lettuce, kale, even mustard greens, and so these are plants that grow quickly, they germinate reliably, and they're compact. But the most important aspect of these is these are crops that you can pick and eat. On the space station, there's no way to cook yet. There's not even a microwave on the space station. So, you know, we would like to grow maybe sweet potatoes. And some of the crew have expressed interest in growing sweet potatoes. But sweet potatoes are a little different. They grow a tuber, and so we'd need a specialized kind of space pot for that. And then... You know, there's no way to cook it. There's no microwave. And so I don't know if you've ever eaten a raw sweet potato, but I certainly like mine cooked. And so that's the next thing we need. We need a little kitchen, you know, something to cook. But in the future, you know, if there is a microwave, we could do potatoes and sweet potatoes. And then maybe, you know, when we're on the moon for longer term or when we get to Mars, we could do more staple crops, things like soybeans and dwarf wheat. You know, things that maybe you can make pasta and bread and more protein-rich meals. But right now we are just focused on the very basics of growing and eating plants in space.
Speaker #1
Could you grow anything in space?
Speaker #3
Absolutely. We can grow many types of plants in space. We've grown flowers. Scott Kelly grew zinnias in the veggie unit. And the reason why we want to make sure that we can grow flowers is because, you know, eventually folks are going to want to grow tomatoes and peppers and fruit. And those things just don't happen if you can't get a plant to flower. And so, actually, one of the first flowers ever grown in space was by the Russians, and it was an orchid. And it was, I think it was in the late 60s, anyway, it was many decades ago, and the plant grew great, but guess what? It never did. it never formed a flower. It was only a couple years later that they grew something called a Rabidopsis thaliana, and they got that to grow, and that was the first flower grown in space. But, you know, we want to make sure that on space station or wherever we go, that we can grow the plants well, they're safe to eat, and they're nutritious and taste good.
Speaker #4
What are the main challenges you face when you grow things in space?
Speaker #3
So I don't know if you've ever seen the astronaut kind of, I don't like saying playing with their food, but, you know, they're kind of playing with their food. And they form these kind of big spheres of water. And so when you look at the sphere of water, it's very different from how water behaves here on Earth. And then Dr. Don Pettit really did a nice experiment where he actually injected air into these spheres of water and formed these cells of water. And what that demonstrates is that air and water in microgravity really do not mix well. They're always trying to get away from one another. And it's almost like, I don't know if you've waxed your car at home and you see that, well, boy, the water really beads up. Well, the water's trying to get away from the wax because they don't get along well, right? There are different energies, surface energies. And so in microgravity, the same thing happens. And so we don't get good mixing of air and water. And when you... Water your plants on earth. You get good air mixing in the root zone because the water goes through, it sinks to the bottom, and it pulls the air along with it. So the roots with fire, just like you and me, they need oxygen. And in the absence of oxygen, you really have an unhappy plant. So watering our plants is really tough in microgravity just because first of how the water behaves. Second off, it's because we don't get good air mixing with the water. The third most difficult problem with caring for plants in microgravity is there's no convection. And you're like, okay, well, what's that mean for plants? Well, if I took a nap on space station and there were no fans to mix the air, I would end up with kind of a bubble of CO2 around my head because it's all diffusion controlled, and I'd be an unhappy astronaut. On the flip side, if I'm a plant, what ends up happening is I get very high humidity around my leaves and a little bit of oxygen enrichment, and I become a very unhappy plant. And actually— We did observe that with the flowers that Scott Kelly grew. We had an issue with our fan in the veggie unit and so we were not getting good air mixing and we saw all kinds of stress in the plants and we weren't sure why. It wasn't until the plant started exhibiting a... We saw water droplets around the edges of the leaves and one of our plant scientists, Dr. Ray Wheeler told me, he says, well, threat. Well, that's just classic guttation. And finally he explained it to me. He says, well, you know, high humidity around the leaves, that's what they do. And so we knew we had an issue with the fan, and so that's how we know for sure. We need fans, we need good air mixing, and we've got to figure out how to get the water right. But we're doing it in Veggie. You know, it's challenging. And just recently, we put advanced plant habitat on Space Station, and that is what I think of as Veggie's big sister. It's got 180 sensors. It has pumps. It has fans. It has... There's a whole bunch of LED lights that Veggie doesn't have. And so it's kind of a very sophisticated laboratory to get after the... How to really put the performance of the biology or the plant biology to see how much production we could get maybe in microgravity. Where Veggie is a very simplified garden to learn how we can just grow and eat plants in space.
Speaker #1
What about radiation? Is that a problem? Is that a
Speaker #3
So radiation can be a problem and certainly our most, from a NASA perspective, we are most concerned with crew health, right? What kind of impacts will deep space radiation have on the health of the astronauts? That's the primary, you know, talent. Now from a plant perspective, we're always worried about, well, what is that radiation going to potentially do to the seeds? What could it do to the plants that are growing as you're on your way to Mars or if you're on the Moon? You know, will it, you know, cause deformations? Will it change the morphology of the plant? Will it change the, you know, how healthy the plant is? When we build the deep space gateway, that will be a nice platform to investigate how plants respond to microgravity, deep space radiates in combination, as well as there's going to be no magnetic field. So, how that might impact them as well. We're looking forward to answering some of those questions. I know our scientists are.
Speaker #4
I'm wondering, when you move this project out of the space station and go to Mars or something and start growing things there, will the challenges be the same?
Speaker #3
So with partial gravity, right, because on the moon it's about 1 6 G, and on Mars I think it's about 38%. I just think about it as about 1 3 G. Having that little bit of acceleration and a little bit of gravity back really makes things a lot simpler. Air bubbles rise. You get some convection. The water will sink to the bottom of the pot, similar to Earth. Now, it doesn't have the same exact properties. I think of it as... sticky water because it doesn't have the same force to pull the water down and you still have the strong surface tension. But I think we can still use a lot of the same technologies that we use on Earth to grow those types of plants. But the things that we're learning in microgravity are food safety, the ecology, right, the microbial ecology between the space station and the plants and how that interacts. And so using LED lights and we are starting some automation technologies. So all those types of systems that we're doing to make things more autonomous. and to make sure that the plant biology is robust. is going to be very important. So the things that we learn on Space Station and in the Gateway will certainly inform us on what we're going to do on the Moon and Mars. My hope is that we can just use more traditional hydroponic or whatever system is the best for what we think of as surface systems on the Moon and Mars.
Speaker #1
If you grow kale, for example, here on Earth, and you grow it on the Space Station, Is it the same thing?
Speaker #3
Yeah. Well, that's a great... We actually did that. We've grown red Russian kale on the ground, and we just recently, a few months ago, grew red Russian kale on Space Station. And we are waiting for those samples to return. So we're not sure exactly... You know, from a mineral standpoint, from a food safety standpoint, how different it is. But for the leafy crops that we've grown in the past, for the most part, as long as you give the plants what they need, they do well. We've seen some slight mineral differences, but really everything seems to work pretty well. And so plants need light, they need fertilizer, and we use a controlled release fertilizer just for now in veggie. They need water, they need the right atmosphere, and they need the right temperature and humidity. So those are... And the humidity goes to atmosphere. So those are kind of the things that as long as we get those pretty good for the plants and we choose plants that are robust... They'll do pretty well. Red Russian kale was a good one because it tastes good, it's palatable and it's very high in vitamin K and vitamin C. And so those are two nutrients that we really want to be sure that we can provide for deep space human exploration for astronauts because those two vitamin do not eat very well over longer races.
Speaker #4
So that brings me to another question. Is vegetables sufficient? Is that enough for space travel? Or do we have to grow other things as well?
Speaker #3
So it depends on what you're trying to provide the astronaut, right? Are you trying to provide them their whole diet? or part of their diet because we, you know, a lot of our models, we're using a package diet. We're using, you know, food laboratory techniques that can preserve these meals for a very long time, and they still taste good. And so from our perspective, from the NASA veggie perspective, we're just looking to supplement key nutrients, and those nutrients are vitamin K, vitamin C, B1, and we're trying to increase the potassium too. So those are what we're looking at but as I mentioned before, when you start looking for long duration human exploration where you're, you know, have a long duration... habitat, which is crude for a long time, you might need to start producing some of those calories or some of the protein. And so that's where you might start looking at different crops like peanuts or beans to get after B1 and protein. You might look at the staple crops, as I mentioned, the dwarf wheat and the soybean, so you can start producing more. food items that produce calories and those protein and amino acids, those essential amino acids. There are plants that do provide all the essential amino, but they're not compact.
Speaker #4
And is food supply the only benefit of growing plants in space, or does it have other positive effects on life in space?
Speaker #3
I don't know if you've seen pictures of the space station, but, you know, there's wires and cables and metal and plastic, you know, it's kind of this... You know, this environment is not very homey. And then, you know, in this very extreme environment that to go outside, you have to put on, you know, a space suit. And you know, you can see the Earth. The astronauts are 200 miles, you know, 200, 250 miles above the Earth and they can see all the green and the blue. and yet they can't touch or smell the woods or the nature. So growing those plants, even a few plants, helps keep them connected to Earth. They can go touch the plants, they can smell the plants, and we've gotten feedback that the smell is amazing.
Speaker #1
What about the future? What's the next plans for growing food in space for NASA?
Speaker #3
Yeah, I mean, we are really excited to see... What kind of plant facility we can get onto the Gateway to start investigating those... questions of space plant biology. And certainly, when we are landing on the Moon, you know, how...testing out technologies to say, okay, you have 160, you know, how can you grow plants? What kind of biology can we do? I know folks have thought about, you know, would it make sense to use the Moon regolith to grow plants? Would it make sense to use the Martian regolith to grow plants like they did in the movie, The Martian? You know, those are all really good questions. And, you know, we just don't know the answers at this point. But, you know, we're making steps, right? We're growing plants on space station, and we're going to try to use the space station to its full extent. And then when we use Gateway, to use Gateway to figure out how the radiation impacts the seeds. And then when you land on the moon, when do you start growing the plants for the crews and doing the biology investigations? All that plays together to get us to Mars.
Speaker #0
This sounds promising. We'll be able to grow anything in space.
Speaker #1
Which is a big difference from today, since most of what we eat, except for the lettuce, is frozen, dried or preserved and served directly from a plastic bag.
Speaker #0
Mumsit. But then, when we build a space base in March, we'll be able to grow a lot of different things, and on a large scale.
Speaker #1
Men om man har en stor skal i odling så kommer det bli en hel del restprodukter som belast och blad och sånt.
Speaker #0
Eller hur? Perfekt mat för insekter. Så jag säger hej och välkommen till Åsa Berggren. Vem är du?
Speaker #5
Jag är professor i ekologi på institutionen för ekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet.
Speaker #1
Och vad innebär det?
Speaker #5
Det innebär att jag forskar och undervisar om ekologi, ekologiska frågor och ganska mycket om naturvård. And a lot of my research in recent years is about different aspects of insects that humans breed.
Speaker #1
Perfect for us. Let's go.
Speaker #0
You research eating insects here on Earth.
Speaker #5
Exactly. We have been doing this for about four years. A mixed research group consisting of people who research different types of subjects. We think that we need to answer a rather complex question by not eating insects before. We have done this in some countries, but nobody knows as much about insects as food.
Speaker #0
What are the questions you ask yourself in the research? jättemycket olika sorters frågor. Och en av de basala är vilka insekter skulle vi kunna odla i väldigt stor skala. Så det är att titta, vad är det vi kan äta? Vad är det för näringsinnehåll i dem? Vad påverkas de av om vad vi ger dem för mat? Vad ska vi ge dem för mat för att de ska växa och må bra? Och vi vill äta dem. Sen är det massor med frågor runt hur de ska ha det. hur behöver de ha det för att trivas och leva så bra liv som möjligt som insekt på något vis som vi tänker de andra djur också men om vi börjar i den änden då
Speaker #1
Vad är det för näring i insekter till exempel?
Speaker #0
Näringen i insekter skiftar mellan vilken art det är faktiskt. Precis som man kan tänka sig att det skiftar mellan en gris och en ko så vet vi att det är olika typer av näring i de djuren. Det är samma här. Så vad man har sett på de arter man har tittat på är att många verkar ha näringsinnehåll som passar för människor som mat. Flera har högt proteininnehåll och hög kvalitet på de proteinerna. Andra kan ha ganska högt fettinnehåll. Och man har sett att vissa delar av det här fettet har liknande fett som fiskar. Så det är ju sånt fett som också är bra för människor. Vissa arter har ganska högt mineral-och vitamininnehåll faktiskt också. Och även... Kvinnor i västvärlden har väldigt många hjärnbrist. En del insekter har väldigt högt hjärninnehåll också. Det ser ut som att mycket av det vi vet idag med insekter och vad de innehåller skulle passa för oss som mat.
Speaker #2
Vilket födoämne som vi äter idag kan en syrsa ersätta?
Speaker #0
Det beror nog på vilken person det är och vad den äter. Men det visar hittills att... Det har bra protein och fettinnehåll så då skulle man kunna tänka sig att är man en person som äter andra typer av animaliskt protein så skulle man kunna ersätta en del av det som man annars skulle äta, en ko eller en gris. Och en annan fördel som man har sett är att ganska mycket av de andra djuren äter vi ju inte överhuvudtaget utan vi föder ju upp den djur. Vi människor äter ju en mindre del av de där djuren utan mycket går ju till avfall eller till djurmat av de djuren. Så av insekter kan man ju äta mycket mer också så på så sätt är det surseffektivt på ett annat sätt.
Speaker #2
Vad tror du om surser som ett födoämne för astronauter?
Speaker #0
Jag tänker mig att insekter är fantastiska på så sätt att de är så varierade än de insekter vi har. på jorden. Och vi jobbar ju som sagt med syrsan och de är generalister och kan äta ganska mycket olika typer av grödor. Och det är ju bra med många insekter så att de kan äta sånt som inte vi kan. Om man tänker sig rymden eller om man har koloniserat någon plats så vill man ju vara väldigt noga med de resurser man har där. Och då är det klart det bästa om man odlar att man verkligen kan äta allt eller nästan allt. Utan det man lägger all energi på. Men kanske man kan inte äta precis allting. Kanske blir det restprodukter i någon form. Det borde bli det. Hur man än lever att det borde bli någonting. Och då skulle det vara bra om man hade någonting som tog rätt på de där resterna. Och ännu bättre om de i sig skapade ett värde för människan. Då skulle det kunna vara ett... Ett sådant värde skulle vara att man förädlade den varan till till exempel bra proteiner eller bra fett som man i sin tur kände kunde konsumera.
Speaker #1
Men till exempel om vi odlar potatis på Mars, vi kan inte äta blasten.
Speaker #0
Nej.
Speaker #1
Kan en syrsa göra det?
Speaker #0
Det vet vi inte för det har vi inte testat. Men det skulle vara en sån grej som man skulle kunna prova. Vi har ju... uppfödningsförsök där vi testar olika saker. Så det är en absolut sån sak. Och även om syschan inte kanske skulle kunna äta den så skulle jag gissa att det finns andra insekter som skulle kunna äta den och må bra. Och helst är det inte bara att de ska kunna äta den och liksom överleva utan vi vill ju att de ska kunna äta må bra och tillväxa och bli näringsrika i sin tur på det. Så det finns säkert olika typer av system som man skulle kunna skapa. Och det måste man ju prova ut och helst förstås innan man åker iväg så att man vet.
Speaker #1
Det kan nog vara en fördel. Så man har koll så man inte sitter där med en nyckelfigur och bara nej.
Speaker #0
Det funkar inte.
Speaker #2
Men vad behöver sysser? för att leva och må bra och växa till.
Speaker #0
De behöver en plats att bo på och röra sig. De behöver värme. De behöver mat och vatten i princip. Det låter ganska standard. Man kan väl säga att de och... Liksom många andra insekter, de är kanske bättre än människor på att leva väldigt tätt. Vi gillar inte att ha folk omkring oss precis in på kroppen jämt, jämt, jämt. Men många av insekterna har många andra insekter nära på sig. Och flera av gräsoppor och syrser har ju mer tätt än vad vi har i alla fall. Så de här är ganska duktiga på att leva. Under förhållanden där de är många på en mindre plats kan man säga, vilket är bra ur utrymme synpunkt och att man kan få in mycket djur på en liten yta.
Speaker #2
Kräver de mycket vatten föda eller är de ganska ekonomiska i drift?
Speaker #0
De är ekonomiska i drift där också men de behöver vatten. Och sen vet jag att en del som har tittat på studier där de har gett dem mat som innehåller mycket vatten. Så det är klart att får de vegetabilier som är väldigt vattenrika då kommer de inte behöva dricka så mycket. Men de är ju också, många insekter är ganska duktiga, de är väldigt duktiga faktiskt på att konvertera det de äter till tillväxt. De slår alla andra djur vi föder upp för mat ganska bra där. Så att ja, mat och... och vatten och mat som passar dem framförallt och de växer.
Speaker #1
Säg att vi har hittat syrsa nu som är perfekt för att ha med mig i mitt lilla habitat på Mars. Hur mycket mat producerar, alltså hur snabbt förökar de sig? Hur mycket mat får jag ut av dem?
Speaker #0
De här husyrsorna vi tittar på, de... Det beror ju på temperaturen där också. Men om vi säger att man odlar dem i, att man har så varmt som 30 grader, jag vet inte om man kan lyckas få till det. Men då brukar man säga att de är stora runt ungefär 45 dagar. Så där brukar de odlas och säljas i andra länder i alla fall runt den tidpunkten. Och då lägger de ju egna ägg också. Och hur många de lägger beror ju på lite hur de mår och hur de har och sådär. Men minst 100 ägg. Och säkert fler än det också. Så då lägger de nya ägg som tar några veckor på sig att kläckas. Och så växer de till. Och så blir det fler syrser.
Speaker #1
Så i en perfekt syrsvärld så har jag på... 45, 90, 135 dagar har jag en miljon syrsor.
Speaker #3
Det var en stor bur.
Speaker #1
Det har jag ätit flera på vägen. Precis.
Speaker #0
Det bästa är väl att konsumera medan de är pigga och glada i din bur där. Och sen så är det klart att ju tätare det blir i den där buren ju mindre mat får de per individ. De får boxa sig fram till maten. Det är inte så trevligt.
Speaker #1
Nej, men om man plockar ut dem efterhand. Ja,
Speaker #0
precis.
Speaker #1
pågående system.
Speaker #0
Ja, ett pågående system. Det som kan hända, som händer också med andra djur som vi föder upp det är det att det kan ju bli innehav efter en viss generationstid om man har alla i släkt med alla. Och då kan det ju komma defekter som gör att de inte mår bra eller de blir sjuka eller att de dör liksom i förtid. Så då är det ju Så det kommer ju sådana aspekter om man ska ha mer lång tid. Men pratar vi bara om några månader så går det säkert bra att köra. Men pratar vi om år så måste man ta sådana aspekter in också.
Speaker #1
För det tar 45 dagar tills de kan lägga ägg. Hur lång tid tar det sen det från befruktning tills ägget är klart?
Speaker #0
De lägger ägg nästan på en gång kan de göra efter de har parat sig. Och sen så tar det ungefär tre veckor. någonting. Men det beror också på hur varmt och fuktigt man har. Så kläcks det. Och när de kläcks så kommer det ut som mini, mini, mini syrser. Så de ser precis likadana ut fast de är bara några millimeter stora. Och så växer de. Och växer och växer ungefär till 45 dagars. Då är de så stora som de blir. Helt enkelt. Och då är de ungefär kanske två centimeter stora.
Speaker #1
Ja, och det är 45 dagar då från äggkläckning. Eller är det sedan äggläggning?
Speaker #0
Ja, sedan äggläggning. Ja, tills de blir...
Speaker #1
Shit, det är snabbt. Vilka monster.
Speaker #2
Men hur många individer behöver man ha för att skapa ett helt nytt fungerande system? Utan innavel då?
Speaker #0
Men det blir utrymmesproblem där på en gång.
Speaker #2
Men tänk dig att vi har byggt en jättestor bas på Mars. Där vi ändå har en del utrymme, eller hur?
Speaker #1
Ja, det har vi.
Speaker #0
Då skulle jag faktiskt börja med flera hundra. De är ju små, så man får in ganska många på ett litet utrymme. Och för att tänka då att man skulle undvika innavloproblem längre fram så skulle jag ta dit flera hundra. Och gärna då obesläktade så mycket som möjligt från början. Att de kommer från olika områden.
Speaker #1
Vad är det cirkulära systemet? Vad innebär begreppet?
Speaker #0
Om man börjar med dagens system som man säger är mer linjära då är det att man kanske gräver upp någonting i marken eller att man skördar någonting och sen så utnyttjar man det man behöver och så slänger man åt alla håll och kanter och i slutet allting som man inte använder. Det går till spillo på olika sätt men om man tänker sig cirkulära system så ska det behövas inget eller mycket mindre resurser in och ut i det här systemet utan vi tar tillvara de resurser vi har och tittar på alla restprodukter och man kan göra någonting annat med det. någonting som ger oss även mer värde. Just det att så lite som möjligt i spill och utnyttja allting på maximala sätt. Och då ser man ju att insekter skulle kunna vara en sån del av ett sånt system.
Speaker #2
Ja du Marcus, äta insekter. Är du sugen?
Speaker #1
Ja, alltså vi har ju testat både knäckebröd gjort på syrsmjöl och torkade hela syrsor. Med ingefärs smak tror jag det var. Syrsor som snacks, ja där är jag inte riktigt än. Men ett knäckebröd med lite extra protein, ja det är ju inte fel.
Speaker #2
Nej, för egentligen. Skillnaden mellan att äta insekter och att äta andra djur är ju inte särskilt stor. Det är väl mer en fråga om vad man är van vid. Men från att föda upp insekter till att odla en pannbiff, där är steget kanske lite längre.
Speaker #1
Julie Gold är biträdande professor i biomaterial vid Chalmers. Och hon forskar på hur man skulle kunna odla kött i laboratorium. Men framför allt är hennes forskning inriktad på att ta fram organ för transplantation. Så vi började i den änden och frågade om vi verkligen kan göra det.
Speaker #3
Det kan vi. Det har varit ett levande hudimplantat som har varit på marknaden i över 20 år. Men det är bara enkla vävnad som vi har lyckats. tar fram och använder i patienter. Men på forskningsfronten så pågår för föräldrar driv för att kunna ta fram mer komplicerade organ och stora... vävnad. Vi kan lyckas odla tunna saker och smala saker men vi har inte än lyckats att göra stora vävnad eller organ eller komplicerade organ.
Speaker #2
Och var i ligger tröskeln?
Speaker #3
Tröskeln ligger i att kunna lyckas att i en växande vävnad bit att kunna få blöd kärl. Det är den viktigaste, men det är också en fråga om nerv, men blodkärl, att växa samtidigt in i den här växande vävnad som man kan sedan koppla ihop om man ska implanterar eller transplantera till en patient. Man måste kunna koppla upp till patientens blodkärlsystem, annars kommer allting att dö, alla celler och vävnader som man... som man har producerat kommer att dö om man inte kopplas upp till systemet. Och det är en, kan man säga, holy grail.
Speaker #1
Men om målet inte är att koppla upp det? Målet är att stoppa in det och äta det.
Speaker #3
Precis, det är på något sätt enklare. Och det behöver inte fungera heller. Så om vi pratar om muskel till exempel. Om man odlar muskel antingen utanför kroppen eller in i kroppen. Man måste se till att den fungerar. Om man ska transplantera den i en patient till exempel. Man måste kunna få den att kunna... drar ihop sig och ger kraft och sånt för att flytta ben och allting. Men om vi ska odla muskel för att äta på ett sätt är det mycket enklare för att den behöver inte fungera som en muskel. Men den måste ha andra, uppfylla andra krav. Den måste ha rätt näringsvärde och måste om man vill försöka odla en muskel som liknar så mycket kött. Så man måste ha rätt textur och man måste ha smak och det är väldigt mycket som man måste kunna se till att vi har. Så det finns andra utmaningar.
Speaker #1
Och det känns ju, vi brukar ju då ställa frågan, kan vi göra det vi kan i rymden? Vi kanske ska göra det enklare, kan vi ens odla kött på jorden än?
Speaker #3
Man började med att försöka odla köttfärs. Det var enklare för man odlade små små små bitar av muskelmässa. Sen blandade man ihop det med mycket annat. som starkar sig eller någonting som man gör som binder ihop allting. Man lägger till smakämnen, man lägger till färg, man lägger till fett. Man kan paketera allting och vips har man en hamburgare som man kan steka som innehåller animalisk protein. Och det är enklare för att vi kan inte odla så stora bitar. Men under våren nu så finns det ett företag i Israel som har lyckats odla... väldigt tunna men stora bitar ungefär så här.
Speaker #1
Syns jättedåligt i radio.
Speaker #3
Jag förstår det. Jag tänkte på det just nu när jag tittade på. Jag vet inte exakt vilken storlek de hade.
Speaker #1
Som en halv bacon.
Speaker #3
Som en halv bacon. Det var precis vad det såg ut för mig. Men om man slår upp det på internet och deras hemsida kanske man kan se på riktigt hur det är. Men de lyckades odla så här. och de har en video och de har stekt dem och det är folk som äter och de tycker att konsistensen är väldigt lik kött. Så de har vad jag ser de har kommit närmast det för att det är en tunn skiva från som som liknar mest vad man skulle ha i en hel stek till exempel. Den konsistens.
Speaker #1
Men okej, så man kan göra en smörgåsskinka men man kan inte göra en julskinka hel. Varför? Vad är det som är svårt?
Speaker #3
Så en anledning varför det är så svårt att odla en stor, liksom en hel stek. är för att man måste kunna få en fungerande blodkärlsystem eller något system som kan föra runt i de här växande cellerna, näring. syra och ta bort restprodukter. För att cellerna på insidan kommer att dö. De får inte syra och näring annars. Så det har varit olika tankar och sätt att gå tillvägs. Att göra en konstgjorde blodkärlsystem. Att försöka få in de här cellerna som bygger blodkärl. Att de odlas samtidigt. Och det är det som företaget i Israel gör. Men problemet är att få en fungerande blodkärlsystem. Så att vi kan få den här massan att växa, växa, växa. Men sen finns det andra utmaningar. Man vill få rätt struktur. Sådana här muskelfibrerna brukar vara i samma riktning. Man får en textur, säger man, till köttet. Man vill också... att få muskel, kött är inte bara muskel, det är också fett och bindvävnad. Och de här företag som finns nu runt i världen, de jobbar väldigt hårt för att odla samtidigt fett tillsammans med muskel och också försöka odla bindvävnad så att det ser ut som köttet men det är inget som har producerat någonting som är... det har inte kommit ut än. Det närmaste är det här företaget i Israel som jag har sett. Så vad man försöker göra nu är att odla många olika celltyper samtidigt. Det är en approach. Så en sak som jag vill bara förklara nu är att vi har celler och tänk en skala. En helt omugen och en helt mugen cell. En omogen cell vet inte vad den är, deras uppgift, men den kan fördela sig många gånger. På helt annan enda av skalan är det en mogen cell som vet precis vad den ska göra och den producerar det här och det här protein. Det är en njurcell, den gör sin funktion men den kan inte fördela sig. Så den har en begränsad livslängd och sen dör den. Så om man ska skapa en helt ny organ måste man ha många celler som kan förändra. divide och divide och divide så det blir tillräckligt många celler. Men så sen man måste berätta för dem vad de ska göra. Så det finns många frågor liksom var på den här skalan var ska vi börja? Ska vi börja där? Och så sen... och sen säga okej nu ska ni bli en njurceller eller ska vi börja någonstans i mitten för att de vet redan, de är på väg att vara en njure men de kan inte föröka sig så mycket så det är en stor fråga i hela området i tissue engineering man kämpar med, okej var ska vi börja okej, så De forskare i Israel använder en blandning av celler. De som är nära att vara mogna celler som behövs för blodkärl, de som är nära för att vara fett, de som är nära för att vara muskler och de som är nära för att vara... Bindvävnad tror jag var det färdigt. Så man måste blanda och det är jättesvårt för att odla de här cellerna tillsammans. De alla kräver olika saker. Vissa vill ha mer saker, andra vill ha mindre. Vissa vill ha en viss protein, andra vill ha något annat. Det kan vara olika syrahalter. Så det är svårt att få dem att växa ihop samtidigt.
Speaker #1
Vad krävs det för att producera? Hur mycket energi måste man stoppa in i en köttbit? Är det värt det? Får man ut mer än man stoppar in?
Speaker #3
Det är väldigt mycket som behövs och krävs. Det är inte bara energi. Det är de här mattillcellerna. Det är... olika tillväxtfaktorer och ämnen som vi behöver för att styrra stamceller, hur de växer som vi också måste ta fram. Vanligtvis kommer vi ta de här substanserna från ett levande djur. Men om vi försöker utesluta djurprodukter överhuvudtaget utan bara att ta stamceller så måste vi hitta ersättning.
Speaker #2
Men en ganska En knäckfråga är ju varför ska vi egentligen odla kött?
Speaker #3
Det är en jättebra fråga och det är många svar. Det är från början var det en fråga om etiska, det handlar om etiska frågor, att döda djur och sånt. Men det var också en fråga om att kunna ta fram ett nytt sätt att ta fram kött för att den dagens köttproduktion är inte hållbar. om man tittar på den för olika anledningar. Men sen finns det alltså en hälsoriskaspekter. Vi använder väldigt mycket antibiotika. Djuren växer upp i väldigt tätta förhållanden. Det är sån här factory farming. Inte så etiskt heller. Eller många frågor, etiska frågor om hur vi behandlar djuren när de växer upp. Det är också en väldig stor spridning. Risk för spridning av att det uppkommer nya infektioner och sånt som vi har haft liksom fågelinfluens. Och vi använder mycket antibiotiker och det leder till antibiotika. Så det är de frågorna. Men sen är det vegetarianer och veganer som vill inte döda djur. Det här med odlat kött kan vi få kött utan att döda ett djur. Och för vissa personer är det väldigt lockande. och andra det är inte alls lockande, det spelar ingen roll man vill inte äta någonting från ett djur överhuvudtaget så det finns den största det är miljö och etiska frågor miljöpåverkan och etiska frågor varför vi skulle göra det Men jag tycker det är väldigt spännande. Själva frågan är mitt på prick. Om vi ska bo på ett annat planet eller bo i rymden på någon spacestation eller vad det är i framtiden eller lång distans spacetravel måste vi kunna ta fram mat på en sustainable sätt. Om man kan tänka att att odla, att använda stamceller skulle kunna vara ett sätt att gå till vägs. Men om man odlar en köttbit eller om man odlar de här cellerna för att urvinna proteiner som man lägger till någon annan mat, man kan ifrågasätta vad man ska använda.
Speaker #2
Men menar du att man kan gå en liten sträcka?
Speaker #3
Det tror jag.
Speaker #2
Att man får ut det man behöver.
Speaker #3
Precis.
Speaker #2
Men inte nödvändigtvis de här muskeltrådarna.
Speaker #3
Ja, det är vad jag menar.
Speaker #1
Men då kanske vi ska göra så att vi avrundar samtalet om att odla kött som mat. Men så tittar vi fram på kommande avsnitt. Och så frågar vi, är jag på Mars och jag får problem med min djure? Så vill jag kunna odla en ny djure istället för att flyga dit en ny. För det forskar man ju på.
Speaker #0
Precis.
Speaker #3
Det har varit... Man har skickats upp i rymden stamceller som växer i en bioreaktor. Jag vet att det har varit prov på detta och jag vet inte vad utfallet har varit tyvärr. Men forskare har varit intresserade av att se hur det påverkas stemcellsfördelning. Någonting som heter celldifferentiering som gör att en omogen stamcell blir just en nervcell eller en bencell eller en muskelcell. Den processen som händer här på jorden, hur påverkas det att vara uppe i rymden? Det har redan skett cellodling i rymden. Om man lyckas hitta en process som man skulle kunna odla celler i rymden och sedan kunna odla stora konstrukt som vävnad eller organ. Så då i teori kunde man odla fram organ och vävnad som vi gör här på jorden och transplantera i människor. Precis som vi har pratat om att kunna odla en muskel, en stek och äta den.
Speaker #2
Nu har vi presenterat tre olika sätt att odla mat i rymden. Så den där rymdbasen på Mars, där kommer vi att kunna odla hela tallriksmodellen på plats.
Speaker #1
Ja, och inte bara odla mat, utan läka kroppar och odla hela organ. Ja, man kanske kan skapa en hel person så småningom.
Speaker #2
Ja, fast den sortens blommor och bin i rymden får vi prata om i ett annat avsnitt. Vi kommer också prata om hur man kan tackla de fysiska påfrestningar man utsätts för när man är ute i rymden. Och om rymdskrot, terraforming och att skapa konstgjord gravitation.
Speaker #1
Ja, nu har vi hållit på med den här serien i ett halvår, så vi kör väl på ett halvår till. Men för den här gången säger vi tack och hej!
Speaker #2
Ljuddilar kommer direkt från internet.
Speaker #1
Armin Pendek har skrivit musiken. Och mer ljud och annat av honom hittar ni på arminpendek.com.
Speaker #2
Har vi åkt till marsen görs på Beppo av Rundfunk Media.
Speaker #3
Hallå, programmet gjordes av
Speaker #0
Rundfunk Media.

About Har vi åkt till Mars än?

Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

Hosted on Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

About Har vi åkt till Mars än?

Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

Hosted on Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Description

Vi tittar på tre olika sätt att odla mat i rymden. Växter, insekter och kött!

Hosted on Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Transcription

Speaker #0
And that's how it all started. The year was 1969, and Team Apollo 11 had just landed on the Moon.
Speaker #1
Yes, exactly. And without the Moon landing, we wouldn't have aimed for a Mars landing. And without a Mars landing, you wouldn't have found any Votme.
Speaker #0
Exactly.
Speaker #1
It's now a little over two years since the idea for Votme was born.
Speaker #0
It was at South by Southwest in Austin, and a presentation by NASA about cultivation in space.
Speaker #1
There and then we decided, we're going to do a series about space.
Speaker #0
And here we are now. Two years and six episodes later we finally ask ourselves the question, can we cultivate food in space?
Speaker #1
Mm, ni har ett riktigt matigt program framför er. Så nu kör vi igång. Jag heter Marcus Pettersson.
Speaker #0
Jag heter Susanna Levenhout.
Speaker #1
Och du lyssnar på Har vi åkt till Mars än?
Speaker #0
Men först lite rymdnyheter. On June 24, NASA astronaut Anne McLean landed on Earth again after 203 days, 15 hours and 16 minutes up at the ISS. She has traveled a total of 3,265 laps around the Earth and walked two space walks in a total of 13 hours and 9 minutes. Anne McLean is one of several women who has the chance to be the first woman to go to the moon in 2024.
Speaker #2
Well, I think historically, obviously, it would be a significant achievement to, you know, as one of my heroes, Jerry Cobb, said, to explore space with no discrimination. And so it'll be significant, whoever that woman and that next man is on the moon. Now, personally, at our level, we are so focused on our job and the mission and training for it, you know, that we haven't gotten too caught up in it quite yet. But it certainly is inspiring. that we can pursue those paths, that everybody's going to have a seat at the table in this next phase of our space exploration.
Speaker #0
NASA has launched a new form of atomic clock on the Falcon Heavy rocket. The clock will be used for navigation to remote places and objects in space. The atomic clock has a margin of error of one second every 90 million years, which will make it the most exact clock in space. And yes, more SpaceX.
Speaker #3
We had a pretty good view.
Speaker #2
And as you can see on our screen,
Speaker #3
it looks like our center core did not make it on our drone ship, of course. I still love you tonight.
Speaker #0
Ja, så lät det den 25 juni när en av tre SpaceX raketer från Falcon Heavy kraschlandade i havet bredvid landningsplattformen på skeppet Of Course I Still Love You i Atlanten. The landing was one of the most complicated so it was expected that it would not hit the target. Despite the miss at the landing, it was a successful day for SpaceX. They got the cargo that consisted of six larger and a bunch of smaller research satellites to their orbit, and they managed to land both of the other Falcon 9 rockets, which were both reused from earlier space trips. An important test for future missions. Only in our galaxy, Wintergatan, did many unidentified exoplanets appear. And on July 7, NASA released a film that shows all the exoplanets that have actually been found since 1991. Namely, 4,003 of them. Fusion driven spacefuel has long been heard of in science fiction, but now it can become reality. Thanks to a direct fusion drive, DFD motor, spacefuel can reach different planets faster than before. A fuel with a DFD motor is planned to leave Earth in 2028 and should reach Saturn in just two years. The Indian moon lander Chandrayaan-2, which was to be launched on July 14, launched a patrol only 56 minutes before departure and the launch was set up. Chandrayaan-2 is India's second mission to the moon after the successful Chandrayaan-1 launch in 2008. That time, the moon was used to detect water molecules. The new mission will be used by a space probe that circles around the Moon, but it will also land a probe on the Moon's south pole, something that no one has done before. A project from ESA has, together with scientists from the University Hospital of Dresden, managed to 3D print skin and bone samples. If astronauts get injured on their way to Mars, they have to be able to use limited drugs. So the astronauts could take blood plasma from a crew member and bioprint skin cells, which can then be used for, for example, burns.
Speaker #1
Bioprinta hudceller? Men kan man inte bioprinta pannbiff?
Speaker #0
Ja, vi kanske återkommer till det. För det här avsnittet ska ju handla om att odla mat i rymden. Mm,
Speaker #1
för om man ska åka till Mars och stanna där, då vill man inte behöva packa med sig allt. Det blir alldeles för trångt, tungt och dyrt. Nej, man vill istället kunna fixa mat på plats. Because, as it looks today, all the food you eat on ISS is produced and added to the earth. Or,
Speaker #0
well, not really all the food, because they actually grow a little in space. We have talked to Trent Smith at NASA. He is the project manager for The Veggie.
Speaker #4
So, Trent, can we grow food in space yet?
Speaker #3
Yeah, and we've been growing crops for decades in space. And recently, in 2015, we put up a very simple garden that we call VEGGI. Now, VEGGI is not an acronym. It doesn't really stand for anything. It's what we call operational nomenclature. It's a real fancy name for it. That's what we call it. And VEGGI is a very simple garden. It uses about 70 watts of power. That's for the lights and the fan and everything to grow the plants. It's very simple. It's collapsible. It's pretty effective to grow plants in space. We've grown a number of leafy greens since the first grow out. and the astronauts seem to really enjoy growing the plants and most of all eating the plants. So right now we are focused on leafy greens, and so leafy greens are things like red romaine lettuce, kale, even mustard greens, and so these are plants that grow quickly, they germinate reliably, and they're compact. But the most important aspect of these is these are crops that you can pick and eat. On the space station, there's no way to cook yet. There's not even a microwave on the space station. So, you know, we would like to grow maybe sweet potatoes. And some of the crew have expressed interest in growing sweet potatoes. But sweet potatoes are a little different. They grow a tuber, and so we'd need a specialized kind of space pot for that. And then... You know, there's no way to cook it. There's no microwave. And so I don't know if you've ever eaten a raw sweet potato, but I certainly like mine cooked. And so that's the next thing we need. We need a little kitchen, you know, something to cook. But in the future, you know, if there is a microwave, we could do potatoes and sweet potatoes. And then maybe, you know, when we're on the moon for longer term or when we get to Mars, we could do more staple crops, things like soybeans and dwarf wheat. You know, things that maybe you can make pasta and bread and more protein-rich meals. But right now we are just focused on the very basics of growing and eating plants in space.
Speaker #1
Could you grow anything in space?
Speaker #3
Absolutely. We can grow many types of plants in space. We've grown flowers. Scott Kelly grew zinnias in the veggie unit. And the reason why we want to make sure that we can grow flowers is because, you know, eventually folks are going to want to grow tomatoes and peppers and fruit. And those things just don't happen if you can't get a plant to flower. And so, actually, one of the first flowers ever grown in space was by the Russians, and it was an orchid. And it was, I think it was in the late 60s, anyway, it was many decades ago, and the plant grew great, but guess what? It never did. it never formed a flower. It was only a couple years later that they grew something called a Rabidopsis thaliana, and they got that to grow, and that was the first flower grown in space. But, you know, we want to make sure that on space station or wherever we go, that we can grow the plants well, they're safe to eat, and they're nutritious and taste good.
Speaker #4
What are the main challenges you face when you grow things in space?
Speaker #3
So I don't know if you've ever seen the astronaut kind of, I don't like saying playing with their food, but, you know, they're kind of playing with their food. And they form these kind of big spheres of water. And so when you look at the sphere of water, it's very different from how water behaves here on Earth. And then Dr. Don Pettit really did a nice experiment where he actually injected air into these spheres of water and formed these cells of water. And what that demonstrates is that air and water in microgravity really do not mix well. They're always trying to get away from one another. And it's almost like, I don't know if you've waxed your car at home and you see that, well, boy, the water really beads up. Well, the water's trying to get away from the wax because they don't get along well, right? There are different energies, surface energies. And so in microgravity, the same thing happens. And so we don't get good mixing of air and water. And when you... Water your plants on earth. You get good air mixing in the root zone because the water goes through, it sinks to the bottom, and it pulls the air along with it. So the roots with fire, just like you and me, they need oxygen. And in the absence of oxygen, you really have an unhappy plant. So watering our plants is really tough in microgravity just because first of how the water behaves. Second off, it's because we don't get good air mixing with the water. The third most difficult problem with caring for plants in microgravity is there's no convection. And you're like, okay, well, what's that mean for plants? Well, if I took a nap on space station and there were no fans to mix the air, I would end up with kind of a bubble of CO2 around my head because it's all diffusion controlled, and I'd be an unhappy astronaut. On the flip side, if I'm a plant, what ends up happening is I get very high humidity around my leaves and a little bit of oxygen enrichment, and I become a very unhappy plant. And actually— We did observe that with the flowers that Scott Kelly grew. We had an issue with our fan in the veggie unit and so we were not getting good air mixing and we saw all kinds of stress in the plants and we weren't sure why. It wasn't until the plant started exhibiting a... We saw water droplets around the edges of the leaves and one of our plant scientists, Dr. Ray Wheeler told me, he says, well, threat. Well, that's just classic guttation. And finally he explained it to me. He says, well, you know, high humidity around the leaves, that's what they do. And so we knew we had an issue with the fan, and so that's how we know for sure. We need fans, we need good air mixing, and we've got to figure out how to get the water right. But we're doing it in Veggie. You know, it's challenging. And just recently, we put advanced plant habitat on Space Station, and that is what I think of as Veggie's big sister. It's got 180 sensors. It has pumps. It has fans. It has... There's a whole bunch of LED lights that Veggie doesn't have. And so it's kind of a very sophisticated laboratory to get after the... How to really put the performance of the biology or the plant biology to see how much production we could get maybe in microgravity. Where Veggie is a very simplified garden to learn how we can just grow and eat plants in space.
Speaker #1
What about radiation? Is that a problem? Is that a
Speaker #3
So radiation can be a problem and certainly our most, from a NASA perspective, we are most concerned with crew health, right? What kind of impacts will deep space radiation have on the health of the astronauts? That's the primary, you know, talent. Now from a plant perspective, we're always worried about, well, what is that radiation going to potentially do to the seeds? What could it do to the plants that are growing as you're on your way to Mars or if you're on the Moon? You know, will it, you know, cause deformations? Will it change the morphology of the plant? Will it change the, you know, how healthy the plant is? When we build the deep space gateway, that will be a nice platform to investigate how plants respond to microgravity, deep space radiates in combination, as well as there's going to be no magnetic field. So, how that might impact them as well. We're looking forward to answering some of those questions. I know our scientists are.
Speaker #4
I'm wondering, when you move this project out of the space station and go to Mars or something and start growing things there, will the challenges be the same?
Speaker #3
So with partial gravity, right, because on the moon it's about 1 6 G, and on Mars I think it's about 38%. I just think about it as about 1 3 G. Having that little bit of acceleration and a little bit of gravity back really makes things a lot simpler. Air bubbles rise. You get some convection. The water will sink to the bottom of the pot, similar to Earth. Now, it doesn't have the same exact properties. I think of it as... sticky water because it doesn't have the same force to pull the water down and you still have the strong surface tension. But I think we can still use a lot of the same technologies that we use on Earth to grow those types of plants. But the things that we're learning in microgravity are food safety, the ecology, right, the microbial ecology between the space station and the plants and how that interacts. And so using LED lights and we are starting some automation technologies. So all those types of systems that we're doing to make things more autonomous. and to make sure that the plant biology is robust. is going to be very important. So the things that we learn on Space Station and in the Gateway will certainly inform us on what we're going to do on the Moon and Mars. My hope is that we can just use more traditional hydroponic or whatever system is the best for what we think of as surface systems on the Moon and Mars.
Speaker #1
If you grow kale, for example, here on Earth, and you grow it on the Space Station, Is it the same thing?
Speaker #3
Yeah. Well, that's a great... We actually did that. We've grown red Russian kale on the ground, and we just recently, a few months ago, grew red Russian kale on Space Station. And we are waiting for those samples to return. So we're not sure exactly... You know, from a mineral standpoint, from a food safety standpoint, how different it is. But for the leafy crops that we've grown in the past, for the most part, as long as you give the plants what they need, they do well. We've seen some slight mineral differences, but really everything seems to work pretty well. And so plants need light, they need fertilizer, and we use a controlled release fertilizer just for now in veggie. They need water, they need the right atmosphere, and they need the right temperature and humidity. So those are... And the humidity goes to atmosphere. So those are kind of the things that as long as we get those pretty good for the plants and we choose plants that are robust... They'll do pretty well. Red Russian kale was a good one because it tastes good, it's palatable and it's very high in vitamin K and vitamin C. And so those are two nutrients that we really want to be sure that we can provide for deep space human exploration for astronauts because those two vitamin do not eat very well over longer races.
Speaker #4
So that brings me to another question. Is vegetables sufficient? Is that enough for space travel? Or do we have to grow other things as well?
Speaker #3
So it depends on what you're trying to provide the astronaut, right? Are you trying to provide them their whole diet? or part of their diet because we, you know, a lot of our models, we're using a package diet. We're using, you know, food laboratory techniques that can preserve these meals for a very long time, and they still taste good. And so from our perspective, from the NASA veggie perspective, we're just looking to supplement key nutrients, and those nutrients are vitamin K, vitamin C, B1, and we're trying to increase the potassium too. So those are what we're looking at but as I mentioned before, when you start looking for long duration human exploration where you're, you know, have a long duration... habitat, which is crude for a long time, you might need to start producing some of those calories or some of the protein. And so that's where you might start looking at different crops like peanuts or beans to get after B1 and protein. You might look at the staple crops, as I mentioned, the dwarf wheat and the soybean, so you can start producing more. food items that produce calories and those protein and amino acids, those essential amino acids. There are plants that do provide all the essential amino, but they're not compact.
Speaker #4
And is food supply the only benefit of growing plants in space, or does it have other positive effects on life in space?
Speaker #3
I don't know if you've seen pictures of the space station, but, you know, there's wires and cables and metal and plastic, you know, it's kind of this... You know, this environment is not very homey. And then, you know, in this very extreme environment that to go outside, you have to put on, you know, a space suit. And you know, you can see the Earth. The astronauts are 200 miles, you know, 200, 250 miles above the Earth and they can see all the green and the blue. and yet they can't touch or smell the woods or the nature. So growing those plants, even a few plants, helps keep them connected to Earth. They can go touch the plants, they can smell the plants, and we've gotten feedback that the smell is amazing.
Speaker #1
What about the future? What's the next plans for growing food in space for NASA?
Speaker #3
Yeah, I mean, we are really excited to see... What kind of plant facility we can get onto the Gateway to start investigating those... questions of space plant biology. And certainly, when we are landing on the Moon, you know, how...testing out technologies to say, okay, you have 160, you know, how can you grow plants? What kind of biology can we do? I know folks have thought about, you know, would it make sense to use the Moon regolith to grow plants? Would it make sense to use the Martian regolith to grow plants like they did in the movie, The Martian? You know, those are all really good questions. And, you know, we just don't know the answers at this point. But, you know, we're making steps, right? We're growing plants on space station, and we're going to try to use the space station to its full extent. And then when we use Gateway, to use Gateway to figure out how the radiation impacts the seeds. And then when you land on the moon, when do you start growing the plants for the crews and doing the biology investigations? All that plays together to get us to Mars.
Speaker #0
This sounds promising. We'll be able to grow anything in space.
Speaker #1
Which is a big difference from today, since most of what we eat, except for the lettuce, is frozen, dried or preserved and served directly from a plastic bag.
Speaker #0
Mumsit. But then, when we build a space base in March, we'll be able to grow a lot of different things, and on a large scale.
Speaker #1
Men om man har en stor skal i odling så kommer det bli en hel del restprodukter som belast och blad och sånt.
Speaker #0
Eller hur? Perfekt mat för insekter. Så jag säger hej och välkommen till Åsa Berggren. Vem är du?
Speaker #5
Jag är professor i ekologi på institutionen för ekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet.
Speaker #1
Och vad innebär det?
Speaker #5
Det innebär att jag forskar och undervisar om ekologi, ekologiska frågor och ganska mycket om naturvård. And a lot of my research in recent years is about different aspects of insects that humans breed.
Speaker #1
Perfect for us. Let's go.
Speaker #0
You research eating insects here on Earth.
Speaker #5
Exactly. We have been doing this for about four years. A mixed research group consisting of people who research different types of subjects. We think that we need to answer a rather complex question by not eating insects before. We have done this in some countries, but nobody knows as much about insects as food.
Speaker #0
What are the questions you ask yourself in the research? jättemycket olika sorters frågor. Och en av de basala är vilka insekter skulle vi kunna odla i väldigt stor skala. Så det är att titta, vad är det vi kan äta? Vad är det för näringsinnehåll i dem? Vad påverkas de av om vad vi ger dem för mat? Vad ska vi ge dem för mat för att de ska växa och må bra? Och vi vill äta dem. Sen är det massor med frågor runt hur de ska ha det. hur behöver de ha det för att trivas och leva så bra liv som möjligt som insekt på något vis som vi tänker de andra djur också men om vi börjar i den änden då
Speaker #1
Vad är det för näring i insekter till exempel?
Speaker #0
Näringen i insekter skiftar mellan vilken art det är faktiskt. Precis som man kan tänka sig att det skiftar mellan en gris och en ko så vet vi att det är olika typer av näring i de djuren. Det är samma här. Så vad man har sett på de arter man har tittat på är att många verkar ha näringsinnehåll som passar för människor som mat. Flera har högt proteininnehåll och hög kvalitet på de proteinerna. Andra kan ha ganska högt fettinnehåll. Och man har sett att vissa delar av det här fettet har liknande fett som fiskar. Så det är ju sånt fett som också är bra för människor. Vissa arter har ganska högt mineral-och vitamininnehåll faktiskt också. Och även... Kvinnor i västvärlden har väldigt många hjärnbrist. En del insekter har väldigt högt hjärninnehåll också. Det ser ut som att mycket av det vi vet idag med insekter och vad de innehåller skulle passa för oss som mat.
Speaker #2
Vilket födoämne som vi äter idag kan en syrsa ersätta?
Speaker #0
Det beror nog på vilken person det är och vad den äter. Men det visar hittills att... Det har bra protein och fettinnehåll så då skulle man kunna tänka sig att är man en person som äter andra typer av animaliskt protein så skulle man kunna ersätta en del av det som man annars skulle äta, en ko eller en gris. Och en annan fördel som man har sett är att ganska mycket av de andra djuren äter vi ju inte överhuvudtaget utan vi föder ju upp den djur. Vi människor äter ju en mindre del av de där djuren utan mycket går ju till avfall eller till djurmat av de djuren. Så av insekter kan man ju äta mycket mer också så på så sätt är det surseffektivt på ett annat sätt.
Speaker #2
Vad tror du om surser som ett födoämne för astronauter?
Speaker #0
Jag tänker mig att insekter är fantastiska på så sätt att de är så varierade än de insekter vi har. på jorden. Och vi jobbar ju som sagt med syrsan och de är generalister och kan äta ganska mycket olika typer av grödor. Och det är ju bra med många insekter så att de kan äta sånt som inte vi kan. Om man tänker sig rymden eller om man har koloniserat någon plats så vill man ju vara väldigt noga med de resurser man har där. Och då är det klart det bästa om man odlar att man verkligen kan äta allt eller nästan allt. Utan det man lägger all energi på. Men kanske man kan inte äta precis allting. Kanske blir det restprodukter i någon form. Det borde bli det. Hur man än lever att det borde bli någonting. Och då skulle det vara bra om man hade någonting som tog rätt på de där resterna. Och ännu bättre om de i sig skapade ett värde för människan. Då skulle det kunna vara ett... Ett sådant värde skulle vara att man förädlade den varan till till exempel bra proteiner eller bra fett som man i sin tur kände kunde konsumera.
Speaker #1
Men till exempel om vi odlar potatis på Mars, vi kan inte äta blasten.
Speaker #0
Nej.
Speaker #1
Kan en syrsa göra det?
Speaker #0
Det vet vi inte för det har vi inte testat. Men det skulle vara en sån grej som man skulle kunna prova. Vi har ju... uppfödningsförsök där vi testar olika saker. Så det är en absolut sån sak. Och även om syschan inte kanske skulle kunna äta den så skulle jag gissa att det finns andra insekter som skulle kunna äta den och må bra. Och helst är det inte bara att de ska kunna äta den och liksom överleva utan vi vill ju att de ska kunna äta må bra och tillväxa och bli näringsrika i sin tur på det. Så det finns säkert olika typer av system som man skulle kunna skapa. Och det måste man ju prova ut och helst förstås innan man åker iväg så att man vet.
Speaker #1
Det kan nog vara en fördel. Så man har koll så man inte sitter där med en nyckelfigur och bara nej.
Speaker #0
Det funkar inte.
Speaker #2
Men vad behöver sysser? för att leva och må bra och växa till.
Speaker #0
De behöver en plats att bo på och röra sig. De behöver värme. De behöver mat och vatten i princip. Det låter ganska standard. Man kan väl säga att de och... Liksom många andra insekter, de är kanske bättre än människor på att leva väldigt tätt. Vi gillar inte att ha folk omkring oss precis in på kroppen jämt, jämt, jämt. Men många av insekterna har många andra insekter nära på sig. Och flera av gräsoppor och syrser har ju mer tätt än vad vi har i alla fall. Så de här är ganska duktiga på att leva. Under förhållanden där de är många på en mindre plats kan man säga, vilket är bra ur utrymme synpunkt och att man kan få in mycket djur på en liten yta.
Speaker #2
Kräver de mycket vatten föda eller är de ganska ekonomiska i drift?
Speaker #0
De är ekonomiska i drift där också men de behöver vatten. Och sen vet jag att en del som har tittat på studier där de har gett dem mat som innehåller mycket vatten. Så det är klart att får de vegetabilier som är väldigt vattenrika då kommer de inte behöva dricka så mycket. Men de är ju också, många insekter är ganska duktiga, de är väldigt duktiga faktiskt på att konvertera det de äter till tillväxt. De slår alla andra djur vi föder upp för mat ganska bra där. Så att ja, mat och... och vatten och mat som passar dem framförallt och de växer.
Speaker #1
Säg att vi har hittat syrsa nu som är perfekt för att ha med mig i mitt lilla habitat på Mars. Hur mycket mat producerar, alltså hur snabbt förökar de sig? Hur mycket mat får jag ut av dem?
Speaker #0
De här husyrsorna vi tittar på, de... Det beror ju på temperaturen där också. Men om vi säger att man odlar dem i, att man har så varmt som 30 grader, jag vet inte om man kan lyckas få till det. Men då brukar man säga att de är stora runt ungefär 45 dagar. Så där brukar de odlas och säljas i andra länder i alla fall runt den tidpunkten. Och då lägger de ju egna ägg också. Och hur många de lägger beror ju på lite hur de mår och hur de har och sådär. Men minst 100 ägg. Och säkert fler än det också. Så då lägger de nya ägg som tar några veckor på sig att kläckas. Och så växer de till. Och så blir det fler syrser.
Speaker #1
Så i en perfekt syrsvärld så har jag på... 45, 90, 135 dagar har jag en miljon syrsor.
Speaker #3
Det var en stor bur.
Speaker #1
Det har jag ätit flera på vägen. Precis.
Speaker #0
Det bästa är väl att konsumera medan de är pigga och glada i din bur där. Och sen så är det klart att ju tätare det blir i den där buren ju mindre mat får de per individ. De får boxa sig fram till maten. Det är inte så trevligt.
Speaker #1
Nej, men om man plockar ut dem efterhand. Ja,
Speaker #0
precis.
Speaker #1
pågående system.
Speaker #0
Ja, ett pågående system. Det som kan hända, som händer också med andra djur som vi föder upp det är det att det kan ju bli innehav efter en viss generationstid om man har alla i släkt med alla. Och då kan det ju komma defekter som gör att de inte mår bra eller de blir sjuka eller att de dör liksom i förtid. Så då är det ju Så det kommer ju sådana aspekter om man ska ha mer lång tid. Men pratar vi bara om några månader så går det säkert bra att köra. Men pratar vi om år så måste man ta sådana aspekter in också.
Speaker #1
För det tar 45 dagar tills de kan lägga ägg. Hur lång tid tar det sen det från befruktning tills ägget är klart?
Speaker #0
De lägger ägg nästan på en gång kan de göra efter de har parat sig. Och sen så tar det ungefär tre veckor. någonting. Men det beror också på hur varmt och fuktigt man har. Så kläcks det. Och när de kläcks så kommer det ut som mini, mini, mini syrser. Så de ser precis likadana ut fast de är bara några millimeter stora. Och så växer de. Och växer och växer ungefär till 45 dagars. Då är de så stora som de blir. Helt enkelt. Och då är de ungefär kanske två centimeter stora.
Speaker #1
Ja, och det är 45 dagar då från äggkläckning. Eller är det sedan äggläggning?
Speaker #0
Ja, sedan äggläggning. Ja, tills de blir...
Speaker #1
Shit, det är snabbt. Vilka monster.
Speaker #2
Men hur många individer behöver man ha för att skapa ett helt nytt fungerande system? Utan innavel då?
Speaker #0
Men det blir utrymmesproblem där på en gång.
Speaker #2
Men tänk dig att vi har byggt en jättestor bas på Mars. Där vi ändå har en del utrymme, eller hur?
Speaker #1
Ja, det har vi.
Speaker #0
Då skulle jag faktiskt börja med flera hundra. De är ju små, så man får in ganska många på ett litet utrymme. Och för att tänka då att man skulle undvika innavloproblem längre fram så skulle jag ta dit flera hundra. Och gärna då obesläktade så mycket som möjligt från början. Att de kommer från olika områden.
Speaker #1
Vad är det cirkulära systemet? Vad innebär begreppet?
Speaker #0
Om man börjar med dagens system som man säger är mer linjära då är det att man kanske gräver upp någonting i marken eller att man skördar någonting och sen så utnyttjar man det man behöver och så slänger man åt alla håll och kanter och i slutet allting som man inte använder. Det går till spillo på olika sätt men om man tänker sig cirkulära system så ska det behövas inget eller mycket mindre resurser in och ut i det här systemet utan vi tar tillvara de resurser vi har och tittar på alla restprodukter och man kan göra någonting annat med det. någonting som ger oss även mer värde. Just det att så lite som möjligt i spill och utnyttja allting på maximala sätt. Och då ser man ju att insekter skulle kunna vara en sån del av ett sånt system.
Speaker #2
Ja du Marcus, äta insekter. Är du sugen?
Speaker #1
Ja, alltså vi har ju testat både knäckebröd gjort på syrsmjöl och torkade hela syrsor. Med ingefärs smak tror jag det var. Syrsor som snacks, ja där är jag inte riktigt än. Men ett knäckebröd med lite extra protein, ja det är ju inte fel.
Speaker #2
Nej, för egentligen. Skillnaden mellan att äta insekter och att äta andra djur är ju inte särskilt stor. Det är väl mer en fråga om vad man är van vid. Men från att föda upp insekter till att odla en pannbiff, där är steget kanske lite längre.
Speaker #1
Julie Gold är biträdande professor i biomaterial vid Chalmers. Och hon forskar på hur man skulle kunna odla kött i laboratorium. Men framför allt är hennes forskning inriktad på att ta fram organ för transplantation. Så vi började i den änden och frågade om vi verkligen kan göra det.
Speaker #3
Det kan vi. Det har varit ett levande hudimplantat som har varit på marknaden i över 20 år. Men det är bara enkla vävnad som vi har lyckats. tar fram och använder i patienter. Men på forskningsfronten så pågår för föräldrar driv för att kunna ta fram mer komplicerade organ och stora... vävnad. Vi kan lyckas odla tunna saker och smala saker men vi har inte än lyckats att göra stora vävnad eller organ eller komplicerade organ.
Speaker #2
Och var i ligger tröskeln?
Speaker #3
Tröskeln ligger i att kunna lyckas att i en växande vävnad bit att kunna få blöd kärl. Det är den viktigaste, men det är också en fråga om nerv, men blodkärl, att växa samtidigt in i den här växande vävnad som man kan sedan koppla ihop om man ska implanterar eller transplantera till en patient. Man måste kunna koppla upp till patientens blodkärlsystem, annars kommer allting att dö, alla celler och vävnader som man... som man har producerat kommer att dö om man inte kopplas upp till systemet. Och det är en, kan man säga, holy grail.
Speaker #1
Men om målet inte är att koppla upp det? Målet är att stoppa in det och äta det.
Speaker #3
Precis, det är på något sätt enklare. Och det behöver inte fungera heller. Så om vi pratar om muskel till exempel. Om man odlar muskel antingen utanför kroppen eller in i kroppen. Man måste se till att den fungerar. Om man ska transplantera den i en patient till exempel. Man måste kunna få den att kunna... drar ihop sig och ger kraft och sånt för att flytta ben och allting. Men om vi ska odla muskel för att äta på ett sätt är det mycket enklare för att den behöver inte fungera som en muskel. Men den måste ha andra, uppfylla andra krav. Den måste ha rätt näringsvärde och måste om man vill försöka odla en muskel som liknar så mycket kött. Så man måste ha rätt textur och man måste ha smak och det är väldigt mycket som man måste kunna se till att vi har. Så det finns andra utmaningar.
Speaker #1
Och det känns ju, vi brukar ju då ställa frågan, kan vi göra det vi kan i rymden? Vi kanske ska göra det enklare, kan vi ens odla kött på jorden än?
Speaker #3
Man började med att försöka odla köttfärs. Det var enklare för man odlade små små små bitar av muskelmässa. Sen blandade man ihop det med mycket annat. som starkar sig eller någonting som man gör som binder ihop allting. Man lägger till smakämnen, man lägger till färg, man lägger till fett. Man kan paketera allting och vips har man en hamburgare som man kan steka som innehåller animalisk protein. Och det är enklare för att vi kan inte odla så stora bitar. Men under våren nu så finns det ett företag i Israel som har lyckats odla... väldigt tunna men stora bitar ungefär så här.
Speaker #1
Syns jättedåligt i radio.
Speaker #3
Jag förstår det. Jag tänkte på det just nu när jag tittade på. Jag vet inte exakt vilken storlek de hade.
Speaker #1
Som en halv bacon.
Speaker #3
Som en halv bacon. Det var precis vad det såg ut för mig. Men om man slår upp det på internet och deras hemsida kanske man kan se på riktigt hur det är. Men de lyckades odla så här. och de har en video och de har stekt dem och det är folk som äter och de tycker att konsistensen är väldigt lik kött. Så de har vad jag ser de har kommit närmast det för att det är en tunn skiva från som som liknar mest vad man skulle ha i en hel stek till exempel. Den konsistens.
Speaker #1
Men okej, så man kan göra en smörgåsskinka men man kan inte göra en julskinka hel. Varför? Vad är det som är svårt?
Speaker #3
Så en anledning varför det är så svårt att odla en stor, liksom en hel stek. är för att man måste kunna få en fungerande blodkärlsystem eller något system som kan föra runt i de här växande cellerna, näring. syra och ta bort restprodukter. För att cellerna på insidan kommer att dö. De får inte syra och näring annars. Så det har varit olika tankar och sätt att gå tillvägs. Att göra en konstgjorde blodkärlsystem. Att försöka få in de här cellerna som bygger blodkärl. Att de odlas samtidigt. Och det är det som företaget i Israel gör. Men problemet är att få en fungerande blodkärlsystem. Så att vi kan få den här massan att växa, växa, växa. Men sen finns det andra utmaningar. Man vill få rätt struktur. Sådana här muskelfibrerna brukar vara i samma riktning. Man får en textur, säger man, till köttet. Man vill också... att få muskel, kött är inte bara muskel, det är också fett och bindvävnad. Och de här företag som finns nu runt i världen, de jobbar väldigt hårt för att odla samtidigt fett tillsammans med muskel och också försöka odla bindvävnad så att det ser ut som köttet men det är inget som har producerat någonting som är... det har inte kommit ut än. Det närmaste är det här företaget i Israel som jag har sett. Så vad man försöker göra nu är att odla många olika celltyper samtidigt. Det är en approach. Så en sak som jag vill bara förklara nu är att vi har celler och tänk en skala. En helt omugen och en helt mugen cell. En omogen cell vet inte vad den är, deras uppgift, men den kan fördela sig många gånger. På helt annan enda av skalan är det en mogen cell som vet precis vad den ska göra och den producerar det här och det här protein. Det är en njurcell, den gör sin funktion men den kan inte fördela sig. Så den har en begränsad livslängd och sen dör den. Så om man ska skapa en helt ny organ måste man ha många celler som kan förändra. divide och divide och divide så det blir tillräckligt många celler. Men så sen man måste berätta för dem vad de ska göra. Så det finns många frågor liksom var på den här skalan var ska vi börja? Ska vi börja där? Och så sen... och sen säga okej nu ska ni bli en njurceller eller ska vi börja någonstans i mitten för att de vet redan, de är på väg att vara en njure men de kan inte föröka sig så mycket så det är en stor fråga i hela området i tissue engineering man kämpar med, okej var ska vi börja okej, så De forskare i Israel använder en blandning av celler. De som är nära att vara mogna celler som behövs för blodkärl, de som är nära för att vara fett, de som är nära för att vara muskler och de som är nära för att vara... Bindvävnad tror jag var det färdigt. Så man måste blanda och det är jättesvårt för att odla de här cellerna tillsammans. De alla kräver olika saker. Vissa vill ha mer saker, andra vill ha mindre. Vissa vill ha en viss protein, andra vill ha något annat. Det kan vara olika syrahalter. Så det är svårt att få dem att växa ihop samtidigt.
Speaker #1
Vad krävs det för att producera? Hur mycket energi måste man stoppa in i en köttbit? Är det värt det? Får man ut mer än man stoppar in?
Speaker #3
Det är väldigt mycket som behövs och krävs. Det är inte bara energi. Det är de här mattillcellerna. Det är... olika tillväxtfaktorer och ämnen som vi behöver för att styrra stamceller, hur de växer som vi också måste ta fram. Vanligtvis kommer vi ta de här substanserna från ett levande djur. Men om vi försöker utesluta djurprodukter överhuvudtaget utan bara att ta stamceller så måste vi hitta ersättning.
Speaker #2
Men en ganska En knäckfråga är ju varför ska vi egentligen odla kött?
Speaker #3
Det är en jättebra fråga och det är många svar. Det är från början var det en fråga om etiska, det handlar om etiska frågor, att döda djur och sånt. Men det var också en fråga om att kunna ta fram ett nytt sätt att ta fram kött för att den dagens köttproduktion är inte hållbar. om man tittar på den för olika anledningar. Men sen finns det alltså en hälsoriskaspekter. Vi använder väldigt mycket antibiotika. Djuren växer upp i väldigt tätta förhållanden. Det är sån här factory farming. Inte så etiskt heller. Eller många frågor, etiska frågor om hur vi behandlar djuren när de växer upp. Det är också en väldig stor spridning. Risk för spridning av att det uppkommer nya infektioner och sånt som vi har haft liksom fågelinfluens. Och vi använder mycket antibiotiker och det leder till antibiotika. Så det är de frågorna. Men sen är det vegetarianer och veganer som vill inte döda djur. Det här med odlat kött kan vi få kött utan att döda ett djur. Och för vissa personer är det väldigt lockande. och andra det är inte alls lockande, det spelar ingen roll man vill inte äta någonting från ett djur överhuvudtaget så det finns den största det är miljö och etiska frågor miljöpåverkan och etiska frågor varför vi skulle göra det Men jag tycker det är väldigt spännande. Själva frågan är mitt på prick. Om vi ska bo på ett annat planet eller bo i rymden på någon spacestation eller vad det är i framtiden eller lång distans spacetravel måste vi kunna ta fram mat på en sustainable sätt. Om man kan tänka att att odla, att använda stamceller skulle kunna vara ett sätt att gå till vägs. Men om man odlar en köttbit eller om man odlar de här cellerna för att urvinna proteiner som man lägger till någon annan mat, man kan ifrågasätta vad man ska använda.
Speaker #2
Men menar du att man kan gå en liten sträcka?
Speaker #3
Det tror jag.
Speaker #2
Att man får ut det man behöver.
Speaker #3
Precis.
Speaker #2
Men inte nödvändigtvis de här muskeltrådarna.
Speaker #3
Ja, det är vad jag menar.
Speaker #1
Men då kanske vi ska göra så att vi avrundar samtalet om att odla kött som mat. Men så tittar vi fram på kommande avsnitt. Och så frågar vi, är jag på Mars och jag får problem med min djure? Så vill jag kunna odla en ny djure istället för att flyga dit en ny. För det forskar man ju på.
Speaker #0
Precis.
Speaker #3
Det har varit... Man har skickats upp i rymden stamceller som växer i en bioreaktor. Jag vet att det har varit prov på detta och jag vet inte vad utfallet har varit tyvärr. Men forskare har varit intresserade av att se hur det påverkas stemcellsfördelning. Någonting som heter celldifferentiering som gör att en omogen stamcell blir just en nervcell eller en bencell eller en muskelcell. Den processen som händer här på jorden, hur påverkas det att vara uppe i rymden? Det har redan skett cellodling i rymden. Om man lyckas hitta en process som man skulle kunna odla celler i rymden och sedan kunna odla stora konstrukt som vävnad eller organ. Så då i teori kunde man odla fram organ och vävnad som vi gör här på jorden och transplantera i människor. Precis som vi har pratat om att kunna odla en muskel, en stek och äta den.
Speaker #2
Nu har vi presenterat tre olika sätt att odla mat i rymden. Så den där rymdbasen på Mars, där kommer vi att kunna odla hela tallriksmodellen på plats.
Speaker #1
Ja, och inte bara odla mat, utan läka kroppar och odla hela organ. Ja, man kanske kan skapa en hel person så småningom.
Speaker #2
Ja, fast den sortens blommor och bin i rymden får vi prata om i ett annat avsnitt. Vi kommer också prata om hur man kan tackla de fysiska påfrestningar man utsätts för när man är ute i rymden. Och om rymdskrot, terraforming och att skapa konstgjord gravitation.
Speaker #1
Ja, nu har vi hållit på med den här serien i ett halvår, så vi kör väl på ett halvår till. Men för den här gången säger vi tack och hej!
Speaker #2
Ljuddilar kommer direkt från internet.
Speaker #1
Armin Pendek har skrivit musiken. Och mer ljud och annat av honom hittar ni på arminpendek.com.
Speaker #2
Har vi åkt till marsen görs på Beppo av Rundfunk Media.
Speaker #3
Hallå, programmet gjordes av
Speaker #0
Rundfunk Media.

About Har vi åkt till Mars än?

Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

Hosted on Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

About Har vi åkt till Mars än?

Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

Hosted on Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Embed